Patientlagen 2014/Carita Fallström Patientlagen (och lite annat nytt på gång i regelverket) Vrigstad 2014-11-04 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se)

Vad ska vi tala om? Patientlagen 1/1 2015 Om vi hinner: Patientdatalagen ➡ Hälso- och sjukvårdsdatalag 1/1 2016? Meddelarskydd + skydd för visselblåsare 1/7 2015? Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström Det här vill Vårdförbundet Säker vård utgör en betydande del av Vision 2018 för Hälsa och Helhet. Av visionen framgår att de risker som finns i vården kan förebyggas genom ett aktivt arbete med säkerhetsanalyser och en genomgripande säkerhetskultur. Vårdförbundets kongress i september 2011 antog fyra strategier, varav en var: För att uppnå en nollvision för vårdskador ska vi samarbeta med andra. Ang. nollvision: Man arbetar aktivt med en nollvision när det gäller trafiksäkerhet. Under en tio-årsperiod har man nästan halverat antalet döda i trafiken tack vare ett systematisk trafiksäkerhetsarbete med rondeller, mitträcken, säkerhetsbälten, säkrare bilar m.m. Var finns vårdens rondeller och mitträcken? Hur kan vi halvera antalet patienter som drabbas av vårdskador? . Vrigstad 2014

Vårdens paradigmskifte Från Till Organisation Individ Sjukdom och diagnos Hälsa och helhet Hus System Slutenhet Öppenhet Hierarkier Team Ekonomistyrning Kunskapsstyrning Vrigstad 2014

Prioriterade områden 2014 - 2018 Patientlagen 2014/Carita Fallström Prioriterade områden 2014 - 2018 Alla människor har rätt till hälsa och helhet Därför prioriterar vi att utveckla vården och göra den säker Därför prioriterar vi att arbeta för personcentrerad vård Förutsättningar för vår insats är ett hållbart yrkesliv Därför prioriterar vi att arbeta för en bättre arbetsmiljö med hälsosamma arbetstider. Vår kunskap ska värderas rätt Därför prioriterar vi att arbeta för högre löner och bättre karriär möjligheter Vrigstad 2014

Patientmaktsutredningen Patientlagen 2014/Carita Fallström Patientmaktsutredningen PM “Patientens tillgång till sin journal” Patientlag Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Patientmaktsutredningen (där Sineva Ribeiro och Lisbeth Löpare Johansson var experter) har föreslagit en ny lag där man samlar alla bestämmelser som är viktiga för patienten, närstående (och vårdpersonal) som har koppling till vården. De bestämmelserna hämtas främst från HSL: Bestämmelserna om vårdens organisation blir än så länge kvar i HSL. Det finns dock förlag på en helt ny lag som ska ersätta HSL, men det är än så länge oklart om den blir verklighet. Lagens ska gälla från 1 januari 2015. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström Stärka och tydliggöra patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Vrigstad 2014

Varför? Problem med nuvarande förhållanden: Lösningen: Patientupplevd svag, underordnad ställning (studier, enkäter) Vården domineras av verksamhets- och yrkesperspektiv (Soc.) Vården tar inte patienten på allvar, dålig information ( pat.nämnderna) Brister i att möta patienters individuella behov, värderingar och preferenser + bristande samordning och samverkan mellan vårdgivare (MYVA) Svårt att få tydlig bild av de bestämmelser som beskriver patienternas ställning i vården Lösningen: Perspektivförskjutning - personcentrerad vård Synliggöra patienten som aktör och inte bara som objekt Samlad reglering Läs mer i prop. 2013/14:106 Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström HSL Hälso- och sjukvårdslagen PSL Patientsäker-hetslagen 1/1 2015 ? Patient- lagen Lag om organisation av hälso- och sjukvårds-verksamhet De regler som beskriver patientens ställning är också spridda på olika ställen. Det beskrivs som splittrat och fragmentiserat Genom att samla det regelverk som beskriver patientens ställning i vården synliggörs patienten som aktör och inte bara som ett objekt för vårdgivarens agerande. Bestämmelserna i patientlagen hämtas främst från HSL, men också från patientsäkerhetslagens bestämmelser om vilka skyldigheter vårdgivarna och vårdpersonalen har. Bestämmelserna om vårdens organisation blir än så länge kvar i HSL. Det finns dock förlag på en helt ny lag som ska ersätta HSL, men det är än så länge oklart om den blir verklighet. Lagens ska gälla från 1 januari 2015 om riksdagen beslutar om den. Det är planerat att riksdagen fattar sitt beslut den 12 juni. Något som patientmaktutredningen också gjort är att ta fram ett PM om patientens tillgång till journalen via internet. Vrigstad 2014

