Bolagsrättens grunder Individen och affärsverksamhet, Grundmodul 2 Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein syftet med föreläsningen är att ge en översikt över olika företagsformer och jämföra dem sinsemellan olika avtalstyper (köp, hyra, uppdragsförhållande, lån, deposition, pant) fanns redan i den romerska rätten två rättsinstitut vilka båda utvecklades senare (ett löpande skuldebrev och en självständig status för företag som juridiska personer); dessa har främjat näringsidkandet Även bankverksamheten kan anses vara en nödvändig led i utvecklingen; i Sverige möjliggjordes stiftandet av privata banker år 1800 genom en kunglig förordning. Den enda banken som inrättades i Finland var belägen i Åbo och inledde sin verksamhet år 1806 i form av ett öppet bolag. Då Finland år 1860 fick egen valuta fick banken (som allmänt kallades Finlands Bank) rätt att emittera sedlar i mark. De första aktiebolagen grundades i Finland redan under den svenska tiden. Innan aktiebolagsförordningen år 1884 utfärdades hade det redan grundats 62 aktiebolag, främst i rederibranschen och inom industrin. Många av dessa företag var kortvariga och konkurser var vanliga. Genom förordningen 1884 förverkligades den principiella utgångspunkten om begränsat skuldansvar. Genom reformen 1896 övergick man till ett system enligt vilket bolaget får rättskapacitet i och med registreringen. Samma år inrättades handelsregistret dit man kunde anmäla enskilda näringsidkare, aktiebolag, personbolag samt dem som hade rätt att teckna bolagets firma. Även i dag erbjuder aktiebolagsformen en ändamålsenlig form för idkande och finansiering av företagsverksamhet. På vissa punkter innebär denna företagsform emellertid särskilda utmaningar: vid sidan av de ibland problematiska borgenärsskyddsfrågorna har det visat sig vara svårt att samordna majoritetsprincipen och den enskilda aktieägarnas rättigheter (för att majoritetsägare inte missbrukar sin starkare ställning och främjar ensidigt sina intressen på minoritetens bekostnad). 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1 1 1

Om näringsfriheten Finlands grundlag 18 §: ”Näringsfrihet och rätt till arbete. Var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Det allmänna skall sörja för skyddet av arbetskraften.” demokratin, liberalismen, de grundläggande fri- och rättigheterna marknadsekonomi; en fri konkurrens obs. även egendomsskyddet 2 2

Näringsfrihet och lag angående rättighet att idka näring (122/1919) 1 §: På de villkor som stadgas i denna lag får laglig och med god sed förenlig näring idkas av fysiska personer som är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet finska sammanslutningar och stiftelser samt utländska sammanslutningar och stiftelser som har registrerat en filial i Finland [- -]. ”laglig och med god sed förenlig”  jfr bordellverksamhet obs. distinktionen mellan 1) fria näringar, 2) näringar som förutsätter anmälan, 3) tillståndspliktiga näringar Vissa förfaranden kan leda till näringsförbud (för viss tid). 3 3

Olika företagsformer – jämförelse Näringsverksamhet kan idkas på många olika sätt. enklaste sättet: det rättsliga begreppet enskild näringsidkare = i regel en sådan företagsverksamhet som fysiska personer i sitt eget namn bedriver och för vilken man skall göra en anmälan till handelsregistret anmälningsskyldighet i övrigt enkelt (få administrativa skyldigheter) enskild näringsidkare 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 4 4

Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo Varför bolagsform? en enskild näringsidkare är ansvarig för samtliga förpliktelser behov av att idka näring med andra faktorer som påverkar valet av företagsform: ägarnas ansvar för bolagets förpliktelser ägarnas möjlighet att påverka bolagets angelägenheter möjlighet att realisera den egna andelen beskattningsmässiga aspekter finansieringsmöjligheterna 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 5 5

Allmänt om regleringen av olika företagsformer Man har strävat efter att beakta de olika behoven vid regleringen. företagsformer = grundmodeller (egenskaperna kända för intressenterna) avtalsfrihet i synnerhet i företagsformer som präglas av ett personligt skuldansvar borgenärsskydd; minoritetsaktieägare  behov av att begränsa avtalsfriheten 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 6 6

Skuldansvar – begränsat eller obegränsat? ett begränsat ansvar: i synnerhet aktiebolag (men även andelslag, de icke-ansvariga bolagsmännen, delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag samt föreningsmedlemmar) enskild näringsidkare, personbolag eller aktiebolag? de ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser jfr enskild näringsidkare (men: aktiebolag) 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 7 7

Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo små aktiebolag: ofta avtalsbaserat ansvar (personsäkerheter)  skillnaden obetydlig? ett begränsat ansvar = en förutsättning för att ägandet och ledningen kan åtskiljas det begränsade ansvaret möjliggör splittringen av placeringarna problem ur borgenärssynvinkeln? men: borgenärerna kan vanligtvis beakta riskerna på förhand borgenärer som inte kan välja sin avtalspart: tvingande reglering som skydd 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 8 8

Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo Beslutsfattande majoritetsprincipen (aktiebolag) investerarens inflytande bestäms på basis av ägandet ett stort antal delägare: koncensusförvaltning omöjligt två alternativ: 1) en röst per medlem, 2) en röst per aktie koncensusförvaltning (personbolag) det obegränsade ansvaret: en särskild tillit mellan delägarna majoritetsprincipen skulle innebära för stora risker för delägarna 7.4.2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 9 9

Utdelning av medel syftet med företagsverksamhet: att tillbringa en ekonomisk fördel för de delaktiga pengar/annan nytta eller fördel aktiebolag: aktieägarna har en rätt till bolagets nettoegendom i synnerhet rätt att dela ut vinst solvens som förutsättning ”bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna endast enligt vad som i denna lag föreskrivs om [- -]” obs. även minoritetens rätt att kräva vinstutdelning men: kapitalets beständighet som utgångspunkt  aktieägarna har inte rätt att utan borgenärernas samtycke återbära medel som investerats i bolaget i form av aktiekapital 10

andelslag: medlemmarna har ingen allmän rätt till nettoegendomen syftet med verksamheten är främst att stödja medlemmarnas ekonomiska verksamhet eller näringsutövning (inte att generera vinst till medlemmarna)  enligt huvudregeln tillhör vinsten andelslaget man kan emellertid dela ut överskott (vinst) i enlighet med bestämmelserna i stadgarna obs. även olika medlemsförmåner (inköpsgottgörelse, bonus, årlig rabatt m.m.) obs. inget förbud mot återbetalning av insatser föreningar: inte tillåtet att dela ut medel till medlemmarna (men: medlemsförmåner) öppna bolag och kommanditbolag: dispositiva regler = bolagsmännen kan sinsemellan komma överens om utbetalning av medel 11

bolagsmannen har rätt att få ersättning för utgifter som åsamkats genom skötseln av bolagets angelägenheter varje bolagsman har rätt till ett skäligt vederlag för det arbete som har utfört för bolaget utdelning av vinst: varje bolagsman skall få en andel som motsvarar räntan på dennes insats enskilda näringsidkare: inkomsterna är näringsidkarens egna inkomster  inga begränsningar i fråga om användningen 12

Överlåtbarhet aktiebolag: aktierna kan överlåtas och förvärvas utan begränsningar inlösenklausuler och samtyckesklausuler är dock möjliga andelslag: en medlem får överlåta sin andel, om inte annat bestäms i stadgarna det är möjligt att realisera andelen genom att träda ut ur andelslaget personbolag: bolagsandelen kan i regel inte överlåtas utan de andra bolagsmännens samtycke 13

Registrering Anmälningar och uppgifter beträffande näringsidkare införs i handelsregistret ett offentligt register som förs av Patent- och registerstyrelsen syfte: att göra det möjligt för näringsidkare och deras intressenter att få information om företag offentlighet! viktigt: tillförlitlighet; tillgänglighet vissa anteckningar har en konstituerande verkan exempel: aktiebolag grundanmälan innan näringsverksamheten inleds obligatorisk för de flesta företagsformer en enskild näringsidkare får alltid lämna en grundanmälan (det mest effektiva sättet att få namnskydd) 14

Fakta och statistik antalet företag i handelsregistret 31.12.2010: (ca) 215 000 aktiebolag; 180 000 enskilda näringsidkare; 82 000 bostadsaktiebolag; 36 000 kommanditbolag; 13 000 öppna bolag; 4060 andelslag; 997 filialer; 20 försäkringsbolag etc. användningen av aktiebolagsform är inte bunden vid vissa branscher eller kapitalstrukturer den överlägset viktigaste företagsformen (kriterier: omsättningen och sysselsättningen) allt mera populärt att driva små företag i form av aktiebolag rätt så vanligt att idka näring som enskilda näringsidkare i regel små när det gäller både antalet anställda och omsättningen förhållandevis få andelslag; å andra sidan är dessa i regel större än företag i genomsnitt 15