Nya fröplantager är ett samhällsintresse CFoP Dag Lindgren Web: Denna föredragning:..genfys.slu.se/staff/dagl/Papers/REFLECT/NyaFroplantagerCFoP.ppt Underliggande dokument:..genfys.slu.se/staff/dagl/Papers/REFLECT/StateandNewSeedOrchards.doc

Min föredragning ser fröplantager mest ur samhällets (dvs Skogsstyrelsens) synpunkt SkogForsk driver ett program som ser motiveringen mer ur markägarnas och möjliga finansiärers synpunkt som presenteras av Ola Rosvall Min föredragning är ett komplement

Ökar värdet av Sverige! Nationen Sverige har ansvaret för det geografiska Sverige Sverige är dominerat av skog Företag och personer flyttar. Men de kan inte ta skogen med sig! Tall och gran är de mest betydelsefulla arternas för Sveriges framtida ekonomi och ekologi Deras utveckling är väsentligt för Sverige! Fröplantager ökar värdet av Sverige!

Vem vinner på fröplantager? Vinsten kommer om ett sekel. Privata investerare är alla döda då. De flesta juridiska investerare kommer också att vara borta. Företagen kommer att vara omstrukturerade. Plantagefröet gagnar ofta annan mark än ursprungligen avsett. En del plantager blir tekniskt misslyckade och bästa fröanvändning och plantageutnyttjande förändras över tiden. Tidsperspektivet gör det omöjligt att förutse specifika vinnare. Vinnare på nya fröplantager är vi alla som bor i det framtida Sverige! Våra barnbarn!

Trygghet Fröförsörjningen kan hotas av vårt klimat (kärva lägen, oregelbunden frösättning) och det internationella klimatet (Vitryssland) Fossila bränslen tar slut, är politiskt inkorrekta och politiskt osäkra. Inhemsk råvara och energi ger optioner när de andra källorna sinar. Grundtrygghet i framtiden garanteras av resurser som byggs upp idag. Krig och avspärrning kan inträffa; gott skogstillstånd ger då överlevadsoptioner. Civilisationen kanske kollapsar, skog ger då överlevnadsmöjligheter i ett småskaligt lokalsamhälle Fröplantager bidrar till ett tryggare Sverige!

Demonstrerar vilja satsa på en framtid Fröplantageuppbyggnad visar vilja att satsa på framtiden, att satsa för att ofödda generationer skall få en dräglig framtid Vill vi inte anlägga fröplantager, så lever vi nog i ett samhälle som inte har någon framtid.

Skogspolitik SVL inledning: “Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så den uthålligt ger en god avkastning…” Sektorsmål: “Förädlat föryngringsmaterial används i större utsträckning.” Mot denna bakgrund förvånas jag över SVO’s passivitet när det gäller genetik och förädling, exempelvis som den tar sig uttryck i SUS 2001, (dvs förbigås med tystnad). Nya fröplantager torde platsa förträffligt i skogspolitiken och de gamla borde inte vara något att skämmas för!

Miljö Skog gör råvaror av vatten, luft och solljus Skog renar luft, utjämnar hydrologi och motverkar erosion Skog är uthålligt kretsloppssamhälle Mera och bättre skog genom fröplantager är miljömässigt sunt Så länge som all skog inte kommer från fröplantager och fröplantagerna inte är mer avancerade, så utgör de ett försumbart miljöhot. Kanske intensivare skogodling på en del areal och ingen på annan.

Kommer nya fröplantager att behövas? Ersätts knappast av bioteknik (sticklingar, fröfabriker) de närmaste decennierna Världens befolkning och konsumtion ökar och världens skogsmark minskar Även vid minskade totala behov ger fröplantager fördelar

Gran södra Sverige angelägnast för samhället Kom inte med ordentligt förra plantageomgången (samhället stöttat minst förut) Stöttar störst produktion Större vinstpotential Högre internränta (lönsammare) Svårast att få till av “marknadskrafterna”

Kontroll Samhället har formell kontroll och godkänner material. Detta är oundvikligt med EU Kontroll gör det viktigt att “samhället” har kunskaper och deltar i dialog Ett aktivare engagemang kan bidra till en bättre och relevantare kontroll

Kontinuitet är bra för att hålla kompetens, (men detta hinner nog inte bli ett beaktansvärt problem) Samordning i samhällets regi fordrar nog bidrag. Det verkar inte angeläget ur “de storas” perspektiv, men kan vara det för “små” och dåligt organiserade. Samhällets bidrag till förädling gör bidrag till fröplantager också logiskt

Statliga bidrag? I Finland bekostar staten helt etablering av nya fröplantager (för drygt 7 MSEK/år). Detta gjordes tidigare i Sverige också. Det avskaffades eftersom finansieringen skogsvårdsavgift togs bort. Huvuddelen nya fröplantager kommer nog utan statens direkta stöd. Eventuella statliga bidrag kunde begränsas till anläggning, där det inte fungerat ändå. Orättvist? Nej, dessa har inte fått del av utbytet av samhällets satsningar på förädling tidigare. För att inte göra egna satsningar ointressanta kunde statliga bidrag begränsas till lågintensiva fröproduktionsanläggningar. Av gran för södra Sverige…