IBS - diagnostik, behandling och differentialdiagnoser Fredrik Rorsman mag-tarm UAS
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Patientfall 1 forts 23-årig kvinna med bukbesvär som debuterade under gymnasieåren. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Omväxlande förstoppning och diarréer, ibland samma dag. Slem, men ej blod. Buksmärtorna släpper när hon går på toaletten, men hon kan behöva gå flera gånger innan hon känner sig färdig. Inga nattliga besvär. Håller vikten.
Patientfall 1 forts 23-årig kvinna med bukbesvär som debuterade under gymnasieåren. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Omväxlande förstoppning och diarréer, ibland samma dag. Slem, men ej blod. Buksmärtorna släpper när hon går på toaletten, men hon kan behöva gå flera gånger innan hon känner sig färdig. Inga nattliga besvär. Håller vikten. CRP <5, Hb 125, Lpk 3,6, B12 257, folat 8.1
Patientfall 1 forts 23-årig kvinna med bukbesvär som debuterade under gymnasieåren. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Omväxlande förstoppning och diarréer, ibland samma dag. Slem, men ej blod. Buksmärtorna släpper när hon går på toaletten, men hon kan behöva gå flera gånger innan hon känner sig färdig. Inga nattliga besvär. Håller vikten. CRP <5, Hb 125, Lpk 3,6, B12 257, folat 8.1 F-kalprotekin <15
Rom III-kriterier IBS (2006) Obehag eller smärta från buken minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna som är associerat med minst 2 av följande: - lindring vid tarmtömning - debut i samband med förändrad tarmtömningsfrekvens - debut i samband med förändrad form/utseende av avföringen
Rom III-kriterier IBS (2006) Stödjande kriterier: - >3 tarmtömningar/dag eller <3/vecka - avföringen: hård, klumpar, skummig, vattnig - krystning - bråttom till toaletten - känsla av ofullständig tömning - slem i avföringen - uppblåst i buken
IBS-associerade besvär - Annan glatt muskulatur: Esofagus (dyspepsi), urinblåsa (urgency), inre genitalia (dysparenui) - Trötthet, huvudvärk - Fibromyalgi - Depression, ångest
Epidemiologi - 25-60 % av befolkningen - Dubbelt så vanligt hos kvinnor - 30 - 40% av de som remitteras till gastroenterolog
IBS - patofysiologi - Visceral hyperreaktivitet - ökad motorik och sekretion - Visceral hypersensitivitet (t.ex. ökad känslighet för gaser)
IBS - patofysiologi Psykologiska faktorer? Avgör vilka som ”blir patienter” men sannolikt ingen patofysiologisk betydelse
IBS - patofysiologi - Serotonin - Överföring mellan enteriska nervsystemet till CNS via 5HT3 och 5HT4 receptorer. I CNS finns 5HT1,2 och (3) receptorer
Funktionell dyspepsi - Dysmotilitetslik Ulcuslik - långsam ventrikeltöming, dålig fundusrelaxation med abnorm födodistribution i ventrikeln ofta IBS samtidigt Ulcuslik - visceral hypersensitivitet
Patientfall 2 45-årig kvinna, tidigare väs frisk. Sedan 5 månader förändrade avföringsvanor som hon själv tror beror på stress på jobbet pga omorganisation. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Patientfall 2 45-årig kvinna, tidigare väs frisk. Sedan 5 månader förändrade avföringsvanor som hon själv tror beror på stress på jobbet pga omorganisation. Växlande hård och lös avföring, ibland normalt. Ev ngt kg viktnedgång. Intermittent molvärk utan säker lindring vid defekation. Blodstrimma på toapappret en gång när hon var hård i magen (”hemorroider”)
Patientfall 2 45-årig kvinna, tidigare väs frisk. Sedan 5 månader förändrade avföringsvanor som hon själv tror beror på stress på jobbet pga omorganisation. Växlande hård och lös avföring, ibland normalt. Ev ngt kg viktnedgång. Intermittent molvärk utan säker lindring vid defekation. Blodstrimma på toapappret en gång när hon var hård i magen (”hemorroider”) CRP 7, Hb 119, 3 neg F-Hb
Patientfall 2 (forts) Sigmoideoskopi till 40 cm ua. Inga hemorroider. Ytterligare utredning?
