Med brukarna i centrum eller vilken roll kan Daisy/Epub spela när det gäller universell utformning? - om Begripsam UD2014 The web and cognitive disabilities.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Uppföljning som verktyg Magnus Lagercrantz För ett samhälle där alla kan delta på lika villkor oavsett funktionsförmåga.
Mål med samverksanssystemet
En förskola att förundras i!
Digitala möjligheter i studiehandledning på modersmål
18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund
Centrum för lättläst
Varför är det bra med talböcker?
Att skriva sig till läsning
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
Vad är ett språk?. Språkstörning/dyslexi – likheter och skillnader, kartläggning och pedagogiska åtgärder/insatser.
Uppfyller WCAG - men ändå hur svårt som helst Stefan Johansson
Läsa fast man inte kan? Det går med läshjälpmedel.
5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Välkommen! Cecilia Persdotter, Länsbibliotek Östergötland 1.
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Svenska DAISY-konsortiet Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Susanne Axner & Cecilia Mattsson Framtidens taltidning.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Digital portfolio Annika Hössjer, Lärum.
Ett arbetsområde om poesi
Tillgänglighets- uppdraget
Föräldramöte Ht
C-pen Z-pen Skanner Amis och Daisy
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
VARFÖR UTVÄRDERINGSVERKSTAD? GENOMFÖRANDE AV UTVÄRDERINGSVERKSTAD TEORI (SYN PÅ MÄNNISKAN) NATIONELLT INTERNATIONELLT LAILA NIKLASSON MDH Utvärderingsverkstäder.
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Icke-kognitiva förmågor
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Standarder Standarder styr utvecklingen av produkter och tjänster i samhället Näst efter våra lagar och förordningar är det standarder som reglerar vår.
Tillgänglig information och kommunikation
Med brukarna i centrum - kort om Begripsam Finansiärer: Arvsfonden, Konsumentverket, PTS, Vinnova, SKA-rådet UD2014 The web and cognitive disabilities.
Mervärden och aha-upplevelser
Kommunikation OL108A.
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Läsaren 12 februari 2010 Digitaliserad kultur för alla - om användarvänliga lösningar Malin Wahlquist.
Projekt Måltidssamtal. Projekt Måltidssamtal Ettårigt projekt Ägs av Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Medel från Allmänna Arvsfonden En.
SBU-rapport – Dyslexi Barngruppen Martin Jägervall
Ett mänskligare internet Stefan Johansson
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Elevdemokrati i praktiken
Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Fatta nytt nätverk för begriplighet Stefan Johansson, Torbjörn Lundgren, Hans Hammarlund, Bo Månsson, Liselott Burvall och Marie-Louise Armand. Begriplig.
pedagogisk dokumentation
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Talspråk - kommunikation.  Språk är “ett mänskligt system för kommunikation”.  I talande språksystem skapar man mentala symboler (tänker i bilder) som.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
UD2014 The web and cognitive disabilities 18th of June 2014 Begripsam – ett projekt om kognitiv tillgänglighet.
Lära för livet!.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Digitaliseringens möjligheter och problem
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
David Mattsson Hälsopedagog på Sociala omsorgsförvaltningen, Borås stad.
Digital plattform Delaktig kommunikation
Förbättra den kognitiva tillgängligheten
Dyslexiförbundet är ett funktionshinderförbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, räknesvårigheter/ dyskalkyli, deras anhöriga,
Personen från Skolverket
KRUT ATT GE PLATS.
Bygdegården – en plats för konst och kultur!
Presentationens avskrift:

Med brukarna i centrum eller vilken roll kan Daisy/Epub spela när det gäller universell utformning? - om Begripsam UD2014 The web and cognitive disabilities 18th of June 2014 Tillgänglighet framför allt - Daisykonsortiet nov Kerstin Ivarson Ahlstrand Torbjörn Lundgren

 Bakgrund – universell utformning i sin linda  Synen på människan  Begripsam – tre spår  Vilken roll kan Daisy/Epub spela  Vad händer efter ett projekt? Detta kommer vi att tala om

Bakgrund – universell utformning i sin linda ett första Daisy-projekt. Starkt fokus på synskadade 1994 – en första prototyp av Daisy-spelare Vid den tiden – rätten att låna talböcker för dyslektiker Dyslexi - fokus på rätten att lyssna och att få vara dyslektiker 2000 – Daisy-formatet ersätter banden. Dyslexiförbundet tar initiativ till Språka loss ”Syftet var att utveckla kunskapen om vad som är tillgänglig text, för personer med lässvårigheter/dyslexi, som inte primärt beror på nedsatt intelligens, syn eller hörsel.” Vad är lättläst för vem? E-bok text, ljud, bild och film i daisy-format

Bakgrund – universell utformning i sin linda Utveckling av Dyslexi.org Tre projekt Utveckling av FUB-koll Vikten av ett ”multimedialt” tänkande. Olika format som kompenserar för funktionsnedsättningar och stärker individens förmågor. Synen på människan Utveckling av Läsaren

Ordförståelse Korttidsminne Syn Problemlösning Koncentration Ordningsföljd Läsförståelse Ordmobilisering Stavning Läshastighet Synen på människan SynonymordlistaOrdförklaringar i textInspelningUppläst textTid Rättstavningshjälp Autokorrigering Dyslexi Autism Asperger ADHD Utvecklingsstörning Synnedsättning

