Kerstin Grundén Högskolan Väst.  Många deltagare kan ta del av en web-baserad kurs, oavsett tidpunkt och geografisk belägenhet.  Mer och mer vanligt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Yrkeskrav inom funktionshinderområdet
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
Workshop för GIS samordnare tisdag 18 mars kl – 15.00
Nordisk slutkundsmarknad
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Ett arbete med att etablera
Införande av kontaktcenter i kommuner –
AU Digital samverkan LO Process
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Lära sig leva med cancer
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Nivå- Bas Ämne: Human Resources & Volontärsamordning Modul 1: Introduction till volontärsamordning DU 1.1:Introduktion till ideellt engagemang Vad är ideellt.
Intranätet – Den sociala motorn i organisationen? Lever intranäten upp till tanken att inte bara vara det funktionella arbetsredskapet utan också den sociala.
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Kvalitet i grundutbildningen1
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
INNEHÅLLSSTRATEGI för SKANE.SE workshop: innehåll och struktur
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
i kommuner, landsting/regioner
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Ramverk för patientmedverkan
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Värdegrund, Vision och Verklighet.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
ST inom FK Arbetsplatsfacket
Kunskapsuppbyggnad främjar förtroende Camilla Ferenius 23 nov 2007.
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1 PU vid LiU.
Fritidshemsutveckling - en kvalitetshöjning för alla?
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
© Copyright APeL 2005 Hanne Randle Seminarium 6, Intern och Extern spridning, torsdagen den 8 december 2005 Intern och Extern spridning Kiruna.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Teknisk nämnden Nämndutveckling Underlag och utkast till uppläggning.
NEA Seminarium 7 december 2004
PBS så här långt Föreställningskarta
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Nämndplan 2015.
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Miljömålstyrd tillsyn på kommunal nivå En intervjustudie om några kommuners erfarenheter Martina Norberg Miljövetarprogrammet, Linköpings universitet.
Introduktion till The Rational IT Model
Förändringsarbete Bo Ahrenfelt
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Länsstyrelsens roll i funktionshinderpolitiken
Presentationens avskrift:

Kerstin Grundén Högskolan Väst

 Många deltagare kan ta del av en web-baserad kurs, oavsett tidpunkt och geografisk belägenhet.  Mer och mer vanligt med e-lärande även i arbetslivet. Men, kostnad för produktion förhållandevis hög. Kost- nad för distribution låg.  Pedagogiska kunskaper hos utveck- lare krävs.

 Både likheter o skillnader mellan lärande i skola och lärande på arbetsplatsen:  Högskola/Univ.: Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund o beprövad erfarenhet.  Arbetet: Den direkta nyttan av ”learning outcomes” tillämpade i arbetsprocessen viktig. Bör bidra till ökad kvalitet o effekti- vitet för verksamheten.

 Organisationen av arbetet påverkar lärandemöjligheterna.  Formellt – informellt lärande.  ”Blended learning”.

 E-lärande på arbetsplatsen domineras fortfarande av trad. ped. perspektiv: ”the sequential courseware” paradigm; utgår från en konservativ ”drill-and- practice”-modell som norm (Nunes et al, 2009).  Lärandeprocessen kan betraktas som ”yt-inlärning”.

 I stället kan design av e-lärandekurser inspireras av det s.k. utvecklingsin- riktade perspektivet. Kunskap ses som socialt konstruerat i lokala situationer. De lärande har en mer aktiv roll.  En strävan efter djupare förståelse och reflektion (kan troligtvis underlätta in- tegrationen av ”learning outcomes” ).

Pedago- gisk prin- cip KursOrgani- sation Individuell o/eller grupp- orienterad Forskarens roll: I: Initiativ P: Viss utv. U: Utvärd. Traditio- nell Diabas Läns- styrelsen IndividuellP,U Studie- cirkel E-myn- digheten Läns- styrelsen Individuell o grupp I,P,U ”Blended learning” ”Tänkte inte på det…” V:a Göta- land regi- onkansliet Individuell o grupp U 8. Web-baserade kurser utformade enligt olika ped. principer

- Regionfullmäktige i VG-regionen beslutade 2005 utbilda ca anställda. - Syftet med kursen var att förbättra bemötan- det gentemot funk- tionshindrade.

