Barns behov av stöd i klassrummet Ingela Holmström.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Skola och arbetsliv i samverkan
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Från forskning till praktik
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Summering av brainstorm 2
Pedagogisk dokumentation
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Eller formativt lärande…
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna.
Lärares planeringsarbete!
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Manligt och kvinnligt i massmedia
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Informationskompetens. Eleven ska kunna… orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att.
Nolltolerans Haga/Katrinelund. Haga Tittade på Hagas egen trygghetsenkät (görs två ggr/år) där det gick att utläsa att eleverna vet vem de ska vända sig.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
ARBETSRO I SKOLAN S:t Pers skola, december 2010
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Rudbeck - en utvecklingsresa
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Läroplansträff Välkomna!.
Att arbeta med människor Erfarenheter från mina olika ledarroller Uddevalla den 25 januari 2012 Karl-Erik Nilsson.
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century (1988) nya teknologier, nya medier.
Uppföljning och utvärdering
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Klassrummet som läromiljö Karin Stjärne Nordqvist.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Elevdemokrati i praktiken
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Debattartikel.
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Lärande samtal Utse en gruppledare som leder samtalet och håller tiden
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Sociala medier för pedagoger och elever. Läroplan ” Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Projektet P MAGNUS WÄRJA. Syfte med Projekt P Projektets syfte: Att lämna förslag på hur Företagets webbsida skall kunna attrahera mer besökare och på.
Erfarenheter av särskilt pedagogiskt stöd till studerande Jan Hallén, rektor Annette Gottfridsson, specialpedagog.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
När inkludering blir exkludering Ingela Holmström
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Källängsråd Dagordning 1.Skolans verksamhet - TEMA - studiero 2. Ekonomi och organisation 3.Övrigt - Säkra skolvägar.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
Examensarbete 15 hp Kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning, 180 hp Stockholms universitet.
Svenska som andraspråk 1
Döva och hörselskadade elever i dagens skola Ingela Holmström
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Undersök er lärmiljö.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
ATT GÖRA FILM PÅ SÄTRASKOLAN
Presentationens avskrift:

Barns behov av stöd i klassrummet Ingela Holmström

Bakgrund Uppsvinget för implantatoperationer under 2000-talet Ökad andel barn med CI som går i ”vanliga skolor” istället för i specialskola Tidigare studier av vardagslivet för barn med CI är få till antalet Vad vet vi egentligen? Vad behöver vi veta – och varför? Presentationen utgår från min avhandling Learning by hearing? Technological framings for participation.

Avhandlingens fokus Undersöka hur vardagslivet i skolan ser ut för barn som har CI och går i inkluderad skolform. Särskilt intresse för interaktion och deltagande Frågor som närmare studeras handlar om o Typer av teknologier och deras användning o Kommunikationsformer o Språkideologier o Deltagande Historiskt perspektiv Öka kunskapen och förståelsen

Metod och empiri Etnografisk ansats Två typer av data Arkivdata från tre svenska intresseorganisationers tidskrifter Interaktionsdata från två svenska klassrum Multimodal analys

Några viktiga påpekanden Generaliserbarhet Frågor om rätt/fel, bra/dåligt Goda intentioner Problematisera ≠ kritisera

Typ av stöd i de två klassrummen Hörselteknisk utrustning såsom lärar- och elevmikrofoner Fjärrkontroller till CI Akustisk anpassning av klassrum Akustiskt anpassat möblemang Visuellt anpassad möblering (U-form) Mindre antal elever i klassen Teckenspråkig resursperson

Typ av stöd i de två klassrummen Sammantaget har mycket resurser satsats Och hur fungerar det i praktiken? Några situationer att fundera kring kommer att beskrivas i det följande. Förvrängda bilder

Det parallella samtalet

Teknologin krånglar

”Visuellt buller”

Simlektionen

”Hörandet”

Makten över teknologin

Några resultat Stort ansvar på eleven med CI Hantering och användning av teknologier De vuxnas makt Resurspersonens roll och betydelse Strategier för delaktighet – eleven Strategier för delaktighet – läraren Oral kommunikation premieras Perifer identitetsposition

Barnens behov av stöd i klassrummet? Inga generella svar Mycket tilldelade resurser Goda intentioner Men det finns alltid frågetecken! Viktigt att kritiskt granska varje situation och vara medveten om vad som sker på ett djupare plan.

Tack! Ingela Holmström Forskningsgruppen CCD