Ersättningen för personlig assistans

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Kan företagare få a- kassa?. Vem är företagare? • Företagare är den som • bedriver en näringsverksamhet, • där man har ett väsentligt inflytande och •
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
– en översyn av aktivitetsersättningen
Introduktionsavtalen BUI och BAL
Peter Bergkvist Växtskyddsrådet
Rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS
FAST FAST En IT-lösning som arbetar för ditt företag
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
Nytt avtal - AB, Allmänna bestämmelser med SKL / Pacta
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Hur länge har vi haft vi regler?
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Lagar och regler på arbetsmarknaden.
AU Digital samverkan LO Process
Tjänstemän Arbetsbrist Trygghetsrådet TRR Trygghetsrådet.
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Möte med kundrepresentanterna i fjärrvärmeuppdraget Stockholm 29 november.
Förbundsfullmäktige Jokkmokk den 24 april
LSS 1§ Omfattar personer med
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Fortsatt översyn kundval inom hemtjänst, ledsagning och avlösning
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Granskning av regeringens budget Anna Kinberg Batra
Budgetdag 2014 Frågor besvaras av Lennart Hansson 08/
Försäkringskassans roll i samverkan
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Matlagning i hemmet.
Resursfördelning
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
Nils Holgersson 2014 Sammanfattning av Nils Holgerssonrapporten
Kapitel 11 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Assistanskommittén – bred översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Kollektivavtal – det viktigaste fackliga redskapet
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Lag om valfrihetssystem – LOV Leena Ekberg. Lag om valfrihetssystem – LOV Syftet  Brukaren i fokus  Maktförskjutning från politiken till invånaren 
Avtal 2012 Avtalsuppgörelsen Pappers Vad krävde vi i Avtal 2012 Reallöneökning Förändrade lönebestämmelser Förbättrade regler för vissanställda.
Budgetunderlag Samrådsmöte,
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Interna konsekvenser Caj Skoglund Vårdval – interna konsekvenser Ökad krav på långsiktighet i beslut som rör primärvården –Ändrad ersättning,
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Finansdepartementet Kommentarer på ESO-rapporten ”Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges” ESO-seminarium 31 maj Statssekreterare Hans.
Kort analys av arbetsrehabiliterande sociala företags villkor i England.
Valfrihet inom hemtjänsten Åsa Samnegård Projektsamordnare LOV Vård och Omsorg, Trosa Kommun.
DOM FÖRBIFART STOCKHOLM Carolina Gustavsson Fredrik Bonde 1.
LOV - möjlighet att välja Nationell översikt  208 kommuner inför eller utreder LOV  Statliga stimulansbidrag finansierar  SoS prognos: Ja i 140 kommuner.
Unionens avtalsrörelse Förhandlingar inom industrin, hösten 2011.
Kapitel 11 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
Avtal Arbetsgivarverksområdet Antal anställda Centrala parter- AgV OFR/S,P,O (störst) SACO-S SEKO OFR/S,P,O -ST (störst) Officers-, Polis-,
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
April 2016 HSO Sjukersättning Frågor Assistansersättning Frågor Mina sidor Försäkringskassan informerar.
Införande och erfarenheter av valfrihetssystem. Västerås – en del av Stockholm - Mälardalen regionen invånare (2008) – 6:e största kommunen Tre.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Tidplan efterskottsbetalning September 2016 Sida 1 Tidplan för efterskottsbetalning inom assistansersättning.
Moderna beredskapsjobb
Konkurrensverkets upphandlingstillsyn 2016
SOU 2008:15 LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem
Information på Uppföljningsmöte
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Moderna beredskapsjobb
Ersättning vid sjukdom
34. Lättare analysera äldreomsorgens kostnader
Information på Uppföljningsmöte
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Ersättningen för personlig assistans Assistansersättningsutredningen Kommunernas roll som utförare Personlig assistans enligt LSS Kostnadsutveckling Budgetdagarna 2014 Peter Sjöquist 2014-03-04

