MILJÖ.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nedbrytning av plast i Naturen
Advertisements

Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Det är lätt & rätt att återvinna!
Syror och baser Syror och baser.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Med rätt teknik kan vi rädda miljön
Sura lösningar Starkt frätande Smakar surt pH-värdet 0-6
”hur allt hänger samman”
Produkter, hälsa och miljö
Vatten.
El i samhället Ett bildspel om hur el produceras, transporteras, om elens miljöpåverkan och framtidens möjligheter.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Miljöproblem: Lokalt och globalt
MILJÖ.
Luftföroreningar känner inga gränser.
Energikällor.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Försurning.
Vind, vatten och jord
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
SOPHANTERING.
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Film.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Fiskenäringen Fisk utgör en stor del av kosten för dem som bor nära havet Innehåller proteiner och kan jämföras med kött Fisk är nyttigt vilket gör den.
Luft Repetition.
Miljögifter.
Jordens energibalans.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
– levnadsmiljöer försvinner
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Det är lätt & rätt att återvinna!
/ 1 Hej på er! Det är lätt & rätt att återvinna!.
Från malm till metall Sid
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
NATURRESURSER Höstterminen 2015Höstterminen 2015.
Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Jorden bildas! Jordens dramatiska barndom med massor av vulkaner, meteoriter och klimatförändringar. 46 meter kvar till nutid miljoner år sedan.
Vatten En förutsättning för liv Vad ska vi behandla? Vattenfördelning Vattnets kretslopp Vattenverk Hoten mot Östersjön.
Material Delas in i 5 grupper: Polymerer – långa molekyler som egentligen många korta och likadana molekyler som sitter ihop. Keramer och glas – oorganiskt.
Miljö kemi.
Veckans fördjupning handlar om något som påverkar oss alla. Vet du vad
Världens sista vildmark?
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
El i samhället Ett bildspel om hur el produceras, transporteras, om elens miljöpåverkan och framtidens möjligheter.
Ekologi: Östersjön.
Varifrån kommer kranvattnet?
Arktis.
Produktion, handel och transport
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Energiförsörjningen och miljön
Varifrån kommer kranvattnet?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Vad är plast?. Vad är plast? Plast är polymera material som är påhittade av människan. Plast som material blev vanligt först på 50-talet. Idag finns.
Presentationens avskrift:

MILJÖ

Miljö Omgivning, omgivande förhållanden. Alla levande och icke-levande inom ett visst område, t ex jorden eller Kristinehamn.

Varför ska vi bry oss? Utsläpp påverkar genom att öka växthuseffekten, vilket leder till: Smältande isar vid Arktis och Antarktis. Isbjörnar som är på väg mot utrotning. Oljebolag som åker längre in i Arktis för att borra. Utsläpp av olja som dödar djur- och växtliv. Medeltemperaturen ökar i världen. Öknarna utbreder sig.

Fler och kraftigare stormar/orkaner. Kraftigare regn som spolar bort marker. Översvämningar. När det blir varmare ökar också metanutsläpp från t ex den tidigare frusna tundran, vilket leder till ännu mer uppvärmning. Ökade risodlingar och ökande ko-bestånd ger också ökade metanutsläpp. Utsläpp från bl a bilar ger ökande mängder ozon. Ozon är skadligt för djur, växter och natur, men uppe i luften (ca 2 mil över havet) är ozonet livsnödvändigt för att liv ska kunna vara på land.

Skräp I alla hav har det bildats sopberg. T ex i Stilla havet finns ett sopberg (främst plast) på över 100 miljoner ton, större än dubbla USA:s yta. Tungmetaller (t ex kvicksilver, bly, kadmium), läkemedel (t ex p-piller som ger en störd fortplantning hos djur främst fiskar), miljögifter som PCB (cancerframkallande, övergår till fostret och ger psykiska skador, leverskador, …) och DDT (direkt dödligt för myggor, flugor, löss, men anrikades i näringskedjan och orsakar äggskalsförtunning, vilket gör att rovfåglarna inte kan ruva sina ägg utan att de går sönder).

Försurning av mark, sjöar och hav gör att växt- och djurlivet utarmas Försurning av mark, sjöar och hav gör att växt- och djurlivet utarmas. Många arter dör. Blir näringsfattigt eftersom närsalterna tvättas bort ur jorden när vattnet är surt. Gör att ämnena kommer att ta slut, t ex metaller. Finns inte hur mycket som helst, utan måste återanvändas.

Återanvändning/återbruk En förbrukad/använd produkt flyttas till en ny miljö för att kunna användas igen utan att design eller material förstörs. Ex: kläder/saker som säljs på second hand, matlådor man diskar och använder igen.

Återvinning Eftersom resurserna på jorden är begränsade är det viktigt att vi börjar ta vara på produkterna när de är uttjänta. Produkterna samlas in, rengörs, mals ner och separeras för att varje råvara ska kunna tas om hand. Vissa ämnen kan återvinnas i stort sett hur många gånger som helst, t ex glas och metall. Andra ämnen blir sämre ju fler gånger de processas, t ex pappersfibrer. Men de kan ändå återvinnas och blandas upp med lite nya träfibrer för att användas till lite lägre kvalitetsprodukter som äggkartonger, tidningspapper och mjukpapper (toapapper).

Produkter som återvinns idag: Glas Metall (koppar, aluminium, järn) Papper Kartong Plast (kan antingen förbrännas (energiåtervinning) eller materialåtervinnas) Batterier (separeras och materialet i dem återvinns) Lampor (finns kvicksilver i lågenergilampor!) El-produkter Mobiltelefoner (finns en liten mängd guld i!)