VAD KAN blivande LÄRARE OM GRAMMATIK? Barbro Lundin HLK/svenska Högskolan i Jönköping

Grammatiken i skolan och lärarutbildningen Kursplaner i svenska Läromedel i svenska språket Kursplaner i svenska Den allmänna diskursen omkring språklig analys i undervisning Universitetsgrammatik Lärarutbildningen Undervisning i ungdomsskolan

Kursplaner i svenska Grundskolan Strävansmål: Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven – tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika, – genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer i olika sammanhang, Uppnåendemål: Eleverna skall efter nionde skolåret – ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.

Språkteori på gymnasiekurser Svenska A: Eleverna ska efter avslutad kurs – kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk Svenska B: Eleven ska efter avslutad kurs – kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort – känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Svenska C: Eleven ska efter avslutad kurs ha fördjupat sina kunskaper om texter och textuppbyggnad

Grammatik Språkriktighet: vad är rätt och fel i språket? Användande av ordböcker, språkhandböcker för att avgöra vilka former som anses korrekta. Språklig analys på olika nivåer: Hur kan man resonera omkring de olika alternativen i språket? Hur beskriver man språket i texter korrekt. Behärskning av terminologi och förmåga till logisk analys.

Hur kommer språklig analys in i lärarnas verksamhet? Analys av texter av olika slag på alla nivåer och vad avser alla tänkbara stilistiska medel att lyfta fram budskapet. STILISTIK (GRAMMATISK ANALYS INGÅR SOM EN DEL I DETTA) Medvetenhet om språkets struktur för att resonera OM språket. Hur kan man resonera omkring olika språkliga alternativ? FONETIK (DIALEKTER – STANDARDSPRÅK, TALSPRÅK – SKRIFTSPRÅK) Språkets utveckling från runsvenska till modern svenska. Medvetenheten om det egna språket, den egna språkutvecklingen. DESKRIPTIV OCH NORMATIV STILISTIK Förmåga att jämföra språk med varandra på ett professionellt sätt. SVENSKA SOM ANDRASPRÅK.

Vad kan de blivande lärarna efter gymnasieutbildningen? Ordklass Säger sig kunna Behärskar i praktiken Subst., verb, adj. 100 % (36) Ca 65 % Pronomen 94 % (34) 46 % Prepositioner 49 % Adverb 89 % (32) 28 % Konjunktioner 64 % (23) 56 % Interjektioner 44 % (16) – Subjunktioner 8 % (3) Artiklar 33 % (12) 3 % (1) Infinitivmärke 25 % (9) Verbpartiklar 11 % (4)

Studenternas förmåga att analysera satser ”I sjöns djup hade mormor fisk samlat 12000 av sina barn för att berätta en saga för dem” Satsdel Korrekta analyser Felaktiga eller streck I sjöns djup (adverbial) 8 % (3) 92 % Hade samlat (pred.) 17 % (6) 83 % Mormor fisk (subj.) 25 % (9) 75 % För att berätta en saga för dem (adverbial) 0 % 100 %

Studenternas förmåga att identifiera satsdelar Den lilla svarta fisken var enda barnet. 53 % har 0 rätt på analys av denna mening! INGEN har analyserat alla tre satsdelar korrekt. ”Enda barnet” blir oftast analyserat som objekt. Han levde med sin mor i en bäck som rann upp i bergen och störtade ner i dalen. 61 % av studenterna) har 0 rätt och ingen har rätt på alla satsdelarna. Den stora stötestenen är här den långa adverbiella frasen: ”i en bäck som rann… i dalen.” Studenterna vill gärna avgränsa den på olika sätt eller sätter etiketter som ”objekt” eller t.o.m. ”substantiv” på enstaka ord i denna fras. Han talade mycket lite. 60 % har 0 rätt, 8 % har alla rätt. De flesta är osäkra på om ”mycket lite” är objekt eller adverbial.  

Studenternas behärskning av grammatiska begrepp Exemplifiera ur texten Procent korrekta svar Ett verb i imperfekt 42 % En verbfras i pluskvamperfekt 31 % En genitivform av ett substantiv 28 % Ett reflexivt pronomen 22 % Ett starkt verb 17 % Ett transitivt verb 8 % En supinumform En konjunktivform 6 % En perfekt participform 3 % (1) Ett utrumord i pluralis best. form

Studenternas attityder till grammatiken De flesta studenter (mer än 70 %) tycker att de fått otillräckligt med kunskaper i grammatik i skolan – många har inte fått någon alls eller mycket lite på gymnasienivå. De flesta anser också (50-60 %) att grammatik är viktigt och/eller intressant! Det förefaller som om många av studenterna sätter likhetstecken mellan grammatik och språkriktighet. Argument som de flesta hänvisar till är att man bör kunna beskriva språket i texter av olika slag på ett korrekt sätt med grammatiska termer. Ett annat viktigt argument är att grammatikundervisningen ska underlätta inlärningen av främmande språk.

