Hästar och bebyggelse
Regeringens handlingsplan för utveckling av hästsektorn Det finns 200.000 – 300.000 hästar i Sverige Dessa omsätter minst 18 mdr kr om året 500.000 svenskar är aktiva inom ridsporten, varav 85 % är kvinnor och flickor Sysselsätter ca 10.000 personer på heltid och 30.000 på deltid 80.000 hästar finns på svenska jordbruksföretag På över 2000 gårdar är huvudverksamheten knuten till hästar
Hästarnas tio-i-topp-län Antal hästar Procent av totalt antal 1. Västra Götaland 44 789 16,50% 2. Skåne 35 587 13,10% 3. Stockholm 27 029 10,00% 4. Östergötland 14 356 5,30% 5. Kalmar 13 197 4,90% 6. Västmanland 11 580 4,30% 7. Jönköping 11 411 4,20% 8. Södermanland 11 351 9. Värmland 10 882 4,00% 10. Halland 10 682
Hästarnas tio-i-topp-län Antal invånare Hästar/1000 inv. 1. Gotland 57 535 100,6 2. Kalmar 234 888 56,2 3. Västmanland 260 124 44,5 4. Södermanland 260 317 43,6 5. Kronoberg 177 439 41,4 6. Värmland 273 540 39,8 7. Jämtland 127 647 39,7 8. Örebro 274 002 38,6 9. Halland 281 392 38,0 10. Jönköping 328 656 34,7 Medelvärde: 30,2 Skåne: 30,9
Befolkningen ökar - liksom hästintresset Skånes befolkning ökar stadigt - med ökade krav på attraktiva bostadsmiljöer. Intresset för hästhållning har ökat påtagligt - och därmed efterfrågan på ”häst-tomter”. Kommunerna vill gärna kunna erbjuda sådant boende som efterfrågas. Delar av den skånska landsbygden håller på att bebyggas - ökad närhet mellan djurhållning och människor – och därmed ökade konflikter!
Hästarnas tio-i-topp-län Antal hästar Antal hästar/km2 1. Stockholms 27 029 3,98 2. Skåne 35 587 3,13 3. Hallands 10 682 1,87 4. Gotlands 5 787 1,82 5. Västra Götalands 44 789 1,76 6. Västmanlands 11 580 1,75 7. Södermanlands 11 351 1,72 8. Östergötlands 14 356 1,23 9. Blekinge 3 760 10. Uppsala 8 402 1,17 Medelvärde: 1,23 häst/km2
Hästarnas tio-i-topp-län Markanvändningen efter län och markanvändningsklass, år 2000 (SCB) jordbruksmark skogsmark bebyggd mark och tillhörande mark täkter golfbanor och skidliftar öppen myr exkl torvtäkter naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.d. berg i dagen och övrig mark vatten
Hästarnas tio-i-topp-län Länets yta Andel tillgänglig mark Skåne 11 368,5 38,3% Gotlands 3 183,7 60,9% Södermanlands 6 606,7 62,3% Hallands 5 719,4 Östergötlands 11 646,0 63,0% Västra Götalands 25 388,8 63,5% Stockholms 6 789,1 63,8% Uppsala 7 205,5 66,8% Västmanlands 6 613,6 69,2% Blekinge 3 055,4 71,2% Medelvärde: 72,8 %
Ökande konflikter – inget konstigt! ”Stadsbor” flyttar till landet och upptäcker att djurhållning kan medföra lukt, flugor och risk för allergier. Hästallergen är ett mycket kraftigt allergen som kan ge allvarliga allergiska reaktioner. Klagomål från boende kan resultera i inskränkningar i möjligheten att hålla djur/hästar - motverkar en livskraftig landsbygd. En tillämpning av vedertagna skyddsavstånd får negativa konsekvenser för bebyggelsestruktur, näringsliv och landskapet i övrigt.
