Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson

Blandstaden Används ofta och gärna, men vad betyder det egentligen? Måste betyda något mer än en blandning av bostäder, handel och verksamheter?

Litteraturstudie

Vad är blandstad? Vad har begreppet för olika innebörder? I vilka sammanhang används det? Varför är det ett rådande stadsbyggnadsideal - vilka förebilder och motpoler finns? Kritik mot blandstaden?

”Blandstaden är en vision, till skillnad från kvartersstaden som definierar formen och funktionsintegreringen som definierar innehållet. Blandstaden gör anspråk på att vara mer än bara en form på bebyggelse, mer än integrering av funktioner och mer än en köpstad eller ett evenemangsstråk” (Palm, 2003, s.9)

”I visionen om blandstaden ryms mer än blandade funktioner, där ryms en längtan om en levande och trygg stad, om en spännande och attraktiv stad, om en hållbar och flexibel stad, om en stad där alla får plats” (Modin, 2004, s.4)

Blandstadens innebörd är det centrala, inte definitionen av den, och den diskuteras hellre än definieras.

Åtta aspekter

Möten Trygghet Tillhörighet Variation Mångfald Komplexitet Centrala begrepp…

En tät stad i mänsklig skala där det är nära i vardagen Ständig rörelse ger ”levande gator” – stadsliv Det offentliga rummet med inbjudande och tydlig gestaltning möjliggör möten …som ska leda till eller åstadkommas av:

Det gröna offentliga rummet som fyller många funktioner Öppet gatunät, helst med rutnätsstruktur Fotgängarens förutsättningar och tempo prioriteras Tydligt tidsdjup ger en autentisk känsla – tidens verkan

Svårt att skilja på argumenten för och innebörden av blandstaden; det kan sägas att blandstadens innebörd utgörs av argumenten för den.

Sammanfattning ”en trygg, tillgänglig och inkluderande stad som i sin utformning fungerar i vardagen, där en ihållande rörelse gör stadsmiljön levande både i nuet och i ett längre tidsperspektiv”

Den sociala aspekten är viktig, men blandstaden uttrycks som en väg till hållbarhet i ett mer omfattande perspektiv: Ekologiskt hållbar genom integrerad grönska och betoning på ekosystemtjänster i staden. Ekonomiskt hållbar – blandstaden som idé påstås gynna ett bra handels- och företagsklimat.

Varför nu? (Ur: Modin, 2002, s.8, direkt återgiven) Reaktion mot den funktionsdelade stadens avigsidor

Ambition utan verklighet? Största kritiken mot blandstaden är problem med genomförandet av den. Svårt att bevara och etablera verksamheter - ”dålig förståelse för hur ekonomi och företagande fungerar” Det är orimligt med blandstad i en hel tätort, eftersom de befolkade gatorna måste fyllas med människor för att det önskade gatulivet ska uppstå, och det räcker inte enbart med de boende i blandstaden

Den ständiga rörelsen? Realistiskt eller utopiskt?

Ambition utan verklighet? Vem ska befolka blandstaden - vill vi alla bo i den? Vill vi att alla städer, eller åtminstone deras stadskärnor, ska vara stöpta i samma blandstadsmall? Var går gränsen?

Reflektioner/Slutsatser Det geografiska område där blandstad ska gälla som stadsbyggnadsideal behöver tydliggöras Blandstaden är en process eller ett förhållningssätt Förföriskt begrepp - kanske mer platsspecifika begrepp är en bra lösning?

Tack!