SPRÅK Vad är ett språk? Vilka olika sorters språk finns? Skriftspråk Ett mänskligt system för kommunikation (med en uppsättning ord som kombineras enligt vissa grammatiska regler). Vilka olika sorters språk finns? Skriftspråk Talspråk Kroppsspråk Bildspråk Teckenspråk

SPRÅKETS HISTORIA Talspråk: Vi människor (homo sapiens) har funnits i minst 200 000 år, lika länge har vi troligen kunnat tala. Tidigare människoarter kan ha haft ett talspråk, detta vet vi inte säkert. Skriftspråk: De första anteckningarna gjordes troligen för ca 5000 år sedan. När började det svenska språket skrivas ner? Ca 800 (e.kr.), dvs för ca 1200 år sedan.

SPRÅKETS HISTORIA Det sumeriska och det egyptiska skriftspråken är de äldsta man känner till, ca 5000 år gamla. Det talas 3000-5000 språk i världen. Majoritetsspråken är ca 60 stycken, de talas av 80-90% av jordens befolkning och blir hela tiden större. De allra flesta språk är minoritetsspråk som bara talas av små folkgrupper. Utövarna av minoritetsspråken minskar och därmed dör flera av minoritetsspråken ut.

De fem största språken språk talas av ca var? 1. Kinesiska 1 220 milj Kina, Taiwan, Singapore 2. Hindi och urdu 450 milj Indien, Pakistan 3. Engelska 360 milj USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland Canada m fl 4. Spanska 330 milj Spanien, Latinamerika 5. Bengaliska 190 milj Bangladesh, Indien

Indoeuropeiska språk Nästan alla europeiska språk härstammar från den indoeuropeiska urspråket. Enligt forskarna levde indoeuropéerna norr om Svarta havet och Kaspiska havet för 4000-5000 år sen. De rörde sig mot väster, söder och sydost och spred på så sätt sitt språk Det finns några språk i Europa som tillhör ett annat urspråk (den finskurgiska eller den uraliska språkfamiljen), nämligen finska, samiska, estniska och ungerska.

Indoeuropeiska språk Det Indoeuropeiska språkträdet delas upp i Europeiska och Indoiranska språk. De Europeiska språken delas bl a upp i Romanska: franska, italienska mm Germanska: engelska, tyska, svenska, norska mm Slavisk-baltiska språk: litauska, ryska, kroatiska mm. Svenskans syskon är de nordiska språken Våra kusiner är de germanska språken, bl a tyska och engelska.

SPRÅK GER MAKT Om du behärskar språket bra och t ex har ett bra ordförråd får du många fördelar och chanser i livet: Du vågar prata inför andra Du kan anpassa språket till den du talar med Du kan leda möten Andra lyssnar på dig Du kan övertyga och påverka andra om din åsikt Du kan få större inflytande och vara den som bestämmer Du kan prata för din sak när du t ex söker arbete

MANLIGT OCH KVINNLIGT Forskning visar att mäns och kvinnors språk skiljer sig åt: Flickor börjar prata tidigare än pojkar och använder längre meningar. Vid 10-årsåldern börjar pojkarna komma i kapp. Män/pojkar vill hävda sig, ge order och bestämma Kvinnor/flickor resonerar och tar hänsyn till varann Pojkar får oftast mest talutrymme i skolan Flickor visar större osäkerhet än pojkar och tar ofta tillbaka vad de sagt. Vad tycker du är typiska för kvinnligt respektive manligt språk?

SPRÅKET FÖRÄNDRAS Språk förändras hela tiden: Ungdomar ser till att språket får nya uttryck och uttal Vårt samhälle förändras hela tiden=Nya ord för nya saker eller företeelser i vårt samhälle Musik, konst, vetenskap, IT – en stor källa till nya ord. Vi svenskar behärskar fler språk än vi gjort tidigare. Andra länder påverkar vårt språk. Vilket land beror på… Just nu är det engelskan som påverkar svenskan mest. Ett hot mot svenskan? Kanske mer att det blir ett språk för de utbildade i samhället topp.