OrdförståelseX KorttidsminneXXXX SynXX Problemlösning Koncentration OrdningsföljdXXX Läsförståelse OrdmobiliseringXX StavningXX LäshastighetXX Synen på människan SynonymordlistaOrdförklaringar i textInspelningUppläst textTid Rättstavningshjälp Autokorrigering

 Projektägare  Huvudfinansiär: Arvsfonden  Övriga finansiärer: PTS, Konsumentverket, Vinnova Begripsam - Organisation Autism och Aspergerförbundet Dyslexiförbundet FMLS FUB - för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Tre spår Utbildning Utveckling Standardisering Kunskap om: De egna förutsättningarna i förhållande till andras Hur man presenterar och beskriver sina behov Hur man medverkar i utvecklingsprocesser Medverkar vid: Produkt och tjänsteutveckling Rådgivning Kravställning Även utveckling av nya verktyg för att få fram behov hos personer med olika kognitiva förutsättningar Medverka vid standardisering genom att: Ta fram vetenskapligt och erfarenhetsbaserat underlag Finna arbetsformer Precisera behoven i förhållande till nationellt och internationellt standardiseringsarbete

Utbildningen

Erfarenheter och resultat så här långt  Kunskapen om kognitiva svårigheter var låg, men det blir allt bättre  Ingen metod eller verktyg för insamling av brukarerfarenheter fungerar tillräckligt bra  Deltagarna har fått  Ökade kunskaper om vad kognitiva funktionsnedsättningar får för följder  Öva på att uttrycka sina behov  Lära sig om viktiga standarder och om hur standardiseringsarbete går till

Utbildningen Utveckling

 Utveckla kunnandet på kognitionsområdet utifrån deltagarnas erfarenheter

Utbildningen Utveckling Standardisering

Systematisk kunskapsöversikt och dialog Så bred och öppen dialog som möjligt!

Tre spår Utbildning Utveckling Standardisering Kunskap om: De egna förutsättningarna i förhållande till andras Hur man presenterar och beskriver sina behov Hur man medverkar i utvecklingsprocesser Medverkar vid: Produkt och tjänsteutveckling Rådgivning Kravställning Även utveckling av nya verktyg för att få fram behov hos personer med olika kognitiva förutsättningar Medverka vid standardisering genom att: Ta fram vetenskapligt och erfarenhetsbaserat underlag Finna arbetsformer Precisera behoven i förhållande till nationellt och internationellt standardiseringsarbete

Tre spår Utbildning Utveckling Standardisering Kunskap om: De egna förutsättningarna i förhållande till andras Hur man presenterar och beskriver sina behov Hur man medverkar i utvecklingsprocesser Medverkar vid: Produkt och tjänsteutveckling Rådgivning Kravställning Även utveckling av nya verktyg för att få fram behov hos personer med olika kognitiva förutsättningar Medverka vid standardisering genom att: Ta fram vetenskapligt och erfarenhetsbaserat underlag Finna arbetsformer Precisera behoven i förhållande till nationellt och internationellt standardiseringsarbete

Tre spår Utbildning Utveckling Standardisering Kunskap om: De egna förutsättningarna i förhållande till andras Hur man presenterar och beskriver sina behov Hur man medverkar i utvecklingsprocesser Medverkar vid: Produkt och tjänsteutveckling Rådgivning Kravställning Även utveckling av nya verktyg för att få fram behov hos personer med olika kognitiva förutsättningar Medverka vid standardisering genom att: Ta fram vetenskapligt och erfarenhetsbaserat underlag Finna arbetsformer Precisera behoven i förhållande till nationellt och internationellt standardiseringsarbete

Tre spår Utbildning Utveckling Standardisering Kunskap om: De egna förutsättningarna i förhållande till andras Hur man presenterar och beskriver sina behov Hur man medverkar i utvecklingsprocesser Medverkar vid: Produkt och tjänsteutveckling Rådgivning Kravställning Även utveckling av nya verktyg för att få fram behov hos personer med olika kognitiva förutsättningar Medverka vid standardisering genom att: Ta fram vetenskapligt och erfarenhetsbaserat underlag Finna arbetsformer Precisera behoven i förhållande till nationellt och internationellt standardiseringsarbete Naturligtvis är också utvecklingen av Daisy/Epub en del i detta.

De tre spåren hänger nära samman. De är universell utformning i praktiken.

Innehåll ska inte blinka eller röra sig (Begripsam, 22 prickar) Det är självklart vad man ska göra (UD2014, 14 prickar) Man får hjälp att rätta till det som blir fel (UD 2014, 14 prickar) En bra sökfunktion med stavningshjälp (Begripsam, 12 prickar) Enkelt och begripligt språk (UD2014, 11 prickar) Logiskt upplägg, igenkänning (Begripsam, 9 prickar) Det fungerar likadant överallt (UD2014, 9 prickar) Inget störande ljud (Begripsam, 8 prickar) Text ska kunna läsas upp (Begripsam, 6 prickar) Innehåll presenteras med text, bild och film (UD2014, 6 prickar Det viktigaste

Vilken roll kan Daisy/Epub spela  Daisy/Epub är det mest genomtänkta och tillgängliga formatet i flera avseenden  Samtidigt utvecklas format och nya plattformar där Daisy/Epub bör integreras  Grunden för detta är individernas skiftande behov och förutsättningar  En multimodal syn på både människa och teknik.

Vad händer efter ett projekt? Den universella utformningen åligger egentligen samhället. Begripsam visar hur ett kreativt samspel kan fungera mellan brukare, utvecklare och forskning