Patientfall 2 (forts) Sigmoideoskopi till 40 cm ua. Inga hemorroider. Ytterligare utredning? Coloskopi ua makro- och mikroskopiskt. F-calprotectin 65 Telefonbesked PAD. Mår bättre. Diagnos: IBS!
IBS Ovanligt med debut vid hög ålder (men förekommer!) - Ej förenligt med Nattliga besvär (kan förekomma vid svåra fall) Viktnedgång Blod per rektum Labmässiga avvikelser t.ex. anemi
Patientfall 3 18-årig tidigare GI-frisk kvinna. I samband med Frankrikeresa diarréer och högersidiga buksmärtor. Yersinia-enterocolit diagnosticerades. Diarréerna lindrades, men kvarstående återkommande svåra (ketogankrävande!) buksmärtor och varierande avföringskonsistens. 2-5 tarmtömningar/dag. Diff-diagnoser? Utredning?
Patientfall 3 18-årig tidigare GI-frisk kvinna. I samband med Frankrikeresa diarréer och högersidiga buksmärtor. Yersinia-enterocolit diagnosticerades. Diarréerna lindrades, men kvarstående återkommande svåra (ketogankrävande!) buksmärtor och varierande avföringskonsistens. 2-5 tarmtömningar/dag. Lab: CRP 8, Hb 121, Albumin 37. B12 ua, folat 7.8. Odlingar, cystor och maskägg x flera ua
Patientfall 3 18-årig tidigare GI-frisk kvinna. I samband med Frankrikeresa diarréer och högersidiga buksmärtor. Yersinia-enterocolit diagnosticerades. Diarréerna lindrades, men kvarstående återkommande svåra (ketogankrävande!) buksmärtor och varierande avföringskonsistens. 2-5 tarmtömningar/dag. Gastroskopi: Normalt, ingen villusatrofi. Coloskopi: Ospecifik lindrig inflammation i höger colon.
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor, upprepade akutbesök. Ketogan! Vad göra?
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor, upprepade akutbesök. Ketogan! CT-buk ua
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor, upprepade akutbesök. Ketogan! CT-buk ua MR-tunntarm ua
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor, upprepade akutbesök. Ketogan! Drygt 1 år efter debut till UAS Kapselendoskopi: Normalfynd.
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor. Tunntarmsmanometri: Pseudoobstruktion? Enteral dysmotilitet?
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor. Tunntarmsmanometri: Pseudoobstruktion? Enteral dysmotilitet? Svar: Normal peristaltik
Patientfall 3 (forts) Fortsatta buksmärtor. Tunntarmsmanometri: Pseudoobstruktion? Enteral dysmotilitet? Svar: Normal peristaltik Återbesök: Bättre, men fortsatta intermittenta buksmärtor. Insätts Saroten 25 mg tn Diagnos: Postinfektiös IBS.
Postinfektiös IBS - 7-30 % risk - Remission ca 45 % (veckor-år) - Riskfaktorer - Initiala sjukdomens längd - Kvinnor - Lägre åldrar - Psykiatrisk anamnes - Ökad risk efter campylobacter och shigella
Inflammation? patienter (gastric by-pass op) utan IBS …….men liknande histopatologisk bild hos obesa patienter (gastric by-pass op) utan IBS
IBS - behandling Uteslut organisk sjukdom Information. Lugnande besked Kostinformation (fibrer, fet mat, alkohol, kaffe, tuggummi mm). Individuellt, ingen specifik ”IBS-kost”. Ev dietist.
