inom rehabiliteringsområdet Finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet FINSAM Åke Johansson Verkställande tjänsteman Samordningsförbundet i Kramfors och Samordningsförbundet i Sollefteå

Arbetsförmedling

Bakgrund Finansiell samordning enligt lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (Finsam-lagen) prövades i fem försöksområden under åren 1993–1997 Finansiell samordning enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälsooch sjukvård och socialtjänst (Socsam-lagen) har prövats i åtta försöksområden. I propositionen Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. (prop. 1996/97:63) tydliggjordes behovet av samverkan mellan vissa myndigheter för att stödja dem som behöver särskilda insatser inom rehabiliteringsområdet (Frisam). Som skäl angavs att det finns ett stort behov av att mer effektivt använda samhällets resurser för att bättre kunna tillgodose enskildas behov av stödåtgärder

Prop. 2002/03:132 6.2 Förutsättningar för finansiell samordning 6.2.1 Motiv för och syfte med finansiell samordning Regeringens förslag: Det skall införas en möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna skall användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. ….Mitthögskolan i Östersund anser att den samordning av resurser som krävs bör kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande lagstiftning……

3 5 6 4 1 7 19 Samordningsförbund i landet www.finsam.se

Nationella rådet Utgöra ett forum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågor vad gäller finansiell samordning. Utgöra ett forum för samlade diskussioner om det gemensamma uppdraget och för att söka samfällda lösningar av problem och frågor. Bibehålla en gemensam målsättning med samverkan. Bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad inom området.

Om SUS SUS är ett system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. SUS är ett verktyg som underlättar ledning och styrning av samverkan. Det har historiskt varit svårt att få en överblick av samverkan avseende kostnader och resultat. Alla samverkansformer ska redovisas i SUS med möjlighet till uppföljning lokalt, regionalt och nationellt samt till jämförelser mellan olika samverkansformer. Projekt Nya SUS Projektet ska utveckla ett nytt flexibelt, användarvänligt IT-stöd för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Klart 2010-12-17

Fyra år med Finsam Socialdepartementet den 21 maj, 2008 (Statskontoret 2008:7) Socialdepartementet den 21 maj, 2008 Jonas Ericson, Björn Hammarstedt, Annika Nordlander Finn & Sven Silvander Statskontoret

Det nationella uppföljningssystemet (SUS) Förvaltningen av SUS har varit otillfredsställande. Någon utveckling har ej skett. Förbunden har i många fall varit ovilliga att nyttja SUS. Bortfallet av registrerade deltagare är stort. Majoriteten av saknar personnummer. Få registreringar av när insatsen har ägt rum. Detta har försvårat möjligheterna till uppföljning och framförallt utvärdering. Utfallen baseras på underlag vars representativitet inte har kunnat säkerställas. Statskontoret

Sammanfattning av resultat och utfall Egenförsörjningen ökar Beroendet av offentlig försörjning minskar Graden av framgång varierar beroende på målgrupp Statskontoret

Statskontorets förslag Klargör att uppföljning är en förutsättning för att Finsam ska fortgå Se över Finsams målgrupp Förbättra stödet till Finsam Regeringen bör ta ett samlat grepp om rehabiliteringsfrågan Klargör att uppföljning är en förutsättning för att Finsam ska fortgå Statskontoret föreslår att regeringen klargör att en fungerande uppföljning är en förutsättning för att tilldelningen av resurser till Finsam ska fortsätta. Se över Finsams målgrupp Statskontoret föreslår att regeringen ser över Finsams målgrupp, eftersom Finsams ursprungliga målgrupp i allt större utsträckning tas om hand via andra verktyg än Finsam. Förbättra stödet till Finsam Statskontoret föreslår att de nationella aktörerna förbättrar stödet till utvecklingen av Finsam. Statskontoret anser att aktörerna bör skapa tydligare kanaler för stöd till samordningsförbunden, exempelvis en gemensam webbplats. Regeringen bör ta ett samlat grepp om rehabiliteringsfrågan Rehabiliteringsansvaret är spritt över flera aktörer på olika nivåer. Därmed försvåras styrning och ansvarsutkrävande. Statskontoret anser att regeringen kan förbättra styrningen på rehabiliteringsområdet. Om regeringen har en samlad strategi för rehabilitering, där olika strategier och satsningar hanteras i ett sammanhang, ökar regeringens möjligheter att främja en kostnadseffektiv och verksam rehabilitering. Överlappningar av olika åtgärder skulle därigenom kunna undvikas. För att kunna ta ett samlat grepp om rehabiliteringsfrågan är de enligt oss nödvändigt att behov och utbud av rehabiliteringssamverkan kartläggs på nationell nivå. Detta är en förutsättning för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna tillfredsställa det samlade behovet av rehabiliteringssamverkan. I dag saknas kunskap om i vilken utsträckning rehabiliteringssamverkan, däribland Finsam, motsvarar de behov som finns. Statskontoret

UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER IN

UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER ÖVRIGA SAMHÄLLET ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA ”VÄLFÄRDSMYNDIGHETER” POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET LTING FK AF ÖVR SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER ÖVRIG SOCIALTJÄNST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER IN

