och anknytningsteorier i bakhuvudet!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
. Att minska stress hos modern under graviditeten har en klart förebyggande effekt för postpartum depression Vilket vi vet påverkar relationen o anknytningen.
Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Tillgänglighetskonferens Örebro
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vägledande samspel och ”Compassion” (Paul Gilbert)
Södertälje Parallellprocesser i arbetet med familjehemssekreterare och barnsekreterare.
Om risk- och skyddsfaktorer
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Familjehem och föräldraskap
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Skapande arbete och lek som
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner
Småbarn och anknytning
arbetskooperativ Luleå
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Livskunskap för de allra yngsta
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Anknytningsteori och barns utveckling
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
HaschAvvänjningsProgram
Nivåer i relationsutvecklingen Samvaro Samspel Samförstånd Samtal Sammanhang.
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Karin Gisselman Utvecklingsledare Barn och föräldrastöd.
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Mara Cerqueiro Bybrant – 3 och 8 november 2010
Kommunikation och samspel
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Idrottspsykologi.
Beardslees familjeintervention
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
psykologiska effekter
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Roligt att så många är här.
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Barn och stress.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
”Sockerdricka trädet”
Barn som närstående.
Vägledande samspel Norge.
Kognitivt perspektiv.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

och anknytningsteorier i bakhuvudet! Tidig intervention Med samspelet framför ögonen och anknytningsteorier i bakhuvudet!

Metoder Psykoterapi Stödjande samtal Samspelsbehandling (tex Marte Meo, Watch, Wait & Wonder) Pedagogiska inslag

Anknytning De första årens erfarenheter är avgörande för människans förmåga att senare i livet skapa fungerande sociala relationer samt knyta djupa och varaktiga band till andra människor

Anknytning Otrygg anknytning utgör en riskfaktor för olika negativa utfall avseende känslomässig och social utveckling åtminstone under förskole- och skolåren I synnerhet desorganiserad anknytning är en riskfaktor för att utveckla psykopatologi senare i livet

Trygg anknytning är en viktig beståndsdel i psykisk hälsa och kan betraktas som en skyddande faktor för barn som växer upp i riskmiljöer

Den tidiga anknytningsrelationen mellan barn och förälder innehåller tre för den framtida psykiska hälsan viktiga ingredienser

För det första ett värdesättande av nära relationer och en önskan om att ingå i sådana utan rädsla för att bli övergiven

För det andra en förmåga att reglera starka känslor utan att bli övermannad av dem och

För det tredje en förmåga att se andra människor som varelser med egna känslor och avsikter vilka man värdesätter och måste ta hänsyn till

Spädbarnsverksamhetens uppgift Att komma i kontakt med, stödja och behandla spädfamiljer i kris Att veta vad spädbarn behöver för att utveckla sina medfödda gåvor fullt ut Att känna igen varningssignaler i barnets tidiga utveckling Att veta vad föräldrar kan behöva hjälp med för att räcka till i sitt föräldraskap

Uppgift forts. Att ta tillvara den unika kraft och motivation till förändring som finns mellan förälder och barn under spädbarnstiden Att arbeta för att förhindra att svårigheter under spädbarnsperioden inte utvecklas till manifesta problem Att se då tidig kontaktstörning föreligger mellan mor/far och barn

Vad gör vi? Allians – ”coffee, cookies and the cat” Sätta barnet i fokus Låta föräldern formulera problemet Sätta sig in i barnets situation Göra mikroinventioner ”Mamning & Papning” Väcka hopp

Samspelets kännetecken Fysiologisk reglering 0-2 mån Ansikte mot ansikte 2-5 mån Gemensamt fokus 5-8 mån Ömsesidighet 8-18 mån Symbolisk föreställning 18 mån-

Maternal Sensivity Uppmärksamma signalen Tolka signalen Ge adekvat svar på signalen Ge svar i tidsmässig anpassning Ge svar kontinuerligt över tid

Utvecklingsstödjande dialogprinciper Uppmärksamhetsfokus Bekräftelse Turtagning i dialogen Benämning Positivt ledarskap Triangulering Start- och slutsignaler Emotionellt klimat/intoning

Negativt samspel Det som är avgörande negativt i samspelet är om lyhördhet för barnet saknas och om mor/far är oförutsägbar i sitt beteende.

Riskfaktorer bristande socialt nätverk ensamstående övergiven under graviditeten eller nyföddhetsperioden instabil social situation missbruk dålig eller ingen relation till barnafadern förlust av egna föräldrar i unga år störda föräldrarelationer förlust av nära anhörig under graviditeten eller nyföddhetsperioden familjevåld psykiska besvär under graviditeten eller tiden därefter tidigare psykiska besvär

Riskfaktorer forts. somatiska besvär tidigare traumatiska upplevelser kring graviditet, förlossning eller spädbarnstid begåvningshandikapp incestupplevelser sen abort flykting stress fertilitetsproblematik placering i familjehem adoption

Riskfaktorer forts. prematurt barn sjukt eller skadat barn svåra matningsproblem oroliga barn regleringssvårigheter svårighet att förstå barnets signaler svårighet att få kontakt med barnet

Friskfaktorer/skyddsfaktorer icke konfliktfylld relation med partner trygg och stabil bakgrund, tex egen trygg anknytning gott nätverk/bra stöd från omgivningen en bra graviditet och en bra förlossning i rätt tid en välfungerande amning eller matning med flaska okomplicerad egen relation till mat ett stabilt och lättolkat barn ett friskt och kontaktsuget barn att vara två om föräldraskapet Skyddsfaktorerna reducerar effekterna av risk och stress.