SPRÅKHISTORISKA EPOKER Svenska språket har utvecklats under många år. Man brukar dela utvecklingen av svenska språket i några språkhistoriska epoker: URNORDISKA ca år 150 – 800 RUNSVENSKA ca år 800 – 1225 ÄLDRE FORNSVENSKA ca år 1225-1375 YNGRE FORNSVENSKA ca år 1375-1526 ÄLDRE NYSVENSKA ca år 1526-1732 YNGRE NYSVENSKA ca år 1732-1900 NUSVENSKA ca år 1900 -

DIALEKTER, ORDSPRÅK OCH TALESÄTT Sveriges dialekter delas in i: sydsvenska, götamål, gotländska, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål. Ordspråk: Fyndigt, relativt kort, kloka ord, ger goda råd. Kommer från bibeln, litteraturen eller har berättats från generation till generation. Återges ordagrant Talesätt: Anpassas till den mening det ingår Ex: ”ha huvudet på skaft” = Han har huvudet på skaft

1. URNORDISKA ca 150 - 800 Det äldsta nordiska språk forskarna känner till, före urnordiskan har man inte kunnat hitta ett enda skrivet ord. Talades i hela Norden. Runalfabetet uppkom runt år 150, innan dess berättade man i bilder. Man känner till väldigt lite om Urnordiskan, det finns bara ca 200 runor från denna period. Den Urnordiska runskriften bestod av 24 tecken.

2. RUNSVENSKA ca 800 - 1225 År 800 ersattes det urnordiska alfabetet med ett nytt på 16 tecken. Svensk skrift används för första gången. Svenskan börjar skilja sig från danskan, norskan och isländskan. Runsvenskan har gett många ord till dagens svenska. Exempel på ord från runsvenskan är vinter, siunka (sjunka) och vanter (vante). Rökstenen, från början av 800-talet, är den kanske mest omtalade av alla svenska runstenar. Runristarnen hette Varin och reste stenen till minnet av sin son. Texten är väldigt lång, ca 800 runor.

3. ÄLDRE FORNSVENSKA ca 1225-1375 Kristendomen spreds i Sverige och bibliska namn eller helgon namn blev vanliga. Bokstäverna i det latinska alfabetet ersatte runorna. (dagens alfabet). Äldre västgötalagen = vår första bok på svenska 1225. Innan lästes lagen muntligt.

4. YNGRE FORNSVENSKA ca 1375-1526 Skrivarna övergick alltmer till svenska (från latin). Latinet dominerar dock fortfarande de kyrkliga skrifterna. Tyska Hansan (förbund av nordtyska städer) behärskade handeln i Östersjön, många tyska köpmän och hantverkare invandrade därmed till Sverige. Vi hade också en tysk kung ett tag under 1300-talet. Det var alltså ett starkt tyskt inflytande på språket och många tyska lånord från denna tid. Danskan påverkade även språket under tiden för den Yngre fornsvenskan

5. ÄLDRE NYSVENSKA ca 1526-1732 1526 kom den första översättningen av Nya Testamentet. Därför räknas året som start för den äldre nysvenskan. 1541 kom hela bibeln, ”Gustav Vasas bibel” – denna var språkligt sett viktig. Bokstäverna å, ä, ö infördes. Språket blev nu mer enhetligt. Boktryckarkonsten uppfanns, detta gjorde att fler kunde ta del av språket än förut.

6. YNGRE NYSVENSKA ca 1732-1900 På 1700-talet ökade läs- och skrivkunnigheten, tidningar gavs ut. Olof von Dalin ”Den svenska Argus” (1732) gavs ut. Viktigt språkligt dokument – ville ha ett enklare svenskt språk, utan låneord. Just 1732 blev därför startskottet för en nyare svenska. Franska lånord var vanliga under 1700-talet. Frankrike var stormakt i Europa. Att tala franska var fint. Överklassen talade både svenska och franska. Vi har bl.a. lånat teater- och kulturord från franskan. 1786 bildades Svenska akademin.

7. NUSVENSKA ca 1900 - August Strindberg ger ut sin debutroman ”Röda rummet” 1896 och… 1906 genomförs en stor rättstavningsreform i Sverige. 1945 bestämdes att verben inte skulle böjas i plural: ”jag gick” men ”de gingo”, blev ”de gick”. Engelska lånord dominerar. USA = stormakt, England- stort inflytande. Låneorden främst inom områden som IT, sport, nöje och reklam (”maila”, ”surfa”...) Kravet på effektivitet och snabbhet i samhället, även i språket: Diskvalificera – diska Frysskåp - frys