Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Tidigare… From 2008: Projektanställd på kommundietist
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Upplever allmänläkare inflytande över sin arbetssituation?
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Vardagsutveckling - vad är det?
Beroende och den växande hjärnan
AT-undervisning - Undernäring
Mat och ätande ett komplext område Lusten att äta likaså
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning.
Undernäringstillstånd
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Förebyggande åtgärder undernäring
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Ett nationellt kvalitetsregister för säkrare bedömning och behandling  kvalitetsförbättring och patientsäkerhet Annika Davidsson
Bättre livskvalitet tack vare en hälsogenomgång
Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Sjukgymnastik för äldre personer
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Samverkansavtal mellan primärvård och psykiatri i Landstinget Blekinge Anders Rehnholm Chefläkare
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SMÄRTA OCH DEMENS
Tillsammans för världens säkraste vård
Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Leg.dietist Anna-Karin Sjöberg Vård och Omsorgsförvaltningen Tel ,
Kvalitetssäkra nutritionen för våra äldre på Varagården i Bjuvs kommun
Referensgrupp Senior alert Dagordning  Förtydligande av mål och prestationskrav 2013, utdataportalen  Utbildning munhälsa och riskbedömning.
Förbättrade rutiner för hälsoundersökning av nyanlända i länet
Sara Holmberg Utvärdering av Vårdval Kronoberg Presentation av basdatainsamling Sara Holmberg, med dr, spec i allmänmedicin Helene.
Fallskadeprojektet ”I Nacka står vi stadigt!”
Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar Lagstadgad skyldighet –
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Vård, forskning, utbildning för äldres hälsa
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Personcentrerad rehabilitering i Senior alert
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Leva livet bäst Möjligt Idag har jag rena tänder säger Ingegerd
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Primärvårdscentrum Östergötland
Bostäder anpassade för äldre?
Läkarintyg för sjukpenning
Samordnad utveckling för god och nära vård
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin, CeFAM

Risken för undernäring stor bland äldre Primärvårdens nyheter Sammandrag av vetenskaplig artikel av doktorand Yvonne Johansson Var femte till sjätte person i åldern år som bor i sitt eget hem riskerar att bli undernärd, är det rimligt i ett välfärdssamhälle?

Varför är det viktigt att identifiera undernäring? Det har visat sig att undernäring är lättare att förebygga än behandla. Flera studier påvisar positiva effekter av att sätta in nutritionsstöd hos äldre sköra patienter

Undernäring kan inte förklaras enbart av en orsak Minskad aptit Försämrat munstatus Tugg- och sväljsvårigheter Mag- tarmproblem Nedsatt rörlighet - funktionsnedsättningar Ökat energibehov Psykisk sjukdom Depression Demens Konfusion Sorg Oro Måltidsmiljö Ensamhet/social isolering Ekonomi Bristande kunskaper om livsmedel och matlagning

Projekt

Projektets - resurser En vårdutvecklingsplan utvecklas med förslag till nya rutiner/arbetssätt Planen utgår från struktur, process, resultat Till den knyts stöddokument och som kan fungera som hjälpmedel för arbetet Ett primärvårdsteam som kan stötta en vårdcentrals utvecklingsarbete rekryteras Distriktssköterska Dietist Allmänläkare

Stöddokument Mini Nutritional Assessment – MNA Bedömnings och åtgärdslista Mall för dokumentation Broschyrer av ge till patienten t.ex. –Energiberikning

Projektet - syfte att utveckla distriktssköterskornas rutiner kompetens att utvärdera effekten bland distriktssköterskorna kunskap förändrat arbetssätt bland patienterna andel med undernäring eller i riskzonen för undernäring

Projektet - metod Distriktssköterskor på fyra vårdcentraler deltog Rutin De testade att konsekvent använda MNA Bedömnings- och åtgärdslista Möte varannan vecka Olika utbildningar Diskussion och stöd av primärvårdsteamet Kontakt och extra besök av primärvårdsteamet vid behov

Projektet - utvärderingsmetod Distriktssköterskorna besvarade en enkäter före och efter projektet valde slumpmässigt 10 patienter var Patienterna bedömdes Undernäringsproblem identifierades Behandlades Följdes upp efter tre månader

Projektet - resultat 202 patienter bedömdes 35 patienter (17 %) var i riskzonen för undernäring 20 patienter (10 %) redan vara undernärda Med andra ord - 55 patienter, 27% av hemsjukvårdspatienterna hade problem med att få adekvat näring

Projektet - resultat Uppföljning av patienter med risk för eller manifest undernäring VälnärdaI riskzonenUndernärdaTotalt 1:a bed :a bed

Vilka säkra förändringar blev det (p<0,05) Distriktssköterskorna sa att det var mindre svårt att identifiera patienter med problem med undernäring de hade bättre kunskaper i att identifiera undernäring de hade bättre kunskaper om kost och nutrition för sjuka äldre samarbetet mellan kommunen/hemtjänsten fungerade bättre

Vad tyckte distriktssköterskorna? Majoriteten tyckte att det fanns utrymme i ordinarie arbete för att delta i projektet Nästan alla ansåg att MNA - instrumentet var bra eller ganska bra Alla var positiva till Bedömnings och åtgärdslistan

Under mötena med primärvårdsteamet framkom att Man behöver utveckla samverkan - med hemtjänst så att distriktssköterskornas kunskap används när patienten får bistånd som rör deras nutrition. Dokument som stöd för samverkan togs fram

Slutsats Det här var ett arbetssätt som i modifierad form skulle kunna användas som stöd för kvalitets och verksamhetsutveckling vid intresserade vårdcentraler

Vad har varit problematiskt – distriktssköterskornas - erfarenheter patienter med demens och psykiska sjukdomar den komplexa vårdsituationen med oklar ansvarsfördelning svårt att engagera läkarna i frågan svårt att hinna

Vad har varit problematiskt – primärvårdsteamets erfarenheter denna utveckling konkurrerar med mycket annat Införande av vårdval Privatisering Andra nya arbetsuppgifter/uppdrag enligt vårdval –Läkemedelsgenomgångar –Hälsosamtal Influensavaccinering Svårt att intressera läkarna för frågan Brist på dietister i primärvården på många håll och ovana från primärvårdens sida att kontakta dem Den komplexa vården och den oklara ansvarsfördelningen och bristen på samordning och samsyn

Utvecklingsarbete från

Idag Reviderad vårdutvecklingsplan som inkluderar allmänläkare och dietist har tagits fram En checklista som bygger på vårdutvecklingsplanen och som kan användas för värdering av vårdcentralens arbetssätt har tagits fram Primärvårdsteamet för undernäring fortsätter med uppsökande verksamhet till intresserade vårdcentraler

Idag Vårdcentralen och primärvårdsteamet använder checklista för att kartlägga vårdcentralens arbetssätt och kompetens lägga upp en plan för utveckling Samtidigt presenteras huvuddragen i vårdutvecklingsplanen Utifrån vårdcentralen önskemål kan primärvårdsteamet bistå mottagningen med t.ex. utbildning Uppföljande besök - utvärdering av effekten för den enskilda vårdcentralen Utvärdering av arbetsmetoden

Idag Distriktssköterska och dietist har sammanlagt besökt 42 vårdcentraler av 206 Flera vårdcentraler har besökts flera gånger Några utvecklas På några har man börjat om på nytt p.g.a. personalomsättning mm