Kerstin Grundén Högskolan Väst
Många deltagare kan ta del av en web-baserad kurs, oavsett tidpunkt och geografisk belägenhet. Mer och mer vanligt med e-lärande även i arbetslivet. Men, kostnad för produktion förhållandevis hög. Kost- nad för distribution låg. Pedagogiska kunskaper hos utveck- lare krävs.
Både likheter o skillnader mellan lärande i skola och lärande på arbetsplatsen: Högskola/Univ.: Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund o beprövad erfarenhet. Arbetet: Den direkta nyttan av ”learning outcomes” tillämpade i arbetsprocessen viktig. Bör bidra till ökad kvalitet o effekti- vitet för verksamheten.
Organisationen av arbetet påverkar lärandemöjligheterna. Formellt – informellt lärande. ”Blended learning”.
E-lärande på arbetsplatsen domineras fortfarande av trad. ped. perspektiv: ”the sequential courseware” paradigm; utgår från en konservativ ”drill-and- practice”-modell som norm (Nunes et al, 2009). Lärandeprocessen kan betraktas som ”yt-inlärning”.
I stället kan design av e-lärandekurser inspireras av det s.k. utvecklingsin- riktade perspektivet. Kunskap ses som socialt konstruerat i lokala situationer. De lärande har en mer aktiv roll. En strävan efter djupare förståelse och reflektion (kan troligtvis underlätta in- tegrationen av ”learning outcomes” ).
Pedago- gisk prin- cip KursOrgani- sation Individuell o/eller grupp- orienterad Forskarens roll: I: Initiativ P: Viss utv. U: Utvärd. Traditio- nell Diabas Läns- styrelsen IndividuellP,U Studie- cirkel E-myn- digheten Läns- styrelsen Individuell o grupp I,P,U ”Blended learning” ”Tänkte inte på det…” V:a Göta- land regi- onkansliet Individuell o grupp U 8. Web-baserade kurser utformade enligt olika ped. principer
- Regionfullmäktige i VG-regionen beslutade 2005 utbilda ca anställda. - Syftet med kursen var att förbättra bemötan- det gentemot funk- tionshindrade.
Bakgrund: intervjuundersökning. Innehåll: Grundläggande information om e- myndigheten, Implementering av e-myndig- heten vid länsstyrelsen. Resultat: ◦ De enheter som hade högst arbetsbelastning genomförde ej gruppdiskussioner. ◦ Gruppdiskussionerna upplevdes mycket positivt. ◦ Svårt få tid. Vanligt bli avbruten… ◦ En del uppfattade materialet som för teoretiskt, olika uppfattningar om länkar i materialet…
Designaspekter: - Relevant kursinnehåll o marknadsföring (”sense-making”). Anpass- ning av kursinnehållet till förkunskaper. Implementering/Organisation: - ”Timing” - Ledningens motivation o engagemang - Tillräckligt med tid för studierna under arbetstid. - Gruppdiskussioner av kursinnehållet med uppföljning. - Anpassning av arbetsrutiner till nya kompe- tenser.
Ökad horisontell samverkan och integration mellan och inom myndigheter, ökad kund- orientering, minskade byråkratiska barriärer, processorganisering, nätverkssamverkan, ökad användning av IKT, införande av KC, fler e-tjänster, ökad transparens. Förändrade roller för medborgare och medarbetare. Kulturförändring krävs (attityder, motivation, kompetensutveckling av personal) och tar tid!
Mycket fokus på KC och dess medar- betare (t ex kompetensutv.). Varierande uppslutning av medarbe- tarna vid fackförvaltningarna. Vanligt med initial oro och vissa negativa attityder. Mer positivt efterhand… Vanligt med olika ”mentala bilder” av utvecklingen hos utvecklare – medarbetare vid olika enheter. Vilken är den optimala arbetsfördelningen KC- förvaltning t ex.?
Aggressivitet Förnekande Misstänkliggörande Ointresse Rationalisering Regression Projektion Professionaliseringsprocesser
17. Utvärderingsmodellen MOA-L Design av teknologi, organisation o utbildning Arbetssituationen för medarbetare Arbetsprocessen ur ett lednings- perspektiv Kvalitet på service/produkt för kund/klient Idéer om samordning o. styrning Ett vinna-vinna perspektiv
Bidra till ett effektivt förändringsarbete i utvecklingen mot e-förvaltningen: ◦ Gemensam bild över visioner o mål i den egna verksamheten. Vart är vi på väg och varför? ◦ Ökad kunskap om generella erfarenheter samt historik bakom utvecklingen. Lära genom inspiration (ej imitera) av andra. ◦ Ökad kompetens i det egna arbetet. ◦ Minskad oro, ökad motivation o uppslutning. ◦ Snabbare o effektivare kompetensutv. av många medarbetare. ◦ Olika innehåll vid olika utb.tillfällen.
Generell del (ex.) Lokal del (ex.) Historisk bakgrund Varför KC? Förändrad organisation Nya roller för medbor- gare och medarbetare Ex. från ol. kommuner. Möjligheter o fall- gropar Litt.tips (länkar) Vilka visioner har vi för utvecklingen av e-för- valtningen? Vad innebär utvecklin- gen för medborgare, medarbetare och verk- samhet? Vilka strategier har vi för förändringsarbetet? Hur påverkas arbetet vid vår verksamhet?
Utgå från rollen som handläggare vid förvaltning i din kommun, o diskutera upplägg och innehåll i e-cirkeln: ◦ Vilka delar skulle ingå i den generella delen? ◦ Vilka delar skulle ingå i den lokala delen? ◦ Vilka arbetsformer är engagerande o effektiva för att du dels skulle bygga upp din egen kompetens som handläggare, dels arbetsgruppens kompetens, för att förändringsprocessen skall kunna bedrivas så bra som möjligt? Starta diskussionen med förslag till innehåll/arbetsformer i samband med att förändringsarbetet påbörjas. Om tiden medger fortsätt diskutera innehåll/arbetsformer, då förändringsarbetet pågått något år.