Bedömning av tal och språk i förskolan – grundläggande teorier och begrepp Vad gör logopeden? Språkförskolekonferens i Lycksele augusti 2014 Maria Levlin Doktorand i språkvetenskap/ Leg logoped, Lycksele kommun

Varför utreda språket hos små barn? Tidigt stöd för språk och kommunikation både hemma och i förskolan Familj och omgivning får en bättre förståelse för barnets behov av stöd Språkliga svårigheter vanligt inslag även vid utvecklingsstörning, autism, ADHD, vissa syndrom – språket ett sätt att identifiera barn som behöver utredas vidare inom sjukvården

Hur kommer barnen till logopeden? Screening inom barnhälsovården vid 2:6/3 år Barnet klarar inte enkla instruktioner Barnet pratar inte i 3-ordsmeningar Barnet gör sig inte förstådd med tal i familjen Föräldrarna är oroliga Oroliga föräldrar kan be distriktssköterskan/läkaren skicka remiss oavsett barnets ålder Barnläkare eller öronläkare skickar remiss

Hur vanligt är språksvårigheter? Språkliga svårigheter kan förekomma inom många olika funktionsnedsättningar: Utvecklingsstörning (0,5-2%) Autism (ca 1 %) ADHD (ca 2-3%) Språkstörning (ca 7 %) Barn med en svag språklig förmåga som inte uppfyller kriterierna för någon diagnos

Diagnos i förskoleåldern? I förskoleåldern vet vi inte alltid om de språkliga svårigheterna är isolerade eller en del av någon annan funktionsnedsättning Tar tid att utreda Krävs tvärprofessionella team Föräldrarna behöver vara med i processen Ofta behövs en uppföljning över tid för att vara säker på svårigheternas natur

Hur vanligt är språkstörning? Ca 7 % av 5-6 åringarna har specifik språkstörning (Tomblin, Records, Buckwalter, Zhang, Smith & O'Brien, 1997) Språklig förmåga < percentil 10 inom minst två språkliga områden (ordförråd, grammatik, diskursnivå/expressivt eller impressivt) Icke-verbal IK > 85 (normal icke-språklig problemlösningsförmåga) Exkluderar utvecklingsstörning, autism, cerebral pares, hörsel eller synnedsättning

Vilka metoder använder logopeden? Standardiserade test – hur förhåller sig barnets språkutveckling i förhållande till andra jämnåriga? Kvalitativ bedömning – hur samspelar barnet i testsituationen, i spel och lekaktiviter? Anamnes – Samtal med föräldrarna om barnets tidiga utveckling, hörsel, syn, ärftlighet och hur barnets språk, kommunikation, lek och samspel fungerar i vardagen. Observation på förskola – om logopeden jobbar inom primärvården/kommunens elevhälsa

Tankekarta språkprocessen… Se bilaga… Bishop (1997) Uncommon understanding Nettelbladt & Salameh (2007) Språkutveckling och språkstörning hos barn Stackhouse & Wells (1997) Childrens speech and literacy difficulties: A psycho-linguistic framework

Språklig bedömning i 3-5 års åldern - Språkförståelse Talperception/uppfattning om språkljud Diskriminera mellan språkljud (minimala par) Fonologiskt korttidsminne/språkljudsminne Repetition av nonord Verbala minnesfunktioner (från 5 år och uppåt) Verbalt korttidsminne (sifferrepetition) Verbalt arbetsminne (repetition av siffror/ord baklänges) Repetition av meningar

Språklig bedömning i 3-5 års åldern - Språkförståelse Ordförråd Ordförståelse: Kan barnet peka ut vardagliga föremål (bilder, leksaker) Begreppsförståelse: Kan barnet peka ut grundfärgerna och klara instruktioner med lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…) Semantisk organisation: Kan barnet kategorisera ord, förklara ord med egna ord, vilka ord hör ihop, motsatser… Från 5 år finns fler standardiserade test (CELF-4, ITPA)

Ordförråd

Språklig bedömning –språkförståelse, forts… Grammatik Förståelse av meningar/grammatiska strukturer, t ex Flickan knuffar lådan, Pojken tittar på stolen och kniven, Fåret blir knuffat av pojken, Kon som jagar katten är brun… Förståelse av ordböjning: Pojken står på stolarna. Diskursnivå Lyssna på en berättelse med bildstöd och återberätta

Språklig bedömning - uttrycksförmåga, forts… Diskursnivå Berätta om självupplevda händelser, bildsekvenser, återberätta saga till bilder: Röd tråd? Kronologi? Grammatik Meningslängd i återberättande/samtal om bilder Förekommer bisatser Ordföljd, böjning av ord…

Språklig förmåga – bedömning i 3-5 års åldern Ordförråd Kan barnet benämna vardagliga föremål (bilder, leksaker) Kan barnet benämna grundfärgerna och lägesprepositionerna (leksaker, ballongspelet…) Letar barnet efter ord i spontant tal/berättande Uttal Vilka alla ljud kan barnet uttala (benämna bilder) Talmotorik/munmotorik

Ordförråd

Bedömning av samspel/pragmatik Samspel i test- och leksituation; turtagning, förstå förväntningar i situationen, ögonkontakt Förmåga att samtala i dialogform: fråga – svar, bygga vidare på samma samtalsämne, ta lyssnarens perspektiv Använda språket i lek och samspel med andra barn Förhandla i roll-lekar med andra barn

Slutligen… Sammanvägning av resultat i standardiserade test, kvalitativ information utifrån lek och samspel i testsituation, samtal med föräldrar och observation på förskolan. Vilket stöd behöver barnet? Uttrycksförmåga? Språkförståelse? Samspel? Tecken till tal? Riktad språkträning? Logoped? Hemma? Förskola? Språkförskola?

När är det aktuellt med diagnos? Bedömning av språk och kommunikation möjligt att göra väldigt tidigt < 1 års ålder. Språkbedömningen underlättar planering av stöd hemma och på förskolan Viktigt att remittera vidare till barnmottagning och/eller BUP om det finns misstanke om annan problematik Ta ställning till diagnosen språkstörning någon gång vid 5-6 års ålder?? (Stothard et al, 1998;Tomblin, 2008)

Stöd till föräldrar Samtal med förskolepersonal, logoped, BHV-psykolog viktiga inslag i föräldrarnas bearbetningsprocess I ett tidigt skede svårt att veta vad barnets språkförsening kommer att innebära: övergående försening ….. diagnos Viktigt skapa en förståelse hos föräldrarna för vad barnets språkförsening innebär i barnets vardag och i 5-6 årsåldern även prata om eventuella risker för inlärningssvårigheter i skolåldern.

Tack för att ni lyssnade!