Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Advertisements

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Allmänna hänsynsregler
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Vattenkraft inom vattenförvaltningen Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen I Västra Götaland
”Vattenlagar” och aktörer
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Recipientfokus snarare än MKN fokus.
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Miljöanalys.
Fantastiska vatten att vårda!. Kartläggning statusklassning Ange miljökvalitetsnormer Undantag Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Genomförande Uppföljning.
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
EU:s ramdirektiv om vattenpolitik
Långsiktig plan för övervakning av kustvatten
Avrinningsområdesvisa
MEDELVÄRDE, MEDIAN & TYPVÄRDE
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kombinationseffekter (… och se’n kan det ju finnas interaktioner också …) Niklas Johansson och.
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
Kartläggning av Kungsbackaån GRUNDVATTEN
effekter på marin miljö
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten
Waterbody Assessment Tools for Ecological Reference conditions and status in Sweden WATERS: Ett 5-årigt forskningsprogram om de ekologiska bedömningsgrunderna.
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
Mörrumsån – från början
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Nytt från vattenmyndigheten Vattenråd Norr Pite Havsbad Bo Sundström.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Miljömålen och förorenade områden
Statusklassningsarbetet i Bottenviken
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Miljögifter i ytvatten - statusklassificering Kemisk status: 33 ”prioriterade ämnen” –”Prioriterade” –”Farliga prioriterade” 8 ”vissa andra förorenande.
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.
Henrik Larsson Norra Bottenvikens kustvattenråd (VRO 12) Luleå Henrik Larsson.
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
Systemuppbyggnad för KVVF
Miljökvalitetsnormer för vatten
Vattendirektivets roll i tillsynen av miljöfarlig verksamhet Pardis Pirzadeh Ansvar: Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljömål. Finns på: vattenstrategiska.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Beslut: Frågan om länets deltagande och agerande tas upp för diskussion och beslut på VAS-rådet ……. och lyfts därefter till KSLs samhällsbyggnadsberedning.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Farliga kemiska ämnen till vattenmiljön
Statusklassning PFAS/PFOS + andra ämnens kemiska status i vatten
Miljökvalitetsnormer vatten
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Smidigt uttag från en databas: VISS
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
På gång hos Vattenmyndigheterna
6.1. För de särskilda bevarandeområdena skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande, vilket om så krävs innefattar utarbetande av lämpliga.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Om Bremendomen …och dess påverkan på svensk
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Upplägg Vattenförvaltning – en snabbkurs (Juha)
Projekt XRF Carl Rönnow Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Presentationens avskrift:

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Bedömningsgrunderna Ekologisk status: Handbok 2007:4 (Bilaga B- Kustvatten och vatten i övergångszon) Kemisk status: Direktiv 2008/105/EG (Dotterdirektivet)

Ekologisk status (kvalitetsfaktorer) Sammanvägning av kvalitetsfaktorerna ger ekologisk status Bottenfauna Makroalger och gömfröiga växter Växtplankton Siktdjup Näringsämnen Syrebalans Särskilda förorenade ämnen (SFÄ) (Hydromorfologi, Främmande arter) Dålig Otillfredställande Måttlig God Hög Biologiska Fysikalisk/kemiska

Kemisk status 33 prioriterade ämnen (ämnesgrupper) Gränsvärden Mätdata krävs! God Uppnår ej god

Kvalitetsfaktorer (Biologiska) Bottenfauna Arter har olika känslighetsvärden. Beroende på antalet individer av var art och vilket känslighetsvärde arten har fås ett värde för området. Detta jämförs med bedömningsgrunderna och ger en statusbedömning. Makroalger och gömfröiga växter Olika arter har olika poäng som summeras och sedan divideras med jämförvärde för att ta fram ett EK-värde. EK-värdet jämförs med tabell i bedömningsgrunderna för att utröna områdets status Växtplankton Uppmätta värden jämförs med jämförvärden (baserade på vattentyp) och ger en ekologisk kvalitetskvot (EK-värde) EK-värdet jämförs mot fastställda klassgränser i bedömningsgrunden för att utröna områdets status

Kvalitetsfaktorer (Fysikalisk/Kemiska) Näringsämnen, Siktdjup Uppmätta värden jämförs med jämförvärden (baserade på vattentyp) och ger en ekologisk kvalitetskvot (EK-värde) EK-värdet jämförs mot fastställda klassgränser i bedömningsgrunden för att utröna områdets status Syrebalans Uppmätt halt jämförs med jämförvärde (3,5 ml/l) Om uppmätt halt är lägre än jämförvärde tas finns ytterligare steg för att utröna om syrgasbristen är säsongsmässig, flerårig eller ständigt förekommande Särskilt förorenande ämnen Ämnen som släpps ut i ”betydande mängd” jämförs mot bedömningsgrunder (ej Handbok 2007:4)

Kvalitetsfaktorer (Övriga) Hydromorfologi Muddringar, pirar, bryggor, hamnar etc. som kan påverka vattenförekomstens status. Har ej bedömts Främmande arter Bedömdes inte utgöra något hot inom distriktet (i dagsläget) Förhållandena i Bottenviken gör det svårt för nya arter att få fotfäste (Förekommer dock främmande arter) Kommer att större hänsyn till nästa cykel

Bedömning Biologiska Fysikalisk/Kemiska (Hydromorfologi) Alla ”klasser” (Hög-Dålig) Fysikalisk/Kemiska Om Biologiska kvalitetsfaktorerna visar Hög eller God status, bedöms fysikalisk/kemiska. Kan sänka status från Hög eller God till som lägst Måttlig. (Hydromorfologi) Om biologiska och Fysikalisk/kemiska kvalitetsfaktorerna visar Hög status, bedöms Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Kan sänka status till som lägst God.

