NorFor Plan och NorFor Evaluering Maria Mehlqvist & Anders H Gustafsson Svensk Mjölk, oktober 2005

+ NorFor-systemet! Dagens system NorFor Plan! Foderstatsplanering och optimering AAT-modellen blir grund till denna del NorFor Evaluering! Djupare utvärdering av foderstaten Karoline-modellen blir grund till denna del +

NorFor-Evaluering: Karoline-modellen Heldjursmodell – unik i sitt slag Dynamisk modell med komplexa samband Har utvecklats i nordiskt forskningssamarbete, avslutas 2004 Indata mycket likt NorFor Plan Tas i bruk i NorFor-systemet i den form forskarna levererar den

NorFor Evaluering - Användningsområde Kan idag inte användas för att beräkna eller optimera foderstater Specialverktyg för att utvärdera, t.ex. problemfoderstater utbilda, djupdykning i näringsfysiologi forska, simulera fodernedbrytning

NorFor Plan Foderstatsplanering och optimering Ersätter dagens system Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBV-system Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av mag-/tarmkanalen

Översikt av NorFor Plan

NorFor Plan beräknar: Fodermedlens smältbarhet Energitillförsel och energibalans AAT PBV Mängden stärkelse till tunntarmen Skattat foderintag Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin

Vad är nytt med NorFor Plan? Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning Nya foderfraktioner Samma begrepp men nya beräkningar Nettoenergi Beräkning av foderintag Värdering av fysisk struktur

Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde Foderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

Effekt av foderintag på foderstatens energivärde Foderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

Nya foderfraktioner Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och stärkelse Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage Nedbrytningshastighet i vommen

Fermentationsprodukter Fodrets kemiska fraktionering Aska Råfett Fettsyror Restfraktion Socker Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Mjölksyra Flyktiga fettsyror Fermentationsprodukter Stärkelse Råprotein Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart NDF

Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF Löslig fraktion (s) - Snabbt tillgänglig för djuret - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd) - Kan brytas ner i vommen - Mängden som bryts ner beror av nedbrytningshastighet och passagehastighet Osmältbar fraktion (i) - Passerar osmält genom djuret

Restfraktion (RestCHO) Består till största del av socker Beräknas som: 1000 – aska – råprotein – råfett – NDF - stärkelse -fermentationsprodukter

Socker Ingår i RestCHO Ingår i energiberäkning mono- och disacakrider har ett lägre energiinnehåll jämfört med polysackarider

Fermentationsprodukter Innehåller: - Ättiksyra - Mjölksyra - Smörsyra - Eventuellt myrsyra från ensileringsmedel Utnyttjas sämre som energikälla till vommikrober

Ammoniakkväve Råprotein och RestCHO korrigeras för amminiakkväve och urea i fodret Utan korrigering överskattas råproteinet och restfraktionen underskattas

Nedbrytning och utflöde Andelen vomnedbrutet foder påverkas av nedbrytnings- och passagehastighet Passagehastigheten varierar med ts-intag och grovfoderandel Nedbrytningshastigheten för NDF påverkas av kvoten ”snabba kolhydrater”/Fiber

Mikrobernas effektivitet Antas vara konstant i nuvarande system Försök har visat att både foderintag och grovfoderandel har betydelse för mikrobernas effektivitet I NorFor Plan används ett kurvlinjärt samband som tar hänsyn till detta…

Exempel Fast kraftfodergiva 7 kg ts Varierad ensilagegiva 5-18 kg ts Effektiviteten i mikrobproteinsyntesen ökar från 152 g till 212 g mrp / kg våmsmält organisk substans. 48 g beror på ökat ts-intag och 12 g på ökat grf-andel

Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts kraftfoder och varierad grovfodermängd

Jäsningsprodukter i ensilage Kan sänka foderintaget Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater Påverkar AAT-värdet

Ökad mängd jäsningsprodukter från 40 till 140 g/kg ts i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning)

Nettoenergi Tar hänsyn till hur mycket av den omsättbara energin som kan utnyttjas för produktion Beror på kvoten omsättbar energi/bruttoenergi Samma energifaktorer som i holländska energisystemet