Personlig assistans En insats med två huvudmän Personlig assistans enligt SFB FK ansvarar gränsen minst 20 tim/vecka i grundläggande behov Kommunerna medfinansierar första 20 tim/vecka Staten fastställer en schablonersättning Personlig assistans enligt LSS Kommunerna ansvarar gränsen max 20 tim/vecka i grundläggande behov ingen gräns för totalt antal timmar Kommunerna finansierar insatsen 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen gäller personlig assistans enl SFB Direktiv: Beskriva för och nackdelar med nuvarande konstruktion av timersättningen och bedöma om nivån på ersättningen är anpassad till kostnaden Föreslå hur ersättningen kan utformas Konsekvenserna av att merkostnader för sjuklön omfattas av assistansersättningen Ska ersättning kunna lämnas till brukaren för arbetsledning av egna assistenter 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen gäller personlig assistans enl SFB Beskriva för och nackdelar med nuvarande konstruktion av timersättningen och bedöma om nivån på ersättningen är anpassad till kostnaden för olika kategorier av utförare Konstruktionen: Schablonersättning kvar Stora skillnader i andel OB tid. Differentiering utifrån andel assistanstid på OB tid, två nivåer. Tre olika förslag på nivåer Förhöjd ersättning kvar (max 12 %) 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen Beskriva för och nackdelar med nuvarande konstruktion av timersättningen och bedöma om nivån på ersättningen är anpassad till kostnaden för olika kategorier av utförare Ersättningsnivån: Bedömning 20 kr/tim för hög 2013 (ca 7 %) Orsaker: Arbetstidsmått för heltid, skillnad privata och kommunala avtal. För höga uppräkningar i förhållande till faktiska löneökningar under vissa perioder 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen gäller personlig assistans enl SFB Ersättningsnivån: Olika drivkrafter för utförarkategorierna Basansvaret för utförandet Olika villkor för anställda Hur uppnår man konkurrensneutralitet 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen Varför är kommunerna så mycket dyrare än andra utförare ? Basansvaret för utförande –Kommunerna kan inte tacka nej till någon brukare Bättre avtal för anställda (centralt och lokalt) Arbetstid 37 tim/vecka mot 40 tim/vecka för privata Jouravtal Hälften jourersättning hälften lön i kommuner endast jourersättning i företag Timkostnadskalkylen bygger på grundlön per timme 3 tim skillnad i arbetstid per vecka sänker timkostnaden med 5 % 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen Varför är kommunerna så mycket dyrare forts ? Vad styr lönesättning månads- eller timlön Hur ser kopplingen mellan arbetstid och brukartid ut, olika för privata företag, kooperativ och kommuner ? Högre bemanning av arbetsmiljöskäl 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen Varför är kommunerna så mycket dyrare forts ? Drivkraften att klara verksamheten på schablonersättningen? Kommuner: Assistans kommer från hemtjänst och styrs på liknande sätt, ingen uppföljning per brukare ? Företag: Utgår från ersättningen och önskvärd marginal lönekostnaden ses som rörlig Högre ambitioner gällande heltid och fast anställda (politisk påverkan) hos kommuner och kooperativ 2014-03-04

Assistansersättningsutredningen Övriga frågor: Sjukersättningen bör inordnas i schablonen små företag problemet – samma problem för hela arbetsmarknaden, ökad schablon med 2,66 kr/tim Relationen mellan brukaren och utföraren krav på skriftliga avtal, miniminivå för innehållet En brukare ska inte kunna anställas som arbetsledare för egna assistenter 2014-03-04

Personlig assistans enl SFB Antal brukare per anordnarkategori Trots högre kostnader förlorar kommunerna marknadsandelar Är möjligheten att skattefinansiera (via kommunen) en hämsko på utvecklingen 2014-03-04

Personlig assistans enl LSS Kundval obligatoriskt Kommunen bestämmer ersättningsnivån, skälig ersättning Många använder statliga schablonen Flera kommuner har sänkt ersättningen senaste åren lägsta 208 kr/tim, olika typer på differentiering finns 2014-03-04

Personlig assistans enl LSS Viktigt med transparens samma insats som FK beviljar Antalet har ökat sedan en dom 2009 om grundläggande behov, men ingen dramatisk ökning (16 % på 3 år) Ökat timantal medel 36 tim/vecka 2014-03-04

Personlig assistans Hur agerar kommunerna? Upphandling av basansvar enligt LOU eller LOV, sänker kostnaden Motverkande effekt i LSS-utjämningen Pressar kostnaderna? Lokala avtal svåra att ändra Individuell redovisning en metod för bättre kontroll- koppling till basansvaret 2014-03-04

LSS 20 år hur ser utvecklingen ut 2014-03-04