Källor, källhänvisningar/notapparat och litteraturlista Muvet B Vt 2012 Marianne Tråvén

Vad är en källa? En skriftlig eller en muntlig utsaga som (viss) information härstammar från direkt eller indirekt. Man kan också skilja på tryckta och otryckta källor. Med en tryckt källa menas att den finns publicerad, t ex böcker, artiklar, broschyrer, m m. Exempel på otryckta källor är intervjuer, brev etc. Torsten Thunér

Källor forts. En källa kan vara: skriftlig: brev, e-post, dagböcker, protokoll, böcker, tidningar, etc. muntlig: intervjusvar, uttalanden vid presskonferenser, föreläsningar, offentliga tal etc.  materiell: krukskärvor, byggnader, fotspår, fingeravtryck etc.

Källan presenterar ett verks text i någon form är ett fysiskt objekt som har en historisk kontext är ett medium som tillåter tolkning presenteras oftast i förklarad form i ett uppförande-material i tryckt form Kan vara ett uttryck för ett visst uppförande

Källtyper Primärkällor eller förstahandskällor är ursprungliga källor. Sekundärkällorna har passerat flera led. En uppgift kan ha traderats i flera led.

Källhänvisningar/notapparat Alla uppgifter som hämtas från källor redovisas genom en källhänvisning. De klassiska referenssystemen kallas för "Harvard" eller "Oxford”. Det finns emellertid även varianter av dessa.

Tips! Redovisningen av varifrån du hämtat information gäller oavsett om det är uppslagsböcker, läromedel, artiklar, webbsidor, radio - och TV-program, utställningar eller personer. I en kortare text kan du skriva källhänvisningarna i texten. I ett längre arbete t ex en rapport passar det bättre att använda fotnoter. Källhänvisning i text bör göras så smidigt som möjligt. Ange författarens: efternamn, titel på verket/ artikelrubriken och tidning/tidskrift, år/datum.

Harvard-systemet (Author – Date-style) Källhänvisning enligt Harvard görs direkt i texten med författarens efternamn och årtal inom parentes i slutet av meningen eller stycket. Exempel enligt APA (formaliserad variant av Harvard):  Det finns studier som visar att förlorade arbets- tillfällen i i-länder p g a ökad export från Nic- länder är obetydliga (Hamilton, 1979).

Harvard forts. I löpande text där författaren omnämns, skall parentesen endast innehålla årtalet, och komma direkt efter författarnamnet. Exempel:  Hamiltons (1979) studie som visar att förlorade arbets- tillfällen i i-länder p g a ökad export från Nic- länder är obetydliga.

Harvard forts. Vid direkta citat, diagram, tabeller eller liknande skall även den exakta sidan anges inom parenteserna. Den fullständiga referensen hittas sedan i den fullständiga källförteckningen i slutet av uppsatsen/PM-arbetet. Hamilton, C, (1979), De nya industriländerna-hot eller löfte?, Ekonomisk Debatt, 7, s.172-188

Oxford-systemet (Notes – Bibliography-style) En siffra i texten hänvisar till en not nederst på sidan eller längst bak i rapporten. Denna not innehåller källa samt sidhänvisning. Då en källa kommer för första gången skall noten vara fullständig. Noterna bör numreras i löpande ordning (men kan även numreras per sida. Exempel:  Det finns studier som visar att förlorade arbetstillfällen i i-länder p g a ökad export från Nic-länder är obetydliga.1 ________________ 1. Hamilton, C, (1979), ‘De nya industriländerna -hot eller löfte?’, Ekonomisk Debatt, vol. 7, s.172.

Oxford forts. Har man tidigare angivit en källa kan noten förenklas med en lämplig förkortning, t ex ‘Hamilton, op cit’. (För information om olika förkortningar i detta sammanhang, se Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997, s 139-140).

Hänvisningar Källhänvisning bör ske i omedelbar anslutning till citat, fakta eller annan uppgift hämtad från någon källa. Läsaren skall tydligt kunna skilja mellan författarens egna tankar och vad som är hämtat från andra. Använd inte hänvisningar i rubriker. Om ett helt avsnitt bygger på en viss källa, anges källhänvisningen efter sista meningens punkt.

Källförteckning Sist i uppsatsen skall man ha en källförteckning. Den ger en samlad bild av samtliga källor som använts. Ibland används endast litteratur, varför källförteckningen kallas litteraturförteckning. Principen för uppställningen är densamma att förteckna källor utifrån efternamn i alfabetisk ordning.

Källsystem? Om ingen anvisning getts till vilket referenssystem är det upp till dig att välja det lämpligaste. I "vetenskapliga" alster är i min erfarenhet någon variant av Harvard-systemet den vanligaste (exempelvis APA), medan det i rapporter av mer "teknisk" natur nog snarare är Oxford-systemet som överväger (fotnötter). Observera att det inte är tillåtet att blanda olika typer av källhänvisningar. Vilket referenssystem man än använder skall det göras konsekvent.

Citat Citat innebär att du ordagrant återger vad någon annan har skrivit eller sagt. Du använder citattecken för att markera början och slutet på det du citerar. Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen och t o m kunna leta fram källan och läsa vidare själv.

