UTVÄG VÄSTRA GÖTALAND Skaraborg1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Familjehem och föräldraskap
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Utväg barn och ungdom Lena Hogander, Barnhuset.
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Eskilstuna Zonta-klubb
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Varför behövs äldrekurator på Malmköpings VC ?
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Bergmansgatans Stödteam
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Vad är du för typ av person?
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
HaschAvvänjningsProgram
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Uppsökande och förebyggande arbete
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Maria Isaksson, Kommunledningskontoret Jeanette Wiik Ching Mattias Liljedahl Marlene Byström.
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Mansfrid? - Offer på lika villkor?
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
Söderhamnsmodellen.
Koll på läkemedel är ett samarbete mellan SPF, PRO och Apoteket AB.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Arbetsseminarium om Barn och ungas psykiska hälsa i Södra Älvsborg Inledning.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Råd till framtida Arionstipendiater Sök! Det är det bästa råd jag kan ge. Förbered dig noga, tänk igenom vilket material du vill presentera om ditt område.
Diagram - Svenljunga Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se Bild: tranor, Västra.
Diagram Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se Bild: tranor, Västra Götalands.
Jämställt Västra Götaland
BÖNEDAG FÖR MÄNNISKOHANDELNS OFFER. dags att ändra på att mer än 30 miljoner människor lever i slaveri.
Svenljunga Mark Tranemo Bollebygd Herrljunga Vårgårda Borås Ulricehamn Klicka på minikartan för att få information om hela Sjuhärad. Klicka på det svarta.
Barn som växer upp i familjer med våld
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
FREDA-utbildning Lena Jakobsson tel. nr
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Våld i nära relation Nya rutiner Vanligare än du tror.
Alexandra Andersson Falkenbergs kommun Maria Bäcklund Varbergs Kommun.
Länsstyrelsens nya uppdrag insatser för asylsökande m.fl.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Normaliseringsprocessen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
För föräldrar till barn 6-12 år
Samordnare samsjuklighet
Presentationens avskrift:

UTVÄG VÄSTRA GÖTALAND Skaraborg1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003 MYNDIGHETSSAMVERKAN Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten, Polisen, Kriminalvårdsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, INDIVIDUELLA SAMTAL OCH GRUPPVERKSAMHET Män, Kvinnor, Barn METODUTVECKLING Samverkande myndigheter

Utvägs uppdrag: Att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer Att verka för att samtliga myndigheter som kommer i kontakt med denna problematik ska bemöta alla berörda på ett samordnat och konsekvent sätt Ökad lagföring Att utifrån en helhetssyn erbjuda stöd till barn, kvinnor och män GM

Deltagande kommuner Mark Alingsås Svenljunga Bollebygd Borås Tranemo Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda

Utvägs arbete med våld • Våld är våld - Att sätta ord på och allvarliggöra våldet Våld är utövarens ansvar Respekt, stöd och empati Bearbetning; enskilt/grupp Bryt tystnaden! - Synliggörandet är den viktigaste åtgärden i arbetet mot våldet. 4

Att skapa en våldsperson Du får hand om en nyfött barn. Din uppgift är att göra barnet till en våldsverkare. Vad är receptet, hur skulle du gå till väga?

NORMALISERINGS TRAPPAN Kärlek / Smekmånad Förvåning Isolering Rädsla Hopp om bättring Uppgivenhet Avslöjandet för omvärlden

Psykolog Per Isdal - ALTERNATIV TIL VOLD Kanskje ha ned seg et lite barn de har møtt med seg i hodet gjennom dagen, tenk på dette barnet og den situasjonen det er i. Psykolog Per Isdal - ALTERNATIV TIL VOLD 9

Våld förändrar fundamentala interaktionsmönster - Tillit - Omsorg - Makt Konsekvenser av våld Barn som upplever våld i familjen ser, hör, anar, ser förändringarna märker stämningen Att som barn uppleva våld i familjen ger en känsla av vanmakt som är lika stor eller större än att vara utsatt för direkt våld Mannen, tofflorna o tidningen hemlighet, ensamhet, skam och skuld, isolering, traumatisering, PTSD…

Föräldraskap och våld Våld följer våld: båda föräldrarna kan utöva våld mot barnen Föräldrarna kommer in i en värld av att bara se varandra – inte barnen Föräldrarna kan uppträda som om allt är bra Depression kan förekomma hos båda föräldrarna Missbruk

Barn som är utsatta för våld Barn som upplever våld i familjen ser hör anar ser förändringarna märker stämningen Att som barn uppleva våld i familjen ger en känsla av vanmakt som är lika stor eller större än att vara utsatt för direkt våld

Vad behöver barn? Att våldet upphör Att man pratar om/sätter ord på våldet som ett problem i familjen Beskydd och säkerhet i förhållande till nytt våld Att den våldsutsatte får hjälp och stöd Att den våldsutövande tar ansvar En del barn kan behöva egen behandling

Arbetet med våldsutövaren Fokus på våldet Vad hände; när och hur Fokus på ansvar Flytta förklaringsfokus från partnern till sig själv Fokus på sammanhang, kontext Förståelse av våldet som ger ”mening”, varför det uppstod, inkl identifiera och känna igen maktlöshetskänslan bakom våldet Alternativ till våld! Fokus verkan/konsekvens Kunna förstå andras (offrets) ångest och smärta

Icke-våldsgruppen är en metod för män som har våldsproblem i nära relationer. Gruppen omfattar 24 gruppmöten och är uppbyggd som tre ”arbetscirklar”. Huvudcirkeln utgörs av åtta temaområden knutna till våld, nästa cirkel innebär en bearbetning av de egna erfarenheterna av våldsutövning och löper parallellt med temana. Den innersta cirkeln är arbetet med aktuella och våldsrelevanta episoder som äger rum medan mannen går i gruppen. En ny gruppmedlem kan komma in i huvudcirkeln i vilket som helst av de åtta temana. Efter 24 veckor kommer han att ha kommit igenom alla temana, han har presenterat tre egna våldhändelser och han har fått kontinuerliga frågor om aktuell våldsanvändning eller situationer som hade kunnat leda till våld

gull-maj. larsson@vgregion. se tel 033 – 10 35 93 mikael. p gull-maj.larsson@vgregion.se tel 033 – 10 35 93 mikael.p.persson@vgregion.se tel 033 – 10 36 01 ann.yngve@vgregion.se tel 033 – 10 35 96 ulla.kristiansson@vgregion.se tel 033 – 10 35 94 kirsi.dufva@vgregion.se tel 0703 – 20 19 49 claes.f.nilsson@vgregion.se tel 0701 – 70 29 19 www.utvag.com Verksamhetsledare Manssamordnare Kvinnosamordnare Barnsamordnare Skolinformatör Skolinformatör