De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa

FORSKNINGSPROGRAMMET PISA Forskningsprogram inom OECD. Tar fram information om utbildningssituationen i internationell jämförelse. Undersöker hur 15-åringar behärskar –centrala basfärdigheter med tanke på det framtida samhället, utvecklingen i arbetslivet och ett gott liv, och –vilka faktorer som påverkar dessa färdigheter och hur färdigheterna utvecklas Undersöker vart tredje år –läsfärdighet (PISA 2000) –matematiskt kunnande (PISA 2003) och –naturvetenskapligt kunnande (PISA 2006)

PISA-PROGRAMMET... I fråga om naturvetenskapligt kunnande undersöktes: –ungdomarnas förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden och i olika vardagssituationer, –elevernas föreställningar och attityder när det gäller naturvetenskapliga frågor samt vetenskapligt tänkande och vetenskaplig slutledning, –elevernas ansvar och möjligheter att påverka en hållbar utveckling

De huvudsakliga resultaten av Pisa 2006 De finländska ungdomarna visar en hög och jämn nivå inom undersökningens alla delområden –I naturvetenskaper och matematik placerar sig de finländska eleverna i den absoluta toppen bland OECD-länderna, i läsfärdighet på andra plats –andelen svaga elever är liten och antalet goda elever är på god nivå –skillnaderna mellan regioner och skolor är mycket små

Naturvetenskapligt kunnande Resultatet för Finlands del är signifikant bättre än för något annat land som deltagit i PISA 2006-undersökningen och poängtalet det högsta som någonsin uppnåtts i en PISA-undersökning. Elevernas kunskaper uppvisar en hög nivå inom alla delområden av naturvetenskaperna. Eleverna värdesätter naturvetenskaper eftersom: –de naturvetenskapliga och tekniska framstegen förbättrar människornas levnadsförhållanden och –hjälper människorna att förstå världen omkring dem. Eleverna förhåller sig positivare till att studera naturvetenskapliga frågor än eleverna i OECD-länderna i genomsnitt.

Läsfärdighet och matematiskt kunnande De finländska elevernas läsfärdighet ligger fortfarande på toppnivå –Flickorna är klart bättre på läsning än pojkarna. Prestationsskillnaderna mellan könen är fortfarande stor. Skillnaden för Finlands del är den näst största bland OECD-länderna. De finländska ungdomarnas matematikkunskaper ligger också på toppnivå. –Jämfört med 2003 har medeltalet för elevernas matematikkunskaper stigit. –Pojkarna är fortfarande bättre i matematik än flickorna. För Finlands del har skillnaden mellan flickors och pojkars matematikkunskaper vuxit jämfört med föregående mätning.

Orsaker till framgången Finlands skolsystem: –tillförsäkrar alla barn och unga lika möjligheter till grundläggande utbildning oberoende av sociala omständigheter, kön och etnisk bakgrund –det primära ansvaret för att ordna undervisning finns nära barnen och de unga och deras hem Gratis undervisning och heltäckande studiesociala förmåner: –elevvård –skolbespisning –stöd för skolresor Lärarnas höga utbildningsnivå möjliggör –kvalitativ undervisning på hög nivå –tillit till undervisningen –stor beslutanderätt för skolorna och lärarna i undervisningen –vikten av samarbete (samarbete mellan hem och skola samt yrkesövergipande samarbete från myndigheternas sida)

DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS KVALITET UTVECKLAS I enlighet med regeringsprogrammet används de resurser som frigörs på grund av krympande åldersklasser till att utveckla utbildningens kvalitet. Målet är att  minska gruppernas storlek,  stärka stöd- och specialundervisningen,  stärka elevhandledningen och elevvården och  satsa på klubbverksamheten i skolorna samt  främja samarbetet mellan föräldrarna och skolan

UTVECKLING AV DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS KVALITET Under regeringsperioden allokeras sammanlagt 80 MEUR i statsunderstöd för utveckling av den grundläggande utbildningens kvalitet (Programmet POP, Perusopetus paremmaksi). Under åren ligger fokus (18 miljoner euro) på att utveckla undervisningen och stödåtgärderna samt elevhandledningen för elever i behov av effektiviserat och särskilt stöd.