Citat forts. Citat markeras med citattecken och finns i den löpande texten. Om citatet är längre än två rader blir det ett eget block som flyttas in ett steg från marginalen. Oftast förminskar man även textstorleken och minskar på radavståndet i blockcitatet. Citattecknen tas alltid bort från blockcitat. Man får inte ändra eller lägga till något i citaten. De ska vara ”original”! äldre stavning och konstig ordföljd (enligt en själv) måste därför behållas. Om man gör någon mindre ändring ska detta anges. Om du utlämnar del av en mening använd [...] Om du utlämnar flera hela meningar använd [---] Citatet måste följas av en källhänvisning med korrekt sidnummer.

Citera Du markerar att ett citat kommer med kolon: och sedan ditt citat. Johansson inleder med att konstatera att: ”…de vanligaste orsakerna till krig är de olösta  motsättningarna de närmast föregående kriget lämnat efter sig.” (Johansson (1983), Den nazistiska utmaningen, s 9)

Citera forts. Blockcitat används när många meningar ska citeras. Istället för citattecken gör du ett eget stycke med indrag och mindre bokstäver. Bättre att vara ute på hal is och ha det glatt   än att gå i lera och sörja   bättre att ta itu med livet här och nu   än tycka allting bättre förr ja    (Robert Broberg 1989, Morot)

Citera forts. När du inte vill ha med hela citat kan du utelämna ord eller meningar. Det markeras med tre punkter inom parentes eller snedstreck […], /…/. Författaren skriver: ”Samtalsstöd kan också innebära att man […]instämmer i det resonemang som ens samtalspart för. […] Det här är signaler som oljar samtalsmaskineriet […].” (Adelswärd 1991, Prat, skratt, skvaller och gräl, s. 68)

Citera forts. Om du vill betona ett visst ord i ett citat med kursivering måste du tala om för läsaren att det är du som gör det och inte den författare som du har citerat. Författaren skriver: ”Skrivandets är en konst som alla kan lära sig (min kursivering).”  (Robinson1998, Skrivkonsten, s. 4)

Noter Noter kan användas för att: - Göra litteraturhänvisningar (Oxfordsystemet) - Hänvisa till andra diskussioner - Ge fylligare information - Hänvisa till andra avsnitt i uppsatsen Ibland hittar man citat och teorier från författare i andra böcker än deras egna. Då får absolut inte referera till orginalkällan, om man nu inte läst den. Istället hänvisa till källan där man hittat informationen (sekundärkällan).

Muntliga källor Om man hänvisar till en muntlig källa ska man uppge namn, titel/yrke, år, månad och dag samt upplysningen ”muntlig källa”.

Plagiat / fusk Att inte skriva ut källhänvisningar bryter mot den vetenskapliga traditionen. Var därför mycket noga att namnge källan som du tagit information från. Även muntliga källor ska anges.

Referenslista Anonym eller okänd författare Caffeine linked to mental illness. (1991, July 13). New York Times, pp. B13, B15. I brödtexten ser källreferensen ut som följer: (”Caffeine Linked,” 1991).

Böcker En samling författare, omtryck/översättning, utgåva annan en den första): American Psychiatric Association. (1990). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (3rd ed.). Washington, DC: Author. Booth, W. C., Colomb, G. G., & Williams, J. M. (1995). The craft of research. Chicago: University of Chicago Press. Ebbinghaus, H. (1913). Memory (H. A. Rueger & C. E. Bussenius, Trans.). New York: Teachers College. (Original work published 1885) Strunk, W., Jr., & White, E. B. (1979). The elements of style (3rd ed.). New York: Macmillan.

Artiklar i journaler: Hypericum Depression Trial Study Group. (2002). Effect of Hypericum perforatum (St John's Wort) in major depressive disorder: A randomized controlled trial. JAMA, 287, 1807-1814.

Artikel från en databas Hypericum Depression Trial Study Group. (2002). Effect of Hypericum perforatum (St John's Wort) in major depressive disorder: A randomized controlled trial. JAMA, 287, 1807-1814. Retrieved July 7, 2002, from MEDSYS database.

Onlinetidning/magasin Kortepeter, M. G., & Parker, G. W. (1999). Potential biological weapons threats. Emerging Infectious Diseases, 5(4). Retrieved January 20, 2003, from http://www.cdc.gov/ ncidod/EID/vol5no4/kortepeter.htm

Brev till författaren O'Neill, G. W. (1992, January). In support of DSM-III [Letter to the editor]. APA Monitor, 4-5.

Artikel från ett magasin Gardner, H. (1991, December). ”Do babies sing a universal song?”, In: Psychology Today, 70-76.

Artikel från en dagstidning Brown, L. S. (1993, Spring). “My research with orangs”, In: The Psychology Department Newsletter, 3, 2. Goleman, D. (1991, October 24). “Battle of insurers vs. therapists: Cost control pitted against proper care”, In: New York Times, pp. D1, D9. Markoff, J. (1996, June 5). “Voluntary rules proposed to help insure privacy for Internet users”, In: New York Times. Retrieved April 1, 1996, from http://www.nytimes.com/library/cyber/week/yo5dat.html

Hemsida Dewey, R. A. (2002). Psych Web by Russ Dewey. Retrieved January 25, 2003 from http://www .psywww.com/ Det är viktigt att ha med datumet då informationen hittades på internet.

Länktips! Länkar på Carolina: http://www.ub.uu.se/sv/Sok/Amnesguider/MiljoNaturvardEkologi/Nyheter/#tools Antiplagieringsguiden: http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php

Slutligen Det allra viktigaste är konsekvens. Läsaren skall se och förstå ditt referens eller notsystem.