Foderkonsumtion i NorFor Plan Baserat på det danska foderintagssystemet Förutsätter i huvudsak fysisk reglering av foderintaget Alla fodermedel har ett fyllnadsvärde (FVL) Korna har en foderintagskapacitet (ICL) Balansering/optimering av en foderstat: Fodrets fyllnadsvärde i balans med intagskapaciteten samtidigt som kons energibehov täcks

Beräkning av skattat foderintag ∑ TSintag = ICL__ FVLtot Denne formelen kan brukast til å rekne ut det totale TS-opptaket til ei ku ved appetittfôring. Sjå rekne-eksempel i neste lysark. ICL = Djurets foderintagskapacitet FVLtot = viktat fyllnadsvärde utifrån TS-andel av alla fodermedel i foderstaten

Exempel: beräkning av ts-intag Kon får (tal i parentes är FVL-värden): 35 % kraftfoder (0,22), 5 % potatis (0,25), 5 % halm (0,83) och 55 % ensilage (0,49). Intagskapacitet ICL = 6,90. ∑TSintag = ____K_______ FFktot Kon kommer att kunna äta: 6,90 / (0,22*0,35+0,25*0,05+0,83*0,05+0,49*0,55) = 6,90 / 0,4005 = 17,2 kg ts Det som står under brøkstreken skal altså rekne ut ein vekta gjennomsnittleg fyllefaktor i rasjonen. Ved bruk av fullfôr har kanskje bonden ein plan for den %-vise samansetjinga av tørrstoffet i rasjonen. Da kan han bruke likninga over til å finne ut kor mykje ho sannsynlegvis vil eta av fullfôret ved appetittfôring. Deretter kan NorFôr Plan sjekke kva denne rasjonen (17,2 kg TS fullfôr) faktisk gjev kua av energi, protein osv. Altså: Får ho dekning til det avdråttsnivået det var tenkt å gje dekning til ?

Beräkning av grovfoderintag ICL - TSintag, grovfoder = FVLgrovfoder Där: TSi och FVLi är ts-intag och fyllnadsvärde för kraftfoder Utrekning av forventa grovfôropptak skjer ved å ta totalkapasiteten kua har minus den fylle-effekten som kraftfôret og evt. anna tilskotsfôr har.

Foderstatsbalansering MJ behov (energi) ICLi ts-intag = = FVLG + FVLK MJG + MJK Målsätting: Bestämma det förhållande mellan grovfoder och kraftfoder som skattar intaget av foder och samtidigt täcker djurets energibehov Her kan ein bestemme forholdet mellom grovfôr og kraftfôr som samtidig gir energidekkning. FFKg er fyllefaktor grovfôr og FFKk er fyllefaktor kraftfôr. MJg er energi frå grovfôr og MJk er energi frå kraftfôr. Dette er ein ikkje lineær del Når begge ledd er like har ein bestemt forholdet mellom grovfôr og kraftfôr som samtidig gir energi dekning. I MJ behov (energi) kan det evt. leggast inn litt underfôring tidleg i laktasjonen, og motsatt seinare.

Fodermedlens fyllnadsvärde Kraftfoder: konstant 0,22 per kg ts Grovfoder: beräknas utifrån NDF Smältbarhet för organsikt material Ammoniakkväve i ensilage Mjölksyra och VFA i ensilage Baserat på finskt upptagsindex

Exempel på fyllnadsvärde i grovfoder Fodermedel Fyllnadsvärde per kg ts NDF, g/kg ts Gräs, timotej 1-2 v. före axgång 0,516 519 Ensilage, timotej/ängsvingel axgång 0,541 544 Ensilage, timotej/ängsvingel 1-2 v. efter axgång 0,617 612 Ensilage, 1:a skörd 40-70 % klöver 0,518 445 Majsensilage 0,458 418 Halm 0,83 820 Potatis 0,25 73 Fyllefaktoren i grovfôr blir rekna ut frå to opplysningar: - totalfordøyelegheit av organisk stoff (FK-OS) - g NDF / kg TS Dette er verdiar som vi kan få frå for eksempel NIR-analyse av grovfôr. For surfôr av gras(evt. med kløver) blir det gjort korreksjonar i fyllefaktoren på grunnlag av gjæringskvaliteten. Det same gjeld for surfôr av korngrønfôr med under 25 % TS. Normalverdier for totale syrer (mjølkesyre+eddiksyre+smørsyre+propionsyre) er 80 g / kg TS, og normalverdi for NH3-N er 5 % av total-N. Tabellen er satt opp for å vise at det er ein svært nær samanheng mellom FFk og NDF-innhaldet i dei fleste grovfôrslaga. Unntaket er fôrslag med mykje lettfordøyeleg stivelse (sjå Poteter). Myse har FFk på 0,22 sjølv om mysa ikkje inneheld fiber (NDF).