IBS – behandling (forts) - Farmakologisk - Förstoppning – fibrer - Diarré – loperamid, kolestyramin - Smärta – spasmolytikum
IBS - behandling (forts) - Svåra fall, beh med antidepressiva Ford, A C et al. Gut 2009;58:367-378
IBS behandling (forts) - Tricykliska t.ex. Saroten 10-25 mg tn - SSRI i ”antidepressiv”-doser
IBS - behandling (forts) Mkt svåra fall Stresshantering KBT hypnos Ford, A C et al. Gut 2009;58:367-378
Patientfall 4 19-årig man med 2 års anamnes med återkommande, diffusa buksmärtor, ökad avföringsfrekvens 3-5 ggr/dag och vid ngt tillfälle blodstrimma på toapappret. Inga nattliga besvär. Ingen viktnedgång. Diffdiagnoser? Kompletterande anamnes? Utredning?
Patientfall 4 19-årig man med 2 års anamnes med återkommande, diffusa buksmärtor, ökad avföringsfrekvens 3-5 ggr/dag och vid ngt tillfälle blodstrimma på toapappret. Inga nattliga besvär. Ingen viktnedgång. Far Mb Crohn. Besvären debuterade i samband med mammas cancersjukdom och vantrivsel i skolan. BUP: depression. KBT, Atarax
Patientfall 4 19-årig man med 2 års anamnes med återkommande, diffusa buksmärtor, ökad avföringsfrekvens 3-5 ggr/dag och vid ngt tillfälle blodstrimma på toapappret. Inga nattliga besvär. Ingen viktnedgång. Far Mb Crohn. Besvären debuterade i samband med mammas cancersjukdom och vantrivsel i skolan. BUP: depression. KBT, Atarax Lab: SR 4, Hb 144, B12 290, folat 18, albumin 44, F-Hb x 3 neg, F-kalprotektin 110
Patientfall 4 (forts) Gastroskopi: Ingen villusatrofi Coloskopi: Lindrig ospecifik inflammation i PAD
Patientfall 4 (forts) Gastroskopi: Ingen villusatrofi Coloskopi: Lindrig ospecifik inflammation i PAD Kapselendoskopi: Diskret rodnad på några ställen
Patientfall 4 (forts) Gastroskopi: Ingen villusatrofi Coloskopi: Lindrig ospecifik inflammation i PAD Kapselendoskopi: Diskret rodnad på några ställen Återbesök: Välmående. 1(-3) tarmtömningar/dag, men inga bukbesvär. Bytt skola och trivs. Mamman ”frisk”.
Patientfall 4 (forts) Gastroskopi: Ingen villusatrofi Coloskopi: Lindrig ospecifik inflammation i PAD Kapselendoskopi: Diskret rodnad på några ställen Återbesök: Välmående. 2-3 tarmtömningar/dag, men inga bukbesvär. Bytt skola och trivs. Mamman ”frisk”. Diagnos: IBS (tidig Crohn????)
Patientfall 5 43-årig kvinna. Vid 15-års ålder hudutslag armar och ansikte – ingen diagnos. I övrigt frisk. I samband med semesterresa till Grekland frekventa oblodiga diarréer ca 10 ggr/dag, även nattetid. Viktnedgång 56-48 kg. Faecesodlingar ua, ej maskägg/cystor. CRP < 5, Hb 101.
Patientfall 5 43-årig kvinna. Vid 15-års ålder hudutslag armar och ansikte – ingen diagnos. I övrigt frisk. I samband med semesterresa till Grekland frekventa oblodiga diarréer ca 10 ggr/dag, även nattetid. Viktnedgång 56-48 kg. Faecesodlingar ua, ej maskägg/cystor. CRP < 5, Hb 101. Kompletterande anamnes? Lab/undersökningar?
Patientfall 5 43-årig kvinna. Vid 15-års ålder hudutslag armar och ansikte – ingen diagnos. I övrigt frisk. I samband med semesterresa till Grekland frekventa oblodiga diarréer ca 10 ggr/dag, även nattetid. Viktnedgång 56-48 kg. Faecesodlingar ua, ej maskägg/cystor. CRP < 5, Hb 101. Ingen hereditet. Alltid lång och smal. Så länge som hon kan minnas lös-grötaktig avföring, slem och borborygmi. Inga buksmärtor. Aldrig sett blod i avföringen. Aldrig rökt.
