Attityder, handlingsval och naturuppfattningar Litteratur: P. Ariansen. Miljöfilosofi, s.9-126, Pernille Gooch Lektor i humanekologi

We are Van (forest) Gujjars We are part of forest We protect the forest and its wildlife

Mustooq Lambardar: Van Gujjar leader (citat från 1992) There are many Gujjars in India but I am only speaking for the Van (forest) Gujjars. Those Gujjars who have looked after the forest over the years, who have sustained a symbiotic relationship with the forest and who are the ones who have continued to stay in the forest... Our relationship with the forest is not a new one. It has been established over the centuries and it is characterized by looking after the trees and looking after the buffaloes. All van Gujjars share this feeling that if one harms the forest we would want to fight that enemy... The Forest Department is making this forest into a national park that includes the trees and the animals but nobody thought of including the Van Gujjars.

Vi kan börja med at ställa två diametralt motsatta naturuppfattningar mot varandra Vi kan ställa frågan Är jorden död eller lever den? Två diametralt olika sätt att se på vår jord

Det ena är det Organiska: jorden som en levande organism - en värld att leva i mot det mekaniska: jorden som död materie, en värld för människan att erövra och utnyttja - en resurs

Den organiska världssynen medeltidens kosmos präglades av det som kallades varandets långa kedja ett geocentrisk kosmos ett besjälat universum Allt var levande - även sten

Man har sagt att den medeltidiga kosmologin i det stora hela var: organisk holistisk och harmonisk MEN det är en tolkning andra har tyckt att också medeltiden utnyttjade naturen på ett destruktivt sätt

Adam sattes som förvaltare över paradiset - att odla och ha som sitt och efter syndafloden - står det - säger Gud till människan: Varje grön planta ska bli föda för dig jag ger till dig - jag ger allt till dig

Den mekaniska naturuppfattningen Under 1500-talet får vi en expanderande marknads ekonomi en ny borgarklass och ett nytt sätt att exploatera den naturliga världen

Vad som behövdes var en ny världssyn Så det i högra grad blev möjligt att få en överensstämmelse mellan ideologi och praxis Det som skapade eller som var villkoret för den industriella utvecklingen var det rationella tänkandet

En rad vetenskapliga landvinningar som ändrade världsbilden: 1. Coppernicus ( )med en ny astronomi som ersättning för kosmologin: Det Heliocentriska systemet 2. Galileo ( ): Den moderna vetenskapens fader 3. Bacon ( ): Induktion. Den vetenskapliga metod - att samla in empiriska fakta från den naturliga världen och formulera lager, göra hypoteser, samla in mera empirisk material, pröva hypoteserna etc.

4. Descartes ( ) en ny metafysik Discourses on Method 1636 cogito ergo sum metodisk skepsis vad vet jag som är helt säkert Dualism - Skiljelinje mellan ”mind and matter” - ande och materie -subjekt/objekt. Naturen (och djuren) som maskiner. Som en maskin som inte kan känna smärta

Med Descartes skiljdes människan och naturen Komplexiteten och kontextualiteten försvinner Problem analyseras i sina delar inte som en helhet

5. Newton ( ) Mathematical Principles of Natural Philosophy 1687: Tyngdlagen som en universell lag. Analys, reduktion, universellt, objektivt. Dualismen mellan en passiv materia och kraft

Här med Descartes, Bacon och Newton kom brottet med medeltidens tänkande Vi får: En fragmenterat, livlös värld En värld konstruerat av delar där varje del kan studeras för sig Vi får världen som en samling föremål

Det har sagts (av biologiteoretikern Ludvig von Bertalanffy) Således blir det som är specifikt för vår mänskliga erfarenhet alltmer utplånat. Vad som slutligen återstår är bara ett system av matematiska förhållanden.

Det har funnits andra sätt att se på naturen andra kulturella filtra, och det tog det, som i efterhand har klassificerats som Newtons paradigm, rätt lång tid att tränga undan andra synsätt - vilket den till slut gjorde genom att göra dem obskura - del av övertro - myt - skrock - häxkonst inget att ta på alvar.

Ariansen, Miljöfilosofi Bokens motiv: Miljöproblemen i filosofisk sökarljus Det filosofiska perspektivet ger oss redskap – begrepp som är bra att tänka med – hur förstår vi en konflikt över skog som den vi började med hos gujararna

Vad menar vi när vi pratar om miljöproblem: (Ariansen) Berör ett eller flera av följande motiv: Jorden tycks inte, som tidigare, ställa obegränsade resurser till förfogande för mänskliga ändamål Jorden tycks inte, som tidigare, vara istånd att absorbera och neutralisera avfallsprodukter efter mänsklig verksamhet De stora, globala processerna och systemen, som klimatsystemen, tycks ha rubbats av mänsklig verksamhet Omfånget och mångfalden av det som uppfattats som ”naturen själv” tycks avta

Har vi moralisk rätt att utrota djur och växter? Är det bara människan som har ett värde? Det är den antropocentriska ståndpunkten (antropos – människa)

Hur ställer vår västerländska kultur sig till naturen – i teorin och i praktiken? Hur tänker vi om natur och miljö? – dvs vilka attityder har vi? Och Hur agerar vi i praktiken gentemot natur och miljö Dvs vilka handlingsvall har vi? Och vilka uppfattningar har vi om relationerna mellan människa och natur? Och hur har dessa ändrat sig över tiden?

Attityder Attityder ser här som: en uppsättning internaliserade värden – människan själv behöver inte vare medveten om att hon bär på dessa värden – men vi kan genom hennes handlanden se att hon gör det

Att analysera miljöproblem Vad innebär det att något är ett problem? Vad tycker ni är miljöproblemen? Kan ni se orsaker till dem? Är dessa tydliga – kan det finns andra kanske även motstridiga orsaker?

Vi är för det mesta omedvetna om våra egna kulturella glasögon. Hur är det med våra dagers grönare teknologi? Är en verklig attitydförändring på gång