Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
- en positiv och realistisk självbild
Tillgänglighetskonferens Örebro
Puberteten.
Södertälje Parallellprocesser i arbetet med familjehemssekreterare och barnsekreterare.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Är din triangel rättvänd? (Den enklaste förklaringen)
Alkoholism.
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Hur bör samhället organiseras
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Barnens behov i centrum
Livskunskap för de allra yngsta
Kärnvärden.
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Tillgänglighet – för vem, hur, när och varför? Några tankar kring om kvinnors och mäns användning av sin tid och energi i relation till arbete och familj.
Anknytningsteori och barns utveckling
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Ta ställning och handla!
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Anknytning och familjehemsföräldraskap.
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Kommunikation och samspel
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Allt var bättre förr! Eller? NEJ. Vad det bättre förr? Bättre poliser och snällare tjuvar.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Södertörns nyckeltal - förskolan. Många texter.
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Affektiva Mottagningen
Normer Formar vårt beteende.
Idrottspsykologi.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Arv och Miljö Ola Ohlsson 4 november 2009.
Jorden o gamla grejer.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Vårt behov av att resa Fundera över och lista orsaker till varför vi vill resa/Varför vi reser?
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Roligt att så många är här.
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Kapitel 5 Mutationer.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Individer och grupper Samhällskunskap åk 5 ht 2015.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Psykologi Introduktion.
Normaliseringsprocessen
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet anna-rosa.perris@cbti.se

Agenda Pappor och barn Faktorer som formar oss att bli den vi blir. Anknytning Känslomässiga kärnbehov Film Frågestund

Arv eller miljö? Vilka faktorer formar oss ? Sårbarhetsmodellen: Biologiskafaktorer: Ärftlighet, temperament Uppväxtförhållanden: Funktion hos den trygga basen och frustration av de känslomässiga kärnbehoven. Kulturella faktorer: Värderingar inom familjen och i samhället. Livsstil: Socialmiljö, livspartner Livshändelser: Under livet, positiva, negativa.När de sker, olika innebörd.

Varför behövs föräldrar/ vårdnadshavare? Vad barnet ”lär sig” beror av flera olika faktorer, se sårbarhetsmodellen. * Vårdnadshavarna är den första modell barnet införlivar av vem man är och hur man samspelar i en nära relation. En modell som sedan ligger till grund för hur barnet kommer att realtera till sig själv, andra och omvärlden i framtiden. ”Kvalitén” i relationen är en viktig faktor för individens personliga utveckling och framtida förutsättningar.

Anknytningsteorins grund Process som huvudsakligen utvecklas under barnets första år, därefter mer eller mindre konstant. Anknytningsperson kan lättare bytas ut ju yngre man är dvs före 6 mån ålder. (Adoptiv-/ familjehemsplacerade barn) Goda erfarenheter av nära relationer tidigt i livet ger ökad förmåga att etablera viktiga nära relationer senare i livet

forts Alla barn knyter an Anknytningen lagras mentalt i form av Inre arbetsmodeller IAM Anknytningen är relationsspecifik och kvalitén är beroende av anknytningspersonens fysiska och psykiska tillgänglighet

Anknytning