Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp www.greppa.nu.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Grundkurs för STANK in MIND-användare
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Internationell Utblick
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Minskat svavelnedfall
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Fysiologisk bakgrund Hur använder kon fosfor? Kjell Holtenius Institutionen för husdjurens utfodring och vård.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Administrativa systemet Maria Fermvik, Jordbruksverket Introduktionskurs Uppsala
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Administrativa systemet
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp

Disposition Hur vi jobbar i Sverige Resultat – Ändringar sedan 1997 – Ändringar Slutsatser

Greppa Näringen Samarbetsprojekt –Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF Finansisering – EU, svenska staten och LRF – Ingen direkt kostnad för lantbrukarna Rådgivning och kunskapsförmedling för att uppnå de svenska miljömålen –Individuell rådgivning, 1-2 besök per år –Kurser

Arealanslutning Statistik Greppa Näringen

Rådgivning Växtnäringsbalanser har en central roll

Nedfall N-fixering Produkter Ammoniakavgång Denitri- fikation Stall- Handels- Växter gödsel gödsel Utlakning Organisk pool IN UT Växtnäringsbalans Program STANK in MIND

3 balanser önskvärt Fältbalans = grödans effektivitet IN UT Mineralgödsel Effekt av stallg Skörd Stallbalans = djurens effektivitet IN UT Livdjur Foder Kött Mjölk Stallgödsel efter lagring Stallgödselbalans = gödselns effektivitet IN UT Stallgödsel efter lagring Effekt i fält

Dagens gårdsbalanser

Ex. från STANK in MIND Mjölkgård 100 ha, 80 mjölkkor + rekrytering

Jämförelsevärde kg/haKväve

Typfall Kväveöverskott i jämförelse med kg mjölk per ha Ingen annan animalieproduktion förutom mjölkproduktion Upprepad balans

Resultat från gårdar med 3 upprepade balanser

Växtodlingsgårdar

26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Kvävebalans Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda 4340 Jämförelse- värde 39

26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Fosfor- och kaliumbalans Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda P-AL I IIIIIIVV K-AL I IIIIIIVV

26 växtodlingsgårdar 2001 – 2003 Ändrad bearbetning Medelareal 127 ha 65 % spannmål, 15 % s-bet, 5 % oljev, 5 % baljv, 5 % träda

Mjölkgårdar

50 mjölkgårdar 1997 – 2003 Kväveöverskott per ha 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål Källa: Christian Swensson, Svensk Mjölk

50 mjölkgårdar 2001 – 2003 Överskott, kg N per ton mjölk 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål - 1,3 kg

50 mjölkgårdar 2001 – 2003 Infört N (foder,mineralg,N-fix) 7000 kg mjölk/ha, 50 % vall, 35 % spannmål - 0,8 kg - 0,6 kg

38 gårdar 2001 – 2003 Ändrad bearbetning

200 gårdar 2001 – 2003 Ändrad tid för vallbrott ca 80 % mjölkgårdar

Slutsatser Resultat av rådgivning via vn-balanser –Lägre kväveöverskott Ökade skördar Något minskad handelsgödselanvändning Minskat inflöde av foder –Minskad höstmineralisering Senarelagd bearbetning Senare vallbrott Förändringarna går långsamt i takt med vad som är ekonomiskt försvarbart