 Bakgrund: intervjuundersökning.  Innehåll: Grundläggande information om e- myndigheten, Implementering av e-myndig- heten vid länsstyrelsen.  Resultat: ◦ De enheter som hade högst arbetsbelastning genomförde ej gruppdiskussioner. ◦ Gruppdiskussionerna upplevdes mycket positivt. ◦ Svårt få tid. Vanligt bli avbruten… ◦ En del uppfattade materialet som för teoretiskt, olika uppfattningar om länkar i materialet…

Designaspekter: - Relevant kursinnehåll o marknadsföring (”sense-making”). Anpass- ning av kursinnehållet till förkunskaper. Implementering/Organisation: - ”Timing” - Ledningens motivation o engagemang - Tillräckligt med tid för studierna under arbetstid. - Gruppdiskussioner av kursinnehållet med uppföljning. - Anpassning av arbetsrutiner till nya kompe- tenser.

 Ökad horisontell samverkan och integration mellan och inom myndigheter, ökad kund- orientering, minskade byråkratiska barriärer, processorganisering, nätverkssamverkan, ökad användning av IKT, införande av KC, fler e-tjänster, ökad transparens.  Förändrade roller för medborgare och medarbetare.  Kulturförändring krävs (attityder, motivation, kompetensutveckling av personal) och tar tid!

 Mycket fokus på KC och dess medar- betare (t ex kompetensutv.).  Varierande uppslutning av medarbe- tarna vid fackförvaltningarna. Vanligt med initial oro och vissa negativa attityder. Mer positivt efterhand…  Vanligt med olika ”mentala bilder” av utvecklingen hos utvecklare – medarbetare vid olika enheter. Vilken är den optimala arbetsfördelningen KC- förvaltning t ex.?

 Aggressivitet  Förnekande  Misstänkliggörande  Ointresse  Rationalisering  Regression  Projektion  Professionaliseringsprocesser

17. Utvärderingsmodellen MOA-L Design av teknologi, organisation o utbildning Arbetssituationen för medarbetare Arbetsprocessen ur ett lednings- perspektiv Kvalitet på service/produkt för kund/klient Idéer om samordning o. styrning Ett vinna-vinna perspektiv

 Bidra till ett effektivt förändringsarbete i utvecklingen mot e-förvaltningen: ◦ Gemensam bild över visioner o mål i den egna verksamheten. Vart är vi på väg och varför? ◦ Ökad kunskap om generella erfarenheter samt historik bakom utvecklingen. Lära genom inspiration (ej imitera) av andra. ◦ Ökad kompetens i det egna arbetet. ◦ Minskad oro, ökad motivation o uppslutning. ◦ Snabbare o effektivare kompetensutv. av många medarbetare. ◦ Olika innehåll vid olika utb.tillfällen.

Generell del (ex.) Lokal del (ex.)  Historisk bakgrund  Varför KC?  Förändrad organisation  Nya roller för medbor- gare och medarbetare  Ex. från ol. kommuner.  Möjligheter o fall- gropar  Litt.tips (länkar)  Vilka visioner har vi för utvecklingen av e-för- valtningen?  Vad innebär utvecklin- gen för medborgare, medarbetare och verk- samhet?  Vilka strategier har vi för förändringsarbetet?  Hur påverkas arbetet vid vår verksamhet?

 Utgå från rollen som handläggare vid förvaltning i din kommun, o diskutera upplägg och innehåll i e-cirkeln: ◦ Vilka delar skulle ingå i den generella delen? ◦ Vilka delar skulle ingå i den lokala delen? ◦ Vilka arbetsformer är engagerande o effektiva för att du dels skulle bygga upp din egen kompetens som handläggare, dels arbetsgruppens kompetens, för att förändringsprocessen skall kunna bedrivas så bra som möjligt? Starta diskussionen med förslag till innehåll/arbetsformer i samband med att förändringsarbetet påbörjas. Om tiden medger fortsätt diskutera innehåll/arbetsformer, då förändringsarbetet pågått något år.