En jämlik hälsa- går det att åstadkomma?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?
Advertisements

Folkhälsoarbete i Munkedal
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö SKL, , Anna Balkfors.
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
Livskvalitet + - ?.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Införande i Landstinget Gävleborg
Jämlikhet – en hälsofråga
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Medborgarnas uppfattningar om den regionala demokratin Erfarenheter från Västra Götaland och Skåne Norrbottenskonferens 23 september.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Projekt in- och utskrivningsklar patient
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Almedalen 2008 Arbetsmarknadsindikatorer år Hur många går till arbetet en vanlig dag… …och vad gör resten?
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet.
Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Social hållbarhet -processägarskapet
Landstingsfullmäktiges beredningar
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Göteborg, Hisingen HSN 11.
Socialstyrelsen, mängd – individstatistik
Bilder för lokal utbildning
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Vägar till en jämlik hälsa
1 Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2009 Medicinska sektorsråd Ordförandekonferens 10 juni 2010 Marianne Förars, Anna Kjellström,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
socialt hållbart Malmö
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale HSN 4.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Norra Bohuslän HSN 1.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Nord-Östra Göteborg HSN 12.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Angereds Närsjukhus Vägen till guld! Elin Lingman Verksamhetsutvecklare Hälsa.
Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet BefolkningsperspektivetPatientperspektivet.
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

En jämlik hälsa- går det att åstadkomma? Marianne Olsson Mofirm www.mofirm.se

Presentation Idag: Landstinget Sörmland, SKL, Mofirm Uppdrag: Ordf EHMA, medlem av EU-kommissionens styrgrupp för EIP-AHA Förut: Angereds Närsjukhus, SU, SKL, Partille och Ale kommuner Omväxlande chef och expert på verksamhetsutveckling marianneolsson5@gmail.com

Återstående livslängd vid 30 års ålder marianneolsson5@gmail.com Källa: Befolkningsstatistiken och utbildningsregistret, SCB. Folkhälsorapport 2009.

Åtgärdbar dödlighet och utbildning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen, Utbildningsregistret SCB (Lägesrapport för hälso- och sjukvården 2008) marianneolsson5@gmail.com

Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet. Antal dödsfall per 100 000 efter utbildningsnivå 45-74 år, 1995-2007. Ålderstandardiserade siffror Källa: Patientregistret Socialstyrelsen, Utbildningsregistret SCB- (Se Lägesrapport för Hälso- och sjukvården 2010). marianneolsson5@gmail.com

Från Finn Diderichsen: DK: Review af ojämlik hälsa – 12 prioriterade determinanter: A: tidiga determinanter som påverkar social position og hälsa: 1. Barns tidiga utveckling 2. Oavslutat skolgång 3. Segregation i boendet B: Determinanter som medierer effekten av social position: 4. Langvarig arbetsløshet 5. Arbetsmiljö – ergonomisk och psykosocial 6. Fattigdom – inkomst 7. Fysisk miljö – partikler, skador 8. Social exklusion 9. Levnadsvanor – ”KRAM” C: Determinanter for ojämlika konsekvenser av sjukdom 10. Tidigt åldrande - frailty 11. Ojämlik vård – struktur – kvalitet och effekt 12. Flexibla arbetskrav – också for de sjuka marianneolsson5@gmail.com

Nordöstra Göteborg 4 stadsdelar 95 000 invånare 50 procent födda utanför Sverige Högt fattigdomsindex marianneolsson5@gmail.com 7

Dödlighet i hjärtinfarkt (ischemisk hjärtsjukdom) Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Nordost Länet Riket Kvinnor 353.0 411.5 276.2 297.2 334.5 239.2 241.1 Män 494.3 440.1 356.7 355.5 411.7 289.9 296.1 marianneolsson5@gmail.com Antal döda/100 000 (medelfolkm, 15 + år). Standardiserade tal Källa: Socialstyrelse. Dödsorsaksregistret. 8

Dödlighet i KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Nordost Länet Riket Kvinnor 81.6 71.5 51.1 39.6 61.0 30.8 26.6 Män 63.5 57.7 59.2 41.4 55.5 30.7 30.1 I Bergsjön dör tre gånger så många kvinnor av kol än i riket I Bergsjön 3 gånger så många kvinnor som drabbas av KOL jämfört med riksgenomsnittet. I nordost dör dubbelt så många kvinnor 60,9% av KOL jämfört med regionen i övrigt. Nästan dubbelt så många män (55,5%) i nordost dör av KOL jämfört med riksgenomsnittet. I Bergsjön är det mer än dubbelt så många. marianneolsson5@gmail.com Antal döda/100 000 medelfolkm, 15 + år Standardiserade tal Källa: Socialstyrelse. Dödsorsaksregistret. 9

Dödlighet lungcancer Bergsjön Gunnared Kortedala Lärjedalen Nordost Länet Riket Kvinnor 28.2 38.8 48.5 51.4 41.7 34.4 36.6 Män 124.0 88.3 84.0 59.9 89.0 45.9 50.5 Dödligheten i lungcancer i nordost högt över riksgenomsnittet Bland män i Bergsjön är dödligheten mer än dubbelt så hög som riket marianneolsson5@gmail.com Antal döda/100 000 (medelfolkm, 15 + år). Standardiserade tal Källa: Socialstyrelse. Dödsorsaksregistret. 10

Att göra: Aggregera OCH disaggregera data Generella OCH riktade insatser Fokusera och prioritera Involvera brukare och boende SMARTA mål Var beredd att återuppfinna/redesigna verksamhet Använd förbättringskunskap marianneolsson5@gmail.com

Möjliga satsningsområden? Barns och ungdomars uppväxtvillkor Hälsosamtal vid t ex 35 och 60 Aktivt och hälsosamt åldrande marianneolsson5@gmail.com