Vad innehåller lagen? Tillgänglighet (kap. 2) Information (kap. 3) Samtycke (kap. 4) Delaktighet (kap. 5) Fast vårdkontakt och individuell planering (kap. 6) Val av beh. alternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (kap. 8) Val av utförare (kap. kap. 9) Personuppgifter och intyg (kap. 10) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (kap. 11) Vrigstad 2014

Kap. 1 Inledande bestämmelser Patientlagen 2014/Carita Fallström Kap. 1 Inledande bestämmelser Hälso- och sjukvård = åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador + sjuktransporter (inte omhändertagande av avlidna, inte tandvård, inte estetiska behandlingar) Mål: God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Krav: Sakkunnig och omsorgsfull vård, god kvalitet, vetenskap och beprövad erfarenhet. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström 1 kap. 8 § patientlagen När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Sverige ratificerade FN:s barnkonvention 1990 men det är först nu ”barnets bästa” skrivs in i lagen. Vrigstad 2014

Barnets inflytande över sin vård Patientlagen 2014/Carita Fallström Barnets inflytande över sin vård Utgångspunkt: FN:s konvention om barnets rättigheter – vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Finns ingen definition på barnets bästa Inga åldersgränser Vårdpersonalen måste beakta: Vetenskap och beprövad erfarenhet Barnets ålder och mognad Underlag från vårdnadshavare Vad barnet själv ger uttryck för Vrigstad 2014

2 kap. Tillgänglighet Vården ska vara lätt tillgänglig. Om det inte är uppenbart obehövligt ska patienter snarast få en medicinsk bedömning Vårdgaranti (miniminivå 0 – 7 – 90 – 90) Ex. SLL 0 – 5 – 30 – 90 Förslag: Diagnostiska åtgärder bör omfattas Patientlagen 2014/Carita Fallström

3 kap. Information Vad ska patienten få information om? hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, när man kan förvänta sig att få vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström Mer om information Patienters ska också få information om: möjlighet att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, vårdgarantin, och möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz. Vrigstad 2014

Ännu mer om information… Ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det Vrigstad 2014

Sekretess och information Man ska, såvitt möjligt, lämna information till närstående om informationen inte kan lämnas till patienten. När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. MEN Information får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta. Vrigstad 2014

Barn och information 12 kap. 3 § OSL: Sekretess gäller gentemot vårdnadshavare, men inte i den utsträckning som vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Detta gäller dock inte om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Om barnet nått den ålder och mognad som krävs för att barnet ensam ska kunna förfoga över sekretessen ska vårdnadshavare inte informeras (utan samtycke från den underårige). Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström 4 kap. Samtycke Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information. Samtycket kan ges skriftligen, muntligen eller genom att patienten på annat sätt visar att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra. Ex på tvångsvård, psykiatrisk, rättspsykiatrisk vård, missbruksvård. Nekande av vård ska dokumenteras i journalen. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström Mer om samtycke Patienten ska få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller annan orsak inte kan utredas. Prop.: Detta gäller även personer som mer varaktigt får anses sakna beslutsförmåga om de befinner sig i en nödsituation. Får inte användas för att fortlöpande bereda en person vård som inte är av akut karaktär. ” I dessa fall torde stöd för vården även fortsättningsvis få hämtas i den allmänna nödbestämmelsen i 24 kap. 4 § brottsbalken”. Vrigstad 2014