Djurets intagskapacitet Beräknas utifrån: Ras Vikt vid kalvning (korrigerat till hullpoäng 3) Avkastningsnivå (årsavkastning) Laktationsnummer och laktationsstadium Stallsystem (uppbundet/lösdrift) Utfodringsmetod (separat/fullfoder) Separat beräkning för sinkor

Foderintagskapacitet genom laktationen Figuren illustrerer korleis K-verdien for vaksne kyr ligg gjennom laktasjonen, og at kyr med 1500 kg EKM høgare vil ligge 0,5 høgare i K-verdi. 1.kalvskyr har flatare kurve for opptakskapasitet enn eldre kyr. Årsak: - 1.kalvskyrne veks i løpet av laktasjonen - dei har flatare lakt.kurve slik at energibehovet deira minkar mindre utover i laktasjonen

Strukturvärdering i NorFor Plan Värdering av foderstatens fysiska struktur Viktigt för bl. a god vomfunktion och att upprätthålla fetthalten i mjölken Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg ts Tuggningstid = idisslingstid + ättid Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel Uppbyggd från det danska tyggetidssystemet

Fodrets struktur beror av NDF (fiber) Partikelstorlek ”Hårdhet”, dvs innehåll av osmältbar fiber (iNDF), skillnad mellan t ex gräs med hög smältbarhet och halm

Exempel, Svensk foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage 10 Korn 7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts 22,4

Resultat, strukturvärde NDF % /ts iNDF/NDF Behandling TCL mm Tuggningstid min/kg ts Ensilage 54 0,19 Hackat 20 75,9 Korn 19 0,36 Krossat 6 19,7 Koncentrat 29 0,34 Pelleterat 2 4 Total tuggtid för foderstaten = 41 min/kg ts

Hur skall struktursystemet användas i NorFor Plan? Foderstatskontroll Rekommendation för tuggningstid/kg ts (minimumvärde) Kommer på sikt att integreras i modellen (t ex passagehastighet)

Foderstatsexempel i NorFor Plan

Exempel med vitklöver Foderstat (30 kg ECM) kg ts Ensilage gräs alt. vitklöver 10 Korn 5,0 Kraftfoderbl. 4,7 Summa kg ts 19,7

Värden enligt nuvarande system Timotej/ängssv. Vitklöver RP 144 229 NDF 520 248 AAT 70 71 PBV 17 105 MJ 10,3 11,0

Resultat i NorFor Plan (30 kg ECM)

Foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage 10 Korn 7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts 22,4 Rp 18 % av ts NDF 32 % av ts Stärk. 19 % av ts Råfett 4,2 % av ts MJ/kg ts* 12,5 AAT/MJ* 7,9 * Svensk AAT och MJ

Resultat i NorFor Plan (40 kg ECM)

NorFor Plan i praktiken Flera ”nya” faktorer påverkar foderstatens näringsinnehåll skillnader mellan foderstater i NorFor Plan och nuvarande system Skillnader beror på: Kratfoderandel (NDF smb, mikrob-AAT) Nedbrytningshastighet för NDF (energi, AAT) Jäsningsprodukter (AAT, foderintag) Foderintag (energi, mikrob-AAT)

Sammanfattning – Styrkor med NorFor Plan Utvecklat från vårt nuvarande system men med ny kunskap Foderstaten som helhet i fokus Värderingen av vall vidareutvecklad Bättre beskrivning av fodrets egenskaper och nedbrytning

Vad blir konsekvenserna för rådgivaren? Mer fokus på ämnesomsättningen hos kon Större möjlighet att beakta fodermedlens egenskaper Chans till bättre foderutnyttjande Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller Ökat motiv till att optimera Ny fodertabell Fler parametrar på foderanalyssvaret