Patientfall 5 43-årig kvinna. Vid 15-års ålder hudutslag armar och ansikte – ingen diagnos. I övrigt frisk. I samband med semesterresa till Grekland frekventa oblodiga diarréer ca 10 ggr/dag, även nattetid. Viktnedgång 56-48 kg. Faecesodlingar ua, ej maskägg/cystor. CRP < 5, Hb 101. Ingen hereditet. Alltid lång och smal. Så länge som hon kan minnas lös-grötaktig avföring, slem och borborygmi. Inga buksmärtor. Aldrig sett blod i avföringen. Aldrig rökt. Lab: B12 181, folat 4.8, Ferritin 2.1, F-Hb neg
Patientfall 5 (forts) Gastroskopi: ”…misstänkt atrofisk duodenalslemhinna.”
Patientfall 5 (forts) Substitutionsbehandling med B12, folat, Zn och järn Remiss dietist Återhämtar vikten på någon månad, ”huden bättre än någonsin, mycket piggare” Kontrollgastroskopi efter ca 1½ år: Normal duodenum
Historik - celiaki - Beskrevs 1888 (Samuel Gee) - Sambandet med gluten upptäcktes under 2:a världskriget.
Villusatrofi
Epidemiologi - celiaki - Prevalens ca 1/100 - Om hereditet 1/10
Symptom - celiaki Klassisk bild - Barn som mår bra tills amningen upphör - Diarré (eller förstoppning!) - Buksmärtor - Apati, irritabilitet - Stor buk - Dålig viktuppgång
Symptom - celiaki Atypisk bild - Vuxen som har dyspeptiska besvär, ev diarré - Malabsorption (järnbrist, Ca-brist, folatbrist) - Dermatitis herpetiforme - Trötthet - Depression - Diagnos i alla åldrar! - Kan vara överviktig! - Kan vara förstoppade
Diagnostik - celiaki - Viktigt att misstänka! - Ev screening med transglutaminas-ak men….. - biopsi krävs
Marsh-klassifikation - Grad 0: normal - Grad 1: ökad mängd IEL (>20/100 EC) - Grad 2: krypthyperplasi - Grad 3: partiell-total villuatrofi - Grad 4: hypoplasi av tt-slemhinnan Läkartidningen 2009, 106, 2612
När misstänka celiaki? - Hereditet - Brister - Viktnedgång - Svåra, kontinuerliga besvär Psykosocialt stabilt mm
Behandling - celiaki - Glutenfri kost (max 0,3 g gluten/100 g torrvara, tex vetestärkelse) - dietist - Initialt laktosfritt - Kontrollbiopsi efter 1-2 år
Behandling - celiaki - Glutenfri kost (max 0,3 g gluten/100 g torrvara, tex vetestärkelse) - dietist - Initialt laktosfritt - Kontrollbiopsi efter 1-2 år Refraktär celiaki - Naturligt glutenfritt - Ibland krävs immunhämmande lm (steroider, azathioprin)
Komplikationer - Thyroideasjd, diabetes mellitus - Effekter av malabsorption (anemi, osteoporos) Malignitet (lymfom i tunntarmen, adenocarcinom)
Patientfall 6 25-årig man. Sedan 2,5 år återkommande krampartade buksmärtor, diarréer och illamående 3-4 ggr/år. Däremellan 1 normalformad avföring/dag. Inget blod, ingen viktnedgång. 0 hereditet. Op skyldig app för 1 år sedan. Diffdiagnoser? Utredning?
Patientfall 6 25-årig man. Sedan 2,5 år återkommande krampartade buksmärtor, diarréer och illamående 3-4 ggr/år. Däremellan 1 normalformad avföring/dag. Inget blod, ingen viktnedgång. 0 hereditet. Op skyldig app för 1 år sedan. Lab: SR 17, Hb 150, LPK 10.8, TPK 434, Kobalamin 455, Folat 9.4, albumin 37, elstatus ua, F-Hb x 2 ua,
Patientfall 6 25-årig man. Sedan 2,5 år återkommande krampartade buksmärtor, diarréer och illamående 3-4 ggr/år. Däremellan 1 normalformad avföring/dag. Inget blod, ingen viktnedgång. 0 hereditet. Op skyldig app för 1 år sedan. Lab: SR 17, Hb 150, LPK 10.8, TPK 434, Kobalamin 455, Folat 9.4, albumin 37, elstatus ua, F-Hb x 2 ua, F-kalprotektin 1630!