Finsam-Sollefteå Kartläggningsarbete - en viktig inventering av behov Bryggan Sollefteå-kortare handläggningstid i sjukskrivningsärenden Hågestahuset – ett Solkraft i Sollefteå Trappan/AKTUS Ramsele – en väg för återgång till arbetslivet Praktikpool.se – en bättre struktur för praktikplatser

SamCoach – en framgångsrik satsning finansieras till 100 % av förbundet sedan hösten 2006 och har Sollefteå kommun som huvudman. SamCoach består av ett team med 2 coacher och en KBT-psykolog och har som uppdrag att stödja individer som aktualiseras via den sk. beredningsgruppen till att bryta ett långvarigt utanförskap. Tillsammans med beredningsgruppen (bestående av handläggare från samtliga samverkande myndigheter) och individ, arbetar man fram en handlingsplan som har som mål att leda fram till någon form av egen försörjning eller att få stöd tillåtgärder som bryter utanförskapet. Projektet följs genom en Payoff-studie som beräknas kunna presenteras under senare delen av 2010.

Avslutade ärenden under tiden 2007 - 2009

Finsam-Kramfors Ris till Flis – rehabilitering genom aktivt arbete, fysisk träning och studier Nytänk – En snabb start till egen försörjning för nyanlända flyktingar Bryggan - kortare handläggningstid i sjukskrivningsärenden Skolkuggen - förebyggande insatser mot unga i gymnasiet med psykosociala funktionshinder Familjeverkstaden - förebyggande insatser för att minska inflödet av unga till ett utanförskap Praktikpool.se - en bättre struktur för praktikplatser Projektet IFL - Icke formellt lärande – flyktingar med analfabetism och andra hinder att etablera sig på en arbetsmarknad

KUGGEN - delrapport 17 individer har genomgått projektet Förutsättningar 17 individer har genomgått projektet 9 individer har gått till arbete Av 9 individer som gått till ett arbete har 6 lönebidrag 17 individer ingår i utvärderingen Därutöver har 11 individer startat i projektet, varav 7 fortsätter sitt deltagande i projektet

Högsta/lägsta värde kort sikt Högsta/lägsta värde lång sikt KUGGEN - delrapport Lönsamhet, kort sikt Högsta/lägsta värde kort sikt Payoff-tid Lönsamhet, lång sikt Högsta/lägsta värde lång sikt Samhället som helhet - 156 000 kr 91 000/- 54 000 kr 14 månader 13 800 000 kr 2 600 000/- 15 000 kr Kommunen - 266 000 kr 41 000/- 77 000 kr --- - 1 234 000 kr 961 000/-1 275 000 kr Landstinget - 70 000 kr 26 000/-15 000 kr 19 månader 2 224 000 kr 678 000/-75 000 kr Af - 582 000 kr -7 000/-119 000 kr - 7 470 000 kr 68 000/-2 002 000 kr Försäkringskassan 219 000 kr 90 000/-20 000 kr 6 månader 7 485 000 kr 1 802 000/-156 000 kr Staten totalt - 70 000 kr 123 000/-76 000 kr 22 månader 4 467 000 kr 2 516 000/-1 049 000 kr

Uppföljning och utvärdering av finansiell samordning Uppföljning och utvärdering måste ges mycket hög prioritet. Finansiell samordning bör följas upp och utvärderas på såväl lokal som nationell nivå. I syfte att säkerställa huruvida de åtgärder som samordningsförbundet finansierar och tillhandahåller ger avsett resultat krävs det att åtgärderna följs och utvärderas på lokal nivå. För att utröna om finansiell samordning är ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser krävs en oberoende uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen på nationell nivå Prop. 2002/03:132

Nationell utvärdering Enligt regeringen är det av stor vikt att den nu föreslagna konstruktionen med finansiell samordning följs upp och utvärderas på nationell nivå. Det övergripande syftet med en nationell utvärdering är att belysa huruvida finansiell samordning är ett samhällsekonomisk effektivt medel för att bedriva samordnade insatser Prop. 2002/03:132

Lokal utvärdering De insatser som bedrivs inom ramen för finansiell samordning bör bedömas och värderas utifrån de gemensamma samverkansmålen och de mål som samordningsförbundet anger för sin verksamhet. Uppföljning och utvärdering skall vara en prioriterad uppgift för samverkansparterna. För att uppföljning och utvärdering skall bli en integrerad del av samordningsförbundets verksamhet är det angeläget att detta planeras redan vid inledningen av förbundets verksamhet. Planerna för uppföljning och utvärdering bör därför ingå som en del i parternas samverkansavtal för den finansiella samordningen. Prop. 2002/03:132

BRYGGAN SOLLEFTEÅ/KRAMFORS Uppdrag: Följa och utvärdera ett samverkansprojekt med grund i den sk Rehabkedjan mellan Försäkringskassa och Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommuner. Förväntat resultat: En modell som ska kunna användas fortsättningsvis och som ska medföra att sjukskrivningsärenden får en snabbare och bättre hantering och människor fortare kommer tillbaka till ett arbetsliv.

Hur kan vi samarbeta MIUN/FINSAM? www.finsamsolleftea.se www.finsamkramfors.se

MIUN