NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Protokoll föräldraråd Plats: Bjälbotullsförskola Tid: 17,30 •Tankar efter mötet med våra politiker. Finns det politiska frågor som vill lyfta.
Advertisements

Brukarfokus i biståndshandläggning
1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Barnanpassad utredning
Patientenkät sommaren -13
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Samordningsförbundet
Västra Götalandsregionen äger och driver…
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Mål och betygskriterier
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Arbetslivsintroduktion
Träning ger färdighet!.
Flödesschema Unga in Inflöde Start Individuell anpassning Utflöde Uppföljning Jobb Studier Annan känd planering Okänd orsak 1.
en intervjuundersökning
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Projekt PORTEN EN VÄG UT I ARBETSLIVET
Samordnad individuell plan
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Exempel på analys och handlingsplan
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
STUDIEHANDLEDNING I ÅTTA STEG
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Samverkansinsats Trampolinen
Försäkringskassans roll i samverkan
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
NPF-Huset.
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Samordnad individuell plan (SIP)
Överenskommelse om samordning kring barn
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
1.
Samordningsförbundet
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
VÄLKOMMEN! Upplägg idag
Samverkan med ”långa gummiband” Om gummibandet inte håller utan går av, är det bara att försöka med ett annat gummiband.
Operativ personal från:
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Samordningsförbundet
Arbetsgrupp start juni 2017
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Bättre brukarinflytande 2017
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Olika är normen!.
Samordningsförbundet
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Presentationens avskrift:

NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan Projekt finansierat av Samordningsförbundet Östra Östergötland

Bakgrund Treårigt projekt – sep 2012 till aug 2015 Samordningsförbundet Östra Östergötland: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget i Östergötland, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Vänder sig till unga personer 18-30 år bosatta i kommunerna. Svårigheter vad gäller sysselsättning och försörjning. Misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, t ex ADHD eller autismspektrumtillstånd.

Projektmål Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete/studier ökar.   Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan myndigheter, samt att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NP-Samverkan Flödesschema Screening Ansökan Personen är redan utredd, har NP-diagnos ÖS-möte (Övergripande Samverkans-möte) Handlingsplan Individuella Samverkans-träffar Inskrivnings-grupp NP-coach Utredning Återkoppling Insatser Ordinarie myndigheter Avslut i projektet

Screening Inte alltid lätt att bedöma vad som är vad. (Jfr remiss från vårdcentral utifrån läkares bedömning) Personen själv har svårt att beskriva, vet bara att saker inte fungerar. + Screenare finns inom alla områden, ca 70 personer har fått en kortare utbildning för att kunna screena. + Hittar personer som inte sökt vård. + Att använda Screening-instrument och frågorna i ansökan gör att man mer ser med ”NP-glasögon”?

Ansökan - Kan vara svårt att ansöka till något man inte kan föreställa sig.   Personen ska själv formulera sin funktionsnedsättning: Att uttrycka behov/svårigheter Att se sig själv i relation till andra (Jfr diagnoskriterier) + Erbjuder vid behov besök och info hos oss före ansökan. + Info om projektet i samband med ansökan. Trygghet att veta vad man söker till, utredning och coach. + Personen skriver under ansökan och funderar på varför. Vad är målet? Stärker motivation.

Inskrivnings- grupp - Primärvården finns inte representerad. - Personen kan ha helt olika planeringar som går mot varandra hos olika myndigheter. - Personen har kanske inte tänkt på vad som kan vara bra för andra att veta – en konsekvens av funktionsnedsättningen. + Bred uppslutning och intresserade representanter, ca 15 st. + Samtycke gör att vi kan diskutera ärenden konstruktivt. Varje instans har sin del av kartan. + Lösningen inte alltid inskrivning, kanske annan samverkan bör ske i stället. + Kan delge varandra tips om insatser, kontaktvägar.

NP-coach - Andra aktörer kan tro att ”nu tar coacherna över och vi kan avsluta personen hos oss”.   + Coachinsats direkt vid inskrivning, får stöd i att komma och genomföra utredning. Informera – trygghet – förutsägbarhet – visa bilder Påminna Hämta Praktiska förutsättningar, ekonomi, info till andra aktörer, t ex Af.

