Bella Stensnäs, leg psykolog

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Motivation och förändring
Gun Frödemo - kurator Studenthälsan.
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
EN RESA GENOM UTANFÖRSKAP, BEKRÄFTELSEJAKT OCH MISSBRUK
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
Hälsa och Kondition.
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
Vad innebär hälsa för dig?
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Konsten att leda sig själv
Mindfulness – en hjälp på vägen
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Balans i livet.
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Stärk Din självkänsla Workshop – Studenthälsan
STRESS Vad kan ni sedan tidigare? Vad är stress? Symtom?
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Vad är du för typ av person?
ACT Att hantera stress och främja hälsa
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Resultatfokus Den resultatfokuserade definitionen av en vinnare handlar om tre saker: resultat jämförelse med andra undvika misstag.
Vara brottsoffer eller vittne
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hantera en kronisk sjukdom
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
”Lär dig säga jag och nej”
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
STRESS Vad kan ni sedan tidigare? Vad är stress? Symtom?
NIU åk 1 Välkomna!Idrottspsykologi. Dagens innehåll: 1. Introduktion i ämnet Idrottspsykologi 2. Karriärsutveckling och övergångar 3. Verktyg/Praktisk.
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Maria Löfgren - Margareta Brolin Hälsoenheten
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Livsstil och återhämtning
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Hälsa och Kondition.
Charlotte L & Carolina W
Förändring – hot eller möjlighet?
Barn och stress.
KONFLIKTER.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Praktisk stressföreläsning
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
”Sockerdricka trädet”
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Eller varför biter treåringen ?
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Anhörigveckan Riskfaktorer och strategier att hantera stress för anhöriga till funktions-nedsatta människor? Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com

Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt

Utmattningssyndrom Kriterier:Utmattningssyndrom (ICD-10, F438) Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:   Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning   Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress   Känslomässig labilitet eller irritabilitet   Sömnstörning   Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet   Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda, anges utmattningssyndrom som en tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. Specificera om: Med depressiva symptom (fyller inte kriterierna för egentlig depression eller dystymi) Med ångestsymptom (fyller inte kriterierna för generaliserad ångest) Med blandad ångestdepressiv symptombild Med akut symptombild Med koppling till påfrestningar i arbetslivet

Predisponerande faktorer Brist på socialt stöd Karaseks krav-kontrollmodell Värderingskonflikter – ”det borde inte vara så här” Isolering som strategi och symtom

Fysiologisk process Anabolism – katabolism Energitanken Parasympatiska – sympatiska nervsystemet Inte farligt att arbeta hårt – men farligt att inte få återhämtning Kroppen slutar att sträva efter jämnvikt

Psykologisk process Kamp och flykt ”Freezing” Panik och kaos - normalisera reaktioner och känslor Tomhet, meningslöshet, orkeslöshet, beslutsvånda, tappar förmåga att organisera, överblicka, glömmer etc Lugna rädslor genom kunskap och bekräftelse Svårt berätta om sin hemsituation – svårt få bekräftelse – ”vår familj är som en ensam planet i universum”

Riskfaktorer Ständiga utmaningar på hemmaplan – ingen viloplats Hög grad av egen frustration/ilska/trötthet Sömnproblem Hjälplöshet, nedstämdhet Obearbetad sorg Ifrågasatt som förälder i hemmet/utanför hemmet Brist på samordning – extrem arbetsbelastning Våld el hot om våld – gränser otydliga Isolering En inlärd vana av att förbise egna behov

VÄGEN TILLBAKA Vad är återhämtning för mig? Vad ger energi, vad tar energi? Fem grundpelare – äta, sova, motion, egen tid, ha roligt! Randiga dagar – undvika berg-och-dalbanan Snabbavslappning Nya vanor - trappan

Hur nya vanor, beteenden och mönster växer fram Ny automatik Medveten förändring, träning Insikt, observation, val Omedveten automatik

Strategier Benämna situationer – ”mentalt skräp”, oväntade händelser, ABC-planer, lösningsfokus Dela in stress i två olika typer – vardagsstress och akut stress Skapa struktur för dig - inte bara för barnet/den anhöriga Prioritera dig själv Vilket nätverk finns – vänner, grannar, anhörigstöd, kompisar till barnet/den anhöriga etc Hantera ”tidsfönstren”

Acceptans/värderad riktning Se hela verkligheten - ”Det är som det är” Vi är inte en standardfamilj och kan därför inte ha standardlösningar på problem Krocken mellan önskad bild och verkligheten stjäl energi Jag kan inte förändra andra – måste välja mina strider

Självkänsla = självständighet Självkänsla kontra självförtroende Stabil självkänsla – detta är ett problem som måste lösas, avgränsning i tid och rum Bräcklig självkänsla – jag är en dålig människa, jag klarar inte av livet – konstant mobbing av sig själv utan avgränsning Kontextuell/personlighetsdrag Vilka beteenden skapar stabil självkänsla/bräcklig självkänsla Vad gör jag för mycket/för lite av? Är jag en dålig mamma? ”Intet jag utan du” – tidigt samspel grundlägger känsla av egenvärde Att bli förälder – grundlägger ”ny” självkänsla Medkänsla – hur förlåter man sig själv? Hur tröstar man sig själv?