Patientfall 6 25-årig man. Sedan 2,5 år återkommande krampartade buksmärtor, diarréer och illamående 3-4 ggr/år. Däremellan 1 normalformad avföring/dag. Inget blod, ingen viktnedgång. 0 hereditet. Op skyldig app för 1 år sedan. Lab: SR 27, Hb 150, LPK 12.8, TPK 434, Kobalamin 455, Folat 9.4, albumin 37, elstatus ua, F-Hb x 2 ua, F-kalprotektin 1630! Coloskopi: Normal slemhinna. Multipla px. Ileum ej intuberad.
Patientfall 6 (forts) PAD: Fokal, ospecifik inflammation. Crohn???
Patientfall 6 (forts) PAD: Fokal, ospecifik inflammation. Crohn??? Pentasa 500 mg 2x2. Remiss för kapselendoskopi
Patientfall 6 (forts) Söker akut efter 2 veckor med subileus. Inläggs med fasta. Insätts Prednisolon 40 mg 1x1. Utskrivs välmående efter 1 vecka med snar uppföljning på mott.
Patientfall 6 (forts) Söker åter akut påföljande dag med samma besvär. Förnyad BÖS – kapseln kvar.
Patientfall 6 (forts) Söker åter akut påföljande dag med samma besvär. Förnyad BÖS – kapseln kvar. Explorativ laparotomi: Tunntarmsresektion 3 dm + strikturpplastik x 7. Utskrivs efter 1 vecka.
Patientfall 6 (forts) Söker åter akut påföljande dag med samma besvär. Förnyad BÖS – kapseln kvar. Explorativ laparotomi: Tunntarmsresektion 3 dm + strikturpplastik x 7. Utskrivs efter 1 vecka. Återbesök efter 3 veckor. Relativt välmående. Insätts på azathioprin.
Mb Crohn - utbredning Kan drabba hela mag-tarmkanalen, från munnen till anus
Mb Crohn …men mycket lömskt……. - Typfallet buksmärtor och diarré - Feber, SR-stegring, viktnedgång. - Intermittenta besvär. - GI-blödning, men ej lika vanligt som vid UC. - Brister; B-12, folat, järn mm
F-kalprotektin Markör för GI-inflammation (leukocyter, monocyter/makrofager) Ökade nivåer vid: IBD Infektioner Mikroskopisk colit Celiaki Divertikulit Polyper/cancer NSAID Luftvägsinfektioner m.fl.
F-calprotectin – diff mellan organisk och icke-organisk sjd Läkartidningen 2010, 107, 2645
Patientfall 7 19-årig kvinna med mer eller mindre kontinuerlig grötig- vattnig avföring 4-6 ggr/dag sedan 4 år. Ibland slem, men inget blod. Inga buksmärtor, ingen viktnedgång. Diagnos? Utredning?
Patientfall 7 19-årig kvinna med mer eller mindre kontinuerlig grötig- vattnig avföring 4-6 ggr/dag sedan 4 år. Ibland slem, men inget blod. Inga buksmärtor, ingen viktnedgång. Lab ua. F-Hb neg. Tg-ak 5
Patientfall 7 19-årig kvinna med mer eller mindre kontinuerlig grötig- vattnig avföring 4-6 ggr/dag sedan 4 år. Ibland slem, men inget blod. Inga buksmärtor, ingen viktnedgång. Lab ua. F-Hb neg. Tg-ak 5 Gastroskopi: Ingen villusatrofi, normal mängd IEL
Patientfall 7 19-årig kvinna med mer eller mindre kontinuerlig grötig- vattnig avföring 4-6 ggr/dag sedan 4 år. Ibland slem, men inget blod. Inga buksmärtor, ingen viktnedgång. Lab ua. F-Hb neg. Tg-ak 5 Gastroskopi: Ingen villusatrofi, normal mängd IEL Coloskopi: Små sår i rektum (Phosphorlasår?), i ö ua. Ileum ej undersökt. PAD ua.