Efter genomgången kurs i språkstruktur… Har en relativt stor del (30-40 %) fortfarande problem med att beskriva språket – misslyckas på tentor i grammatik. Det finns en ”hård kärna” av studenter som gång på gång misslyckas med grammatiken. Vid följande kurser i stilistik, språkutveckling, uppsatskurser framgår det att skillnaderna mellan studenterna är mycket stora i förmågan att korrekt beskriva språket i texter. Exempel på svepande formuleringar utan något egentligt innehåll: ”Språket flyter på rätt bra, även om det finns en hel del bisatser.” ”Meningsbyggnaderna är väldigt bra i texten, det är bara en och annan bisats som krånglar till det lite.” Inga exempel på vad det är som gör en mening lätt eller svår. Man karakteriserar korta meningar som ofullständiga även om de inte är det, och långa meningar som är korrekt uppbyggda blir automatiskt karakteriserade som krångliga och felaktiga.

Sammanfattningsvis… Studenterna har mycket ytliga kunskaper om olika grammatiska begrepp som de säger sig ha lärt sig tidigare. Ordkunskapskunskaperna är betydligt bättre än förmågan att analysera i satsdelar. Framför allt substantiv, verb och adjektiv lyckas åtminstone ca 65 % identifiera korrekt. Kunskaperna om grammatiska begrepp är mycket dåliga. Förmågan att analysera i satsdelar är mycket dålig! Bara ca en fjärdedel identifierar subjekt och predikat korrekt i en mening. Långa satsdelar är för det mesta helt omöjliga att analysera korrekt. Studenterna verkar tillämpa en mer mekanisk form av satslösning. Subjekt + predikat + ackusativobjekt. Om en nominalfras föregås av en preposition kallas den för det mesta ”dativobjekt”. En traditionell skolgrammatisk terminologi används som delvis står i strid med universitetsgrammatikor.

Hur påverkas ungdomsskolan? Traditionen i skolvärlden – man går i redan upptrampade spår, och bortser från hur den stämmer med den språkanalys man lärt sig (bristfälligt) i utbildningen. Många lärare arbetar enligt erfarenhet mycket lite och ytligt med språkliga och stilistiska analyser. Man lär ut det i grammatiken som man själv anser sig behärska. Det som är lätt att lära sig sätts i centrum. ”Bisatser och huvudsatser är alldeles för svårt att lära sig ändå”. Undervisningen i ungdomsskolan är i regel uppdelad på två huvuddelar: ordklasser i en period och satsanalys i en annan period (annan termin). Strikt boskillnad mellan ordklasser och satsanalys!

Läromedel i svenska språket Stora skillnader mellan olika läromedel: En del läromedel använder ”gamla” begrepp från latinskolan: ackusativobjekt, dativobjekt, ”fyra genus”. Satsläran är ibland mycket ytlig. Man tar bara upp väl tillrättalagda exempel: Mamma läser en saga för lillan. Anna bakar en kaka åt mamma. Man gör inte skillnad mellan ”rena dativ” och ”dativobjekt med preposition”. Bisatser och huvudsatser blir ofta exemplifierade som två likställda satser, man försöker inte belysa hierarkin i satser. En del läromedel försöker integrera en del grammatikkunskaper i avsnitt som handlar om litteratur eller om skrivning. ”Ta ut pronomenen i texten”. ”Hur kan du ändra meningarna så att det blir färre meningar med fler bisatser.” Det finns läromedel som har en ambitiöst upplagd språkdel som också överensstämmer med universitetsgrammatikor vad gäller terminologin.

Slutsatser - problem Undervisningen i språkstruktur på universitetsnivå sätter svaga avtryck i skolundervisningen. De nyutbildade lärarna rättar sig efter gamla modeller för grammatikundervisningen. Det blir en förtroendeklyfta mellan ungdomsskolan å ena sidan och forskarvärlden å den andra. Teori – praktik. Allt som anses svårt ska undvikas! Man motiverar grammatiken med hänvisning till främmandespråk-undervisning i första hand. Det kan finnas stora skillnader mellan studieförberedande program och yrkesinriktade program i detta avseende, men båda utbildningarna ger behörighet att söka till högskoleutbildning. De som verkligen är intresserade av språken i sig väljer andra yrken än läraryrket?

Litteratur som tjänat som inspiration Bloor, Thomas (1986): What do language students know about grammar? I: British journal of language teaching. V 24, 3: 157-160. Brodow, Bengt, Nilsson, Nils-Erik, Ullström, Sten-Olof (2000): Retoriken kring grammatiken: didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund: Studentlitteratur. Hertzberg, Frøydis (1995): Norsk grammatikdebatt i historisk lys. Oslo: Novus. Josefsson, Gunlög & Boström, Lena (2006): Vägar till grammatiken. Lund: Studentlitteratur. Teleman, Ulf (red.) (1987): Grammatik på villovägar. Lund: Studentlitteratur.