Utredning - Finns inte någon som utreder vår målgrupp efter projektslut, ingen ordinarie verksamhet har det uppdraget.   Balansgång – Vad är personens behov? Vad finns att tillgå? + Utredning görs av flera professioner: arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska och specialistläkare. + Förutom ev. diagnoser beskrivs resurser och svårigheter i utlåtandet. + En viktig del i utlåtandet är rekommendationer framåt. Coachen med i diskussion. + Omvärldskunskap ger riktade och genomförbara rekommendationer.

Återkoppling - Kan vara ett tufft besked för individen att få resultat av utredning. Krisreaktion, varför har jag inte fått hjälp tidigare? Vad ska jag göra nu? Ny inriktning – okänt. + Coachen är alltid med på återkopplingen, får samma information och är den som följer med vidare. + Utlåtandet ska vara användbart för personen. Kan ändra eller lägga till. + Anhöriga möjlighet att delta. + Erbjuder uppföljningsmöte.

Övergripande Samverkansmöte - Delvis svårt med kontinuitet i representationen, å andra sidan har flera fått inblick. - Många deltagare har tidigare upplevt att de blivit infobärare trots svårigheter att uppfatta, förstå och komma ihåg vad som sägs. + Alla kan bidra med kunskap. + Inblandade parter med i processen – ta del av utredningen och respons på rekommendationer. + Diskussion med ordinarie verksamheter, det här kan vi göra. + Möjlighet att få hjälp när vi kört fast i ett ärende. + Avslut, hur det har gått, goda exempel, klarlagt att NP-Samverkan avslutar ärendet.

Handlingsplan Individuella Samverkansträffar Traditionella mallar passar inte alltid vid NP-problematik. - Svårare att göra handlingsplaner när personen är utredd före inskrivning: Underlaget tunt Inaktuellt, inga aktuella rekommendationer Kommer när inget annat funkat Negativa erfarenheter med sig + Anpassade handlingsplaner, allt från stor med post-it-lappar till att-göra-lista på mailen. + Direkt efter utredningen. Deltagaren motiverad. + Använder material som ADHD-profil, Vardagsstöd och ADHD-coaching för att beskriva specifika svårigheter. + Olika behov, ibland flerpartsmöten, ibland möten med en verksamhet i taget.  

Insatser Ordinarie myndigheter Bristande kunskap om NP-funktionsnedsättningar. - Personen förväntas att själv beskriva sina svårigheter, kan inte det. Bristande kontinuitet på handläggarsidan, (t ex sju handläggare på två år) - Slarvig eller otydlig info. Blir extra svårt om personen tolkar info bokstavligt. + Finns en erfarenhets- och kunskapsbredd hos coacherna, de har koll på vilka insatser som kan vara aktuella. + Coacher har mandat att arbeta med helheten. + Coacher kan följa med till ordinarie insats och säkerställa att info överförs och att personen förstår information och planering.

Insatser Ordinarie myndigheter - Personen kommer inte på inbokade tider - bedöms omotiverad - avskrivs. Ingen tittar på orsaken till att personen uteblivit. - Ingen fungerande kontaktväg. (Mail, SMS, brev, telefonsamtal, via anhörig, i flera steg o s v.) + Coacher stöd i att uppmärksamma kallelse och infinna sig på rätt plats vid rätt tid. + Upprepade svårigheter som inte är direkt personrelaterade kan lyftas som s k systemfel.

Avslut i projektet - Insatser som svarar mot deltagarens behov saknas, särskilt vid ADHD. - Behöver varaktigt stöd i kontakten med myndigheter och med att organisera vardagen. + Avslut meddelas aktuella parter, gärna vid nätverksmöte. + Deltagaren får skriftlig info om kontaktuppgifter, vart man kan vända sig i olika frågor. + Vid behov görs SIP (Samordnad Individuell Plan)

Att tänka på Kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personkännedom, resurser, svårigheter, möjligheter. Vad funkar? Bra kontaktväg deltagare – coach Våga fråga, ta reda på. Vad är orsaken till…? Information – trygghet – motivation!

Tack för att ni lyssnade! Kontakta oss: Vi kommer att finnas vid ett bord ute i foajén. Kom gärna och ta infomaterial eller ställ frågor till oss! NP-Samverkan Projektledare Tove Brusman tove.brusman@norrkoping.se tel 011 151703