Patientfall 7 (forts) Insätts på Loperamid. Remiss för Se-HCAT
Patientfall 7 (forts) Insätts på Loperamid. Remiss för Se-HCAT >20 % SeHCAT(75selenium homotaurocholic acid retention test). Gallsaltmalabsorption kan föreligga om retentionen mindre än 15%
Patientfall 7 (forts) Insätts på Loperamid. Remiss för Se-HCAT 3 % retention! Questran 1x1, mycket god effekt. ”Normal avföring” Årliga recept Lestid 1x1
Gallsaltmalabsorption Orsaker - Idiopatiskt - Crohns sjukdom - Ileocekal resektion - Kolecystektomi Behandling: Kolestyramin/Kolepistol. (Antacida)
Patientfall 8 66-årig kvinna. Op och strålbeh för bröstcancer för 24 år sedan. I ö frisk. Inga mediciner. I samband med semestervistelse i Marocko för 2 månader sedan plötslig debut av frekventa (ca 10 ggr/dag), vattentunna diarréer som därefter hållit i sig. Även nattliga bevär. Inget blod eller slem. Lättare bukobehag. Ingen viktnedgång.
Patientfall 8 66-årig kvinna. Op och strålbeh för bröstcancer för 24 år sedan. I ö frisk. Inga mediciner. I samband med semestervistelse i Marocko för 2 månader sedan plötslig debut av frekventa (ca 10 ggr/dag), vattentunna diarréer som därefter hållit i sig. Även nattliga bevär. Inget blod eller slem. Lättare bukobehag. Ingen viktnedgång. Lab: CRP 11, blodstatus ua. Kalium 3.1. F-Hb neg.
Patientfall 8 66-årig kvinna. Op och strålbeh för bröstcancer för 24 år sedan. I ö frisk. Inga mediciner. I samband med semestervistelse i Marocko för 2 månader sedan plötslig debut av frekventa (ca 10 ggr/dag), vattentunna diarréer som därefter hållit i sig. Även nattliga bevär. Inget blod eller slem. Lättare bukobehag. Ingen viktnedgång. Lab: CRP 11, blodstatus ua. Kalium 3.1. F-Hb neg. Sigmoideoskopi ua makro- och mikroskopiskt
Patientfall 8 Vad göra?
Patientfall 8 (forts) Coloskoskopi makroskopiskt ua
Patientfall 8 (forts) Coloskoskopi makroskopiskt ua PAD .
Patientfall 8 (forts) Coloskoskopi makroskopiskt ua PAD: Förtjockat kollagenskikt och ökat antal IEL .
Patientfall 8 (forts) Coloskoskopi ua PAD: Förtjockat kollagenskikt och ökat antal IEL Behandling med Budenosid 9 mg/dag med nedtrappning. Mycket god effekt.
Mikroskopisk colit - Indelning - Kollagen colit - Mikroskopisk colit - Incidens: 5/100.000 - Ofta äldre (ssk kollagen colit) - ♀ > ♂ - Symptom: Vattentunna diarréer. Ofta akut debut. Intermittent-kroniskt förlopp. Ibland buksmärtor, viktnedgång. - Normal skopi, diagnos via PAD
Mikroskopisk colit Lymfoc colit Normal Coll colit Coll colit
Mikroskopisk colit - Orsak: idiopatiskt, läkemedelsutlöst (PPI, NSAID, SSRI) - Associerade sjukdomar: Celiaki, tyreoidesjukdomar, typ I diabetes, gallsaltmalabsorption - Beh: Loperamid, budenosid. Ibland immunreglerande behandling (azathioprin)
Frågor innan jag drar Tack och ajö