Bakgrundsdata HOME NMÖ/RMÖ Recipientkontrolldata Näringsstatus Recipientkontrolldata Bottenfauna Klorofyll Prio och SFÄ Veriferingsdata Näringsämnen Klorofyll, Biovolym NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym Prio och SFÄ Annat underlag för expertbedömning Förorenade områden Fiskeribiol. undersökningar EV. något om säkerheten i bedömningarna.

Bensträckare???

Utförande Ekologisk status Bottenfauna Växtplankton Makroveg Syrehalt Näringsämnen Siktdjup SFÄ Kemisk status Prioriterade ämnen Bedömningsgrunder Sammanvägning Bottenfauna och Makroveg. Användes ej pga brister i bedömningsgrunder och dåligt med data (makroveg)? SFÄ användes vid klassningen

Skillnader mot andra distrikt Bottenfauna Bedömdes men togs ej med i statusklassningen Bedömningsgrunder är dåligt anpassade för Bottenviksförhållanden Makrovegetation Bedömdes ej Endast data från ett område Bedömningsgrunder dåligt anpassade för Bottenviksförhållanden Prioriterade och Särskilt Förorenande Ämnen…

PRIO och SFÄ Andra bedömningsgrunder (för sediment och fisk) NV Rapport 4914 Om tydlig avvikelse eller sämre = måttlig status OSPAR Om gränsvärden överskreds = måttlig status Andra underlag som stöd för expertbedömning Förorenade områden Fiskeribiologiska undersökningar OBS! Ej PRIO-ämnen För att klassa ner den kemiska statusen behövdes mätvärden som översteg gränsvärden i BG. Annat underlag användes endast vid bedömningen av SFÄ el. som stöd till bedömning av KS.

Resultat från provtagningar tyder på storskalig spridning av förorenande ämnen. Pga. detta gjordes expertbedömningen att ingen kustvattenförekomst inom distriktet hade högre status än god.

Så blev det… ES KS

Utfall Totalt finns 59 kustvattenförekomster i Norrbotten 20 vattenförekomster är klassade med mätdata (Näring, Siktdjup, växtplankton) 17 vattenförekomster klassade med mätdata (PRIO-ämnen) 23 (eg. alla) vattenförekomster klassades med mätdata/expertbedömning (Särskilt förorenande ämnen)

Bensträckare???

Miljökvalitetsnormer (MKN) Målet – Dvs. den status vattenförekomsten ska/har potential att uppnå I första hand ”God status/potential” till målåret 2015 Först efter 22 december detta år kan en norm anses överträdd I Norrbotten har vattenförekomster med sämre status än god givits undantaget ”Tidsfrist” till 2021 med anledningen Tekniskt omöjligt att hinna genomföra åtgärder så statusen blir god till 2015

Bedömning av MKN Bedömningen av MKN sker genom hänsynsreglerna 2 kap 2-6 MB. (Försiktighetsprincipen, kunskapskravet, BMT, Lokaliseringskravet) Rimlighetsavvägning enligt 2 kap 7 § 1 st MB ”Icke försämring” avser förbättring eller bibehållande av status till 2015/2021

Undantag Tidsfrist – Tekniskt omöjligt/ekonomiskt orimligt Annat målår 2021/2027 (i stället för 2015) Kraftigt modifierade vatten/Konstgjorda vatten Har ej tagits fram för Norrbotten (Fastställda riktlinjer saknas) Få vattenförkomster uppfyllde kraven Påverkan gav sämre klassning enligt övriga kvalitetsfaktorer vilket gav undantag i form av tidsfrist och därigenom tid att inför nästa omklassning göra bättre bedömning Ekologisk potential istället för ekologisk status Lägre kvalitetskrav

Brister i bedömningsgrunderna Bottenfauna (ej ”Norrlandsanpassad”) Få känslighetsvärden för söt/brackvattenarter Klorofyll a (ej ”Norrlandsanpassad”?) Biovolym visar generellt på bättre status än klorofyllvärden. SFÄ, PRIO Bedömningsgrunder (ff.a. Andra matriser och fler ämnen!) KMV Beslut 2011 om att inte avsätta några nya KMV vid vattenförekomstuppdelningen Prioriterad fråga på HaV

Hur går vi vidare? Utveckling av bedömningsgrunderna Allmänt - Se över klassgränser - Minimikrav för bedömningsgrunden? Växtplankton - Möjligheter att använda artsammansättningen av växtplankton? - Problemet med klorofyll a Bottenfauna - Fler känslighetsvärden för sötvattensarter Makrovegetation - Ta fram bedömningsgrunder för mjuka bottnar - Använda artsammansättning istället för djuputbredning? Förorenande ämnen - Gränsvärden för sediment och biota Fysisk påverkan - Nationella riktlinjer (Finns inga bedömningsgrunder ännu) Främmande arter - Nationella riktlinjer (finns inga bedömningsgrunder ännu)

Vad hinner ändras till nästa år? Projekt startat av HaV (WATERS) där bedömningsgrunder ska ses över, troligen hinner dock mycket lite åtgärdas till nästa år… Allmänt - Se över klassgränser (Ja, till viss del) Växtplankton - Klorofyll a (Kanske) Bottenfauna - Fler känslighetsvärden för sötvattensarter (Nej) Förorenande ämnen - Gränsvärden för sediment och biota (Till viss del, handbok på gång) Fysisk påverkan - Nationella riktlinjer (Nej troligen inte, men prioriterad fråga) Främmande arter - Nationella riktlinjer (Nej)