Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Anhörigveckan Riskfaktorer och strategier att hantera stress för anhöriga till funktions-nedsatta människor? Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com
Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt
Utmattningssyndrom Kriterier:Utmattningssyndrom (ICD-10, F438) Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress Känslomässig labilitet eller irritabilitet Sömnstörning Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda, anges utmattningssyndrom som en tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. Specificera om: Med depressiva symptom (fyller inte kriterierna för egentlig depression eller dystymi) Med ångestsymptom (fyller inte kriterierna för generaliserad ångest) Med blandad ångestdepressiv symptombild Med akut symptombild Med koppling till påfrestningar i arbetslivet
Predisponerande faktorer Brist på socialt stöd Karaseks krav-kontrollmodell Värderingskonflikter – ”det borde inte vara så här” Isolering som strategi och symtom
Fysiologisk process Anabolism – katabolism Energitanken Parasympatiska – sympatiska nervsystemet Inte farligt att arbeta hårt – men farligt att inte få återhämtning Kroppen slutar att sträva efter jämnvikt
Psykologisk process Kamp och flykt ”Freezing” Panik och kaos - normalisera reaktioner och känslor Tomhet, meningslöshet, orkeslöshet, beslutsvånda, tappar förmåga att organisera, överblicka, glömmer etc Lugna rädslor genom kunskap och bekräftelse Svårt berätta om sin hemsituation – svårt få bekräftelse – ”vår familj är som en ensam planet i universum”
Riskfaktorer Ständiga utmaningar på hemmaplan – ingen viloplats Hög grad av egen frustration/ilska/trötthet Sömnproblem Hjälplöshet, nedstämdhet Obearbetad sorg Ifrågasatt som förälder i hemmet/utanför hemmet Brist på samordning – extrem arbetsbelastning Våld el hot om våld – gränser otydliga Isolering En inlärd vana av att förbise egna behov
VÄGEN TILLBAKA Vad är återhämtning för mig? Vad ger energi, vad tar energi? Fem grundpelare – äta, sova, motion, egen tid, ha roligt! Randiga dagar – undvika berg-och-dalbanan Snabbavslappning Nya vanor - trappan
Hur nya vanor, beteenden och mönster växer fram Ny automatik Medveten förändring, träning Insikt, observation, val Omedveten automatik
Strategier Benämna situationer – ”mentalt skräp”, oväntade händelser, ABC-planer, lösningsfokus Dela in stress i två olika typer – vardagsstress och akut stress Skapa struktur för dig - inte bara för barnet/den anhöriga Prioritera dig själv Vilket nätverk finns – vänner, grannar, anhörigstöd, kompisar till barnet/den anhöriga etc Hantera ”tidsfönstren”
Acceptans/värderad riktning Se hela verkligheten - ”Det är som det är” Vi är inte en standardfamilj och kan därför inte ha standardlösningar på problem Krocken mellan önskad bild och verkligheten stjäl energi Jag kan inte förändra andra – måste välja mina strider
Självkänsla = självständighet Självkänsla kontra självförtroende Stabil självkänsla – detta är ett problem som måste lösas, avgränsning i tid och rum Bräcklig självkänsla – jag är en dålig människa, jag klarar inte av livet – konstant mobbing av sig själv utan avgränsning Kontextuell/personlighetsdrag Vilka beteenden skapar stabil självkänsla/bräcklig självkänsla Vad gör jag för mycket/för lite av? Är jag en dålig mamma? ”Intet jag utan du” – tidigt samspel grundlägger känsla av egenvärde Att bli förälder – grundlägger ”ny” självkänsla Medkänsla – hur förlåter man sig själv? Hur tröstar man sig själv?