Skärskådning av skyddsavstånd 1978 - Ridanläggningar 1/1978, Naturvårdsverket (200 m) 1982 - Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) 1983 - De allergiska barnen i samhället, Socialdepartementet (200 m) 1989 - Att förebygga allergi/överkänslighet, SOU 1989:76 (500 m) 1989 - Miljöskydd vid djurhållning, Naturvårdsverket (500 m) 1991 - Hälsoskydd, Socialstyrelsen (200 m) 1994 - Ridanläggningar, Kommunförbundet (200-500 m) 1995 - Bättre plats för arbete, Boverket (500 m) 1998 - studier vid Arbets- och miljömedicin, Stockholm (40-100 m) 2002 - studier vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala (250 m) - men, med samma tröskelvärde som Stockholm: 100 m
Slutsats: Vi kan inte finna belägg för att så stora skyddsavstånd som ofta hävdas verkligen är motiverade när allergifrågan skall vägas mot andra intressen som gör sig gällande i planeringssituationen!
Ställningstagande: Kommunerna måste, i enlighet med det kommunala planmonopolet, ges möjlighet att göra lämpliga avvägningar i översiktlig och detaljplanering!
Media fattar intresse
Intressenter uttalar sig
Intressenter uttalar sig
Intressenter uttalar sig
Intressenter uttalar sig
Intressenter uttalar sig
Kommunerna tycker till en övervägande andel mycket positiva ansåg att materialet är användbart, efterfrågat och välbehövligt i planeringen såväl storleksindelning och föreslagna skyddsavstånd som bedömningsunderlag är relevant riktigt att Länsstyrelsen står för övergripande policy, medan kommunerna har den större lokalkännedomen en kommun delar inte uppfattningen att det finns fog för de föreslagna skyddsavstånden en annan kommun påpekar vikten av att underlaget är i paritet med lagstiftning och praxis
Myndigheterna tycker också! Naturvårdsverket avstod från yttrande med hänvisning till Boverkets sektorsansvar Jordbruksverket positiv till materialet som helhet, dock inga synpunkter på skyddsavstånd Socialstyrelsen positiv till allt utom avstånden - anser inte att det finns tillräcklig kunskap för så detaljerade regler Socialstyrelsen efterlyser kunskapsutveckling i samverkan Boverket betonar behovet av ett dylikt material, anser dock att materialet är att jämställa med Allmänt råd och därmed i strid med Bättre plats för arbete Boverket anser att text ur Bättre plats för arbete ska ersätta avsnittet med rekommenderade avstånd Boverket efterlyser ökad kunskap på området
Viktigast av allt är kunskap! karaktär på området, lantlig miljö/villabebyggelse antal hästgårdar samt deras lokalisering antal hästar, lokalisering av stall, bete, paddockar och planerade ridstigar gödselhantering, placering och utförande hagar, dess lokalisering och storlek samt antal hästar och hur frekvent hagen används förhärskande vindriktning topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse förekomst/grad av näringsverksamhet redovisning av närboendes uppfattning/befintliga upplevelser av olägenhet
Utgångspunkt för avståndsbedömning Mindre anläggningar med upp till tio hästar kommunerna bedömer lämpligt respektavstånd, Länsstyrelsen rekommenderar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse Medelstora anläggningar med 10 till 30 hästar minst 100 m från stall/gödsel och minst 50 m från utomhusvistelse beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter
Utgångspunkt för avståndsbedömning Stora anläggningar med 30 till 100 hästar minst 200 m från stall/gödsel och minst 100 m från utomhusvistelse viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Anläggningar med mer än 100 hästar (C-anläggningar eller större) minst 200 m från stall/gödsel och minst 200 m från utomhusvistelse mycket viktigt att beakta stabila verksamhetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter
Tillämpning Ökad samstämmighet i plan- och bostadssektionens handläggning av detaljplaner! Gemensamt underlag för olika prövningar vid Länsstyrelsen! Samsyn mellan Länsstyrelsen och kommunerna kring vilka riktlinjer som ska gälla! Minska riskerna för ingripande från Länsstyrelsens sida enligt plan- och bygglagens 12 kap! Främja det strategiska perspektivet i denna utvecklingsfråga!