Tidigare förslag om samtycke betr. vuxna beslutsoförmögna (SOU 2013:2) När patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga att samtycka till hälso- och sjukvård ska vården ges utifrån en bedömning av vad som är bäst för patienten i det enskilda fallet. Bedömningen ska göras löpande. Vid bedömningen ska patientens inställning till den aktuella åtgärden så långt det är möjligt klarläggas och beaktas samt närstående höras. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström Barn och samtycke När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad Prop: För att en patient ska kunna ta ställning till frågan om vilken vård som ska ges, och eventuellt lämna samtycke till en vårdåtgärd, måste han eller hon ha förmåga att förstå den information som lämnas och överblicka konsekvenserna av sitt eget beslut (beslutskompetens). Barns inställning till viss vård eller behandling ska klarläggas så långt som möjligt. Att ett spädbarns inställning inte kan klarläggas torde stå klart. Även mycket små barn kan ha en inställning till en åtgärd och det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt. Vilken mognad som krävs för att ett barns inställning ska tillmätas betydelse måste utredas vid varje enskilt tillfälle och är beroende av den planerade vårdens art och angelägenhetsgrad. Som utgångspunkt är det vårdnadshavaren som har beslutanderätt i frågor som rör barnet. Det är dock inte nödvändigt att i alla situationer inhämta samtycke från vårdnadshavaren. Det centrala för bedömningen av om barnet ska anses moget nog att ensamt få besluta om viss vård eller behandling är om barnet kan tillgodogöra sig relevant information och överblicka vilka konsekvenser som hans eller hennes beslut kan få. Barn kan också anses vara beslutskompetenta i en viss vårdfråga, beroende på deras mognadsgrad och utveckling. Det krävs en avsevärd mognad för att ett barn ska kunna ta ställning till mer omfattande behandlingar och ingrepp. Yngre barn kan däremot på egen hand i vissa fall samtycka till enklare åtgärder. Barnets möjlighet att bestämma får inte medföra att vårdnadshavaren frånsäger sig sitt ansvar som beslutsfattare utan att barnet känner sig moget för det. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör också göra väl avvägda mognadsbedömningar som inte resulterar i att barn avkrävs beslut som de inte känner sig mogna att fatta. Vrigstad 2014

Patientlagen 2014/Carita Fallström 5 kap. Delaktighet Vården ska, så långt som möjligt, utformas och genomföras i samråd med patienten. Egenvård ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Prop: ”Även då en underårig patient är mogen nog att ensam fatta beslut om en insats, bör vårdpersonalen sträva efter att involvera vårdnadshavarna om inte patienten motsätter sig det.” Vrigstad 2014

6 kap. Fast vårdkontakt och individuell planering Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. För en enskild som har behov av både vård och omsorg ska en individuell plan upprättas. Patientlagen 2014/Carita Fallström

8 kap. Ny medicinsk bedömning En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. (Tidigare krav - om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet - har tagits bort) Vrigstad 2014

9 kap. Val av utförare (+ 4 § andra st. HSL) En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Nu gällande vårdavtal m.m. fortsätter gälla efter 1/1 2015, men får inte förlängas om de strider mot HSL. Prop. : Även högspecialiserad vård men inte om den kräver intagning i vårdinrättning. Krav på remiss och remissregler ska följas! Lika villkor – vård efter behov Ingen vårdgaranti utanför hemlandstinget Resor m.m. betalas inte av hemlandstinget, enbart vårdkostnad Vrigstad 2014

10 kap. Personuppgifter och intyg Personuppgifter ska utformas och behandlas så att patientens och övriga registrerades integritet respekteras (hänvisning till patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen.) Den som är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården. Patientlagen 2014/Carita Fallström

11 Kap. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Patientnämndernas uppdrag Ge den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Vilken information en patient ska ha vid vårdskada Klagomål till IVO Patienten och dennes närstående ska få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. Patientlagen 2014/Carita Fallström

