Jämförelse med en världsreligion

Beskriv religioners centrala tankegångar och riter. (KK 1) Gud Meningen med livet Människosyn Livet och döden Tankar om rätt och fel Viktiga regler

Gud Judendom Kristendom Islam Hinduism En gud – Jahve Gud skapar och upprätthåller världen Kristendom En gud – Gud Treenigheten Islam En gud – Allah Skapare Råder över allt Rättvis Hinduism Brahman är gudomlig kraft Brahman finns i gudar som t.ex. Brahma, Vishnu, Shiva, Krishna, Devi, Ganesha Brahman finns i allt levande Brahman i människan kallas atman Buddhism Buddhismen har inga gudar Människan måste själv befria sig från lidandet i kretsloppet

Meningen med livet & människosyn Judendom Människan har fri vilja och ansvar Tora visar vägen, tolkas och nytolkas Kristendom Jesus visar vägen Människan kan få förlåtelse Islam Människan kan skilja mellan gott och ont, tillåtet och otillåtet Människan frestas Förlåtelse finns Vägen finns i Koranen Hinduism Målet är att slippa kretsloppet och nå moksha Människan har fri vilja och kan påverka sin karma Buddhism Mål med livet är att komma ut ur kretsloppet och nå nirvana Människan kan påverka sin karma genom sina handlingar

Livet och döden Hinduism Buddhism Judendom Alla människor kan välja att göra gott Efter döden lever själen vidare Kristendom Människan föds med arvsynd, då är det för svårt att leva rätt Frälsning och förlåtelse behövs Döden är inte slutpunkten Islam Jordisk lycka Domens dag  Beroende på handlingar och tro kommer man till helvetet eller paradiset Hinduism Livet på jorden innebär lidande Tror på återfödelse, själen vandrar vidare till en annan kropp efter döden Man vill bli befriad från återfödelse (moksha) Buddhism Man ska leva sitt liv så att man lämnar god karma efter sig Karman återföds i en ny kropp Man vill bli befriad från återfödelse (nirvana)

Tankar om rätt & fel Viktiga regler Hinduism Man ska inte döda levande varelser Man ska visa kärlek Man ska studera de heliga skrifterna Meditation och yoga kan hjälpa att nå moksha Puja, böner och mantra Buddhism I vardagen ska man följa Buddhas fem levnadsregler: Inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte använda droger, inte missbruka sexualiteten Gemenskapen mellan munkar, nunnor och människor i samhället (sanghan) Judendom 10 budorden Bön och Tora-studier är viktiga Sabbatsfirande Omskärelse Kosher Kristendom Sakrament Islam Handlingar är viktiga  Fem pelare 1. Trosbekännelsen 2. Bönen 3. Fastan 4. Allmän skatt 5. Vallfärden

Judendom Bönen Övergångsriter: - Omskärelse och namngivning - Bar/Bat Mitsva - Bröllop - Begravning Högtider: - Jom Kippur (försoningsdagen) - Pesach (judiska påsken) - Chanukka (ljusfesten)

Riter Kristendom Hinduism Islam Buddhism Bönen Övergångsriter: - Dop - Konfirmation - Bröllop - Begravning Högtider: - Advent och jul - Påsk Islam Övergångsriter: - Namngivning och omskärelse - Att bli religiöst myndig - Bröllop - Begravning Högtider: - Ramadan, Eid al-fitr - Eid-al adha Hinduism Puja Övergångsriter: - Namngivning - Hårklippningsceremonin - Heliga-tråd-ceremonin - Bröllop - Kremering Högtider: - Holi - Divali Buddhism Offer till kloster Övergångsriter varierar i olika kulturer Högtider: - Buddhadagen - Sanghadagen

Vilka likheter och skillnader finns det? (KK 2) Din egen livsåskådning Judendom/ Kristendom/ Islam/ Hinduism/ Buddhism

Religiös konflikt? Annat exempel? Påverkar dessa livsåskådningar eller religioner samhällen där de är dominanta? (KK 3) Religiös konflikt? Annat exempel?

Religion & konflikter

Judendom/Israel Lagar. Jämställdhet. Jämlikhet. Ekonomi. Landet Israel har sekulära (ej religiösa) lagar och domstolar. Lagar för äktenskap och familj är religiöst grundade – rabbindomstolar. Jämställdhet. Kvinnans roll varierar. Jämlikhet. Israels medborgarskap är mer öppet för judar. Ekonomi. Man får inte arbeta eller röra pengar på sabbaten.

Kristendom/Sverige Lagar. Jämställdhet. Jämlikhet. Ekonomi. Sverige har sekulära (ej religiösa) lagar och domstolar. Kristen etik har påverkat lagarna men kristendom har väldigt lite inflytande på hur samhället ska styras. Jämställdhet. Katolicism, ortodoxi och protestantism förhåller sig på olika sätt till jämställdhetsfrågan. Jämlikhet. Alla är lika värda. Ekonomi. Kristendom påverkar inte ekonomin. Utvecklingsbistånd till olika länder.

Islam/Iran Lagar. Jämställdhet. Jämlikhet. Ekonomi. Sharia-lagar stöder sig på Koranen och är officiell lag i Iran. I vissa muslimska länder är stat och religion helt åtskilda. Jämställdhet. I Koranen finns regler för giftermål (t.ex. en man kan ha 4 stycken hustrur). Barnen följer pappas religion. Mannen är familjens ”föreståndare”. Jämlikhet. Religiösa minoriteter i Iran diskrimineras. Ekonomi. Ramadan påverkar ekonomin. Allmänna skatten är som socialbidrag i Sverige.

Hinduism/Indien Lagar. Jämställdhet. Jämlikhet. Ekonomi. Indien är en sekulär stat och ingen får diskrimineras på grund av sin kast. Lagar ska underlätta för de kastlösa. Jämställdhet. Ojämställdhet i traditioner (t.ex. hemgiften gör att döttrar blir mindre välkomna än söner). Mannen är släktens försörjare. Jämlikhet. Konflikten mellan hinduer och muslimer gjorde att Indien splittrades i tre olika länder. Kastlösa är mindre värda i samhället. Ekonomi. Den snabba ekonomiska utvecklingen i Indien är inte en resultat av hinduismen.

Buddhism/Sri Lanka Lagar. Jämställdhet. Jämlikhet. Ekonomi. Religiösa grupper har rätt att följa sina egna religiösa regler. Olika lagar tillämpas t.ex. vid skilsmässa. Jämställdhet. Heliga skrifter inom buddhismen tolkas olika och då varierar kvinnans ställning. Jämlikhet. Majoriteten (singaleser) har diskriminerat minoriteten (tamiler).  Inbördeskrig. Munkar engagerar sig mot orättvisor i samhället. Ekonomi. Munkar ska inte tjäna pengar eller ha ekonomisk verksamhet men resten av samhället påverkas inte så mycket av religionen.