De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, 18-19 november.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Traditioner styr yrkesval Arbetsmarknaden är fortfarande uppdelad när det gäller vad kvinnor och män har för yrke och sysselsättning. Av dem som arbetar.
LinkedIn som en tjänst för nätverksbildande Kiravo – kirjasto avoimena oppimisympäristönä Biblär – biblioteket som ett öppet lärcentrum.
Vidareutveckling av gränsregional statistik i Norden Nordiskt statistikermöte – Köpenhamn 2010 Carl-Gunnar Hanaeus, Statistiska centralbyrån
Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Utredningen om män och jämställdhet
Livskvalitet på Åland - några glimtar i siffror
Mediet är inte budskapet om sociala medier och den digitala tidsåldern Lars Ilshammar, Luleå
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Äldre i välfärden.
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
7 juni 2006 Copyright © Splitvision Research. All rights reserved. Resultat från GR:S effektstudie 2006 Gällande studerande.
Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Linus Isaksson
Att arbeta praktiskt.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
■ Kvinnokommissionen ■ Kvinnokommittén ■ UN Women –sammanslagning av fyra jämställdhetsorganisationer inom FN, from 1 jan 2011 FN:S HÖGKVARTER I NEW YORK.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 30 november 2006.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Siv Sandberg Åbo Akademi 2007 Nordens nya regioner Status och framtid ”Att bilda och driva region” Göteborg 24 maj 2007 Siv Sandberg
Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Mattis Bergquist
0/27 Richard Palmer & Jouko Kinnunen Utbildningsutredningen 2005.
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
Dialog om utveckling av LRF som folkrörelse Underlag för processen
Jämställdhetspolitiken
Europeiska socialfonden
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Fakta om undersökningen
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
© Kairos Future ABF U T U R E S T R A T E G Y A C T I O N Sambandsanalys 2. Norrlands bef minskar 4. Ökad ekonomisering 5. Ökad mängd int anslagsgiv 8.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Välfärd och Ideologier
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Projektet Bli företagare – Ett exempel på samverkan med det lokala näringslivet för att bidra till generationsskiften i småföretag HSS Karlstad
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
SOM-INSTITUTET Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Krigsoffer eller fredsaktör - vem spelar rollen och spelar det någon roll? FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Vad är identitet?.
Guðbjörg Linda Rafnsdóttir Kön och makt i Norden. Grand Hotel, Reykjavik, 18 – 19 november 2009.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Aborter i Norden Anna Heino Mika Gissler
Winnet Västernorrland – regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml
Jämställdhet i kommuner och landsting SKL:s stöd till jämställdhetsintegrering.
Könsroller och jämställdhet
Jämställdhet.
Varför är jämställdhet social dynamit? Kvinnor, män och välfärdsstaten
Presentationens avskrift:

De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november 2009

Vad är jämställdhet? Män och kvinnor skall ha samma makt att forma samhället och sina liv.

Andel kvinnor och män på toppen: 1989 Sverige 13 % kv 87 % män 1991 Finland 13 % 87 % 1999 Danmark 12 % 88 % 2000 Norge 17 % 83 % 2001 Sverige 26 % 74 %

Könsuppdelad makt: Kvinnor främst i politiken och på offentligstyrda positioner på andra områden (statliga företag, public service-medier, statliga forskningsråd). Män främst i näringslivet och ekonomiska positioner på andra områden. Även kollegialt tillsatta nyckelpositioner, som bestämmer viktiga symbolvärden (Nobelkommittéerna, Svenska akademien; kommersiella medier, privata forskningsstiftelser).

Nordiska eliter skiljer sig från andra: I Norden finns två olika eliter – den exklusiva eliten med hög social bakgrund och hög utbildning. Och den folkliga som är som folk är mest och gjort karriär via politiken eller organisationslivet. Fler kvinnor här.

Vilka kvinnor når toppen? Kvinnorna på toppen har oftare än männen haft en yrkesverksam, utbildad och föreningsaktiv mor. De är ofta ensamstående med barn eller gifta med män i samma karriär. Skillnaden större mellan fält än mellan könen inom fälten.

Jämställdhetspolitikens två paradoxer Allt smalare rekrytering, större specialisering, allt mer separata fält Fler kvinnor på synliga toppositioner, färre toppchefer på lokal och regional nivå

Näringslivet – ett extremfall Män på toppen möter sällan kvinnliga kolleger på samma nivå De lever oftare i traditionella familjer med hemmafru än andra män, har fler barn men tar ut mindre föräldraledighet än andra män i eliten

Vilka hinder finns för kvinnor? Kvinnorna anser: rekrytering sker via informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer. Männen anser: kvinnorna söker inte toppjobb tillräckligt ofta. Men toppjobb söks inte – de erbjuds!

Fel diagnos ger ingen förbättring Utbud på kompetenta kvinnor finns, men hur ökar man näringslivets efterfrågan på dem?

Tack!