Patientlagen 2014/Carita Fallström Implementering m.m. 24 miljoner under åren 2014 – 2016 för bl.a. information. MYVA ska följa upp bl.a. följande: kännedomen om den nya lagen hos patienter och vårdpersonal. hur patienternas valmöjligheter tillgodoses, tillgången till fast vårdkontakt och en ny medicinsk bedömning samt om patienter får den information de behöver. följa den nationella vårdgarantins effekter uppmärksamma frågor om landstingens prioriteringsarbete och de förändrade förutsättningarna till följd av ökat ansvar för öppenvård av patienter som kommer från andra landsting uppmärksamma eventuella skillnader mellan kvinnor och män, utrikes och inrikes födda och personer med olika utbildningsbakgrund. Patientlagen 2014/Carita Fallström

Patientdatalagen ➡ hälso- och sjukvårdsdatalag 1/1 2016? Patientlagen 2014/Carita Fallström Patientdatalagen ➡ hälso- och sjukvårdsdatalag 1/1 2016? Uppdrag: Mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan vård och omsorg Syfte: Informationen ska kunna följa patienten på ett enkelt och säkert sätt. Samverkan mellan vård och omsorg ska underlättas. Vrigstad 2014

Lagens syfte Främja en informationshantering som tillgodoser god kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården. Lagen ska särskilt främja att: den som arbetar hos en vårdgivare säkert, snabbt och enkelt får tillgång till de personuppgifter som han eller hon behöver för att kunna utföra sitt arbete, och personuppgifter utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras Vrigstad 2014

Förslag: Alla offentligt finansierade vårdgivare inom en huvudmans ansvarsområde (ex. ett landsting) ska kunna få direktåtkomst till varandras uppgifter. Detta kräver patientrelation, men inte samtycke av patienten. Genom samtycke till vård anses man samtycka till att vårdgivaren kan komma åt den information som behövs för att vården ska kunna ges. Sammanhållen journalföring – krav på samtycke för åtkomst tas bort. Patienten kan spärra uppgifter (dock inte läkemedel och varningsinfo). Varför? Hur vården organiserats ska inte påverka möjligheterna till direktåtkomst – god och säker vård genom vårdprocesser underlättas… Vrigstad 2014

Lag om rätt att meddela och offentliggöra uppgifter för verk-samma inom vissa enskilt bedrivna verksamheter (SOU 2013:79) Meddelarskydd för verksamma (även inhyrda) inom vård, skola och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad. Gäller oavsett vad – vilka uppgifter - man meddelar om. Vrigstad 2014

Mer om lagen… Arbetsgivare som bryter mot efterforsknings – och repressalieförbudet (avskedande, uppsägning, meddelande om disciplinpåföljd eller liknande) döms till böter eller fängelse högst ett år. Mindre allvarliga repressalier ska vara förbjudna, men kriminaliseras inte. Prövas av allmän åklagare. FHL gäller inte. Inget förslag på tillsynsfunktion – JO + JK kan ändå vara vägledande Vrigstad 2014

Lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) Arbetstagare (inhyrda inkl. inte) får inte utsättas för repressalier vid larm om allvarliga missförhållanden. Allvarligt missförhållande = förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden. Om arbetsgivaren bryter mot detta: skadestånd för förlust och kränkning till arbetstagaren (inte ett brott). Arbetsdomstolen prövar! Skyddet får avtalas bort genom centrala avtal! Om verksamheten kräver det: rutiner för interna larm (AML) Vrigstad 2014

När får man skydd? Interna larm Externa larm Om arbetstagaren rapporterar till arbetsgivaren eller representant för denne eller använder sig av arbetsgivarens rutiner för rapportering. Om arbetstagaren larmar genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation om den har kollektivavtal med arbetsgivaren. Externa larm Offentliggöra uppgifter eller vända sig till myndighet - krävs: internt larm utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder, eller att man vid tidpunkten för larmet haft befogad anledning att slå larm externt samt att man haft fog för att de sakförhållanden man slagit larm om var riktiga. Vrigstad 2014

Andra nyheter som ev. kommer i regelverket… Yrkeskvalifikationsdirektivet Enskildas klagomål Förbud mot utdrag från belastningsregister Översyn av läkemedelshanteringsföreskriften Ny lex Maria-föreskrift Upphävande av SOSFS 2000:9 -T5 som vikarierar för leg. sjuksköterska) LOU SOSFS om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden (31/3 2015) Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, förslag kommer 30/9 -15 Vrigstad 2014