Utgödsling • Val av utrustning och system • Koppling till biogas

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Biogasutlysningen vid Energimyndigheten
Advertisements

Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
För bästa drift är det en stor fördel om rör från panntopp till överdel på Laddomat® 21 har så stor dimension som möjligt. Det långsammare flödet i denna.
Hur sparar vi energi på gården? - vad är stort och smått?
Torben Kudsk Jordbruksverket
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Historik – Utbildningskonceptet Korta vägen FOTO: År Tre utbildningsinsatser för invandrade akademiker startar i Västra Götaland. Å r
Presentation Energikollen Lantbruk Gruppträff 2
1 Öppna jämförelser inom socialtjänsten • Presentation av befintligt data inom barn och unga, beroende och missbruk samt personer med funktionsnedsättning.
Med ambition att bidra till en svensk fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 8 maj, 2012.
Lunds universitet / LDC Lunds universitets egen IT-partner Presenterar nyheter och vad som är på G Jan-Inge Månsson.
Lär mer om EU. Förvaltningspartnerskap Management partnership •Samarbetsavtal 2009 – 2012 mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen Sveriges regering.
En partner som får ditt företag att växa Venture Cup
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Kostnadseffektiv partikelavskiljning i mindre närvärmeanläggningar.
Kulturdepartementet Kulturpolitik – regeringens tre prioriteringar Barn och ungas rätt till kultur Vård av kulturarv Förbättrade villkor för kulturskapare.
Uthållig kommun – vägvisare mot smartare energianvändning Maria Steinbach Lindgren Enhetschef Kalmar
Att genomföra gårdsbesök Greppa Näringen, Energikollen grundkurs 9-10 maj 2012, Linköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad
Mentorsprojektet Näktergalen Ett samarbete mellan Borås Stad, Högskolan i Borås och Sjuhärads Kommunalförbund
Energi Miljöombudsutbildning 28/4-2014
Energi Miljöombudsutbildning 15/
IEE2 - Utlysning för 2011 Cecilia Thapper Energikontoret Skåne Malmö
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Elkostnader och elabonnemang
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Energi i lantbruket • Skatter och energipriser • Primär/ slutlig energianvändning • Energikvalitet • Energiformer Greppa Näringen, Energikollen grundkurs.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Att arbeta inom Greppa Näringen Elin Einarson Rådgivarkurs Energikollen växthus, Nässjö 24 okt 2012.
Energikollen lantbruk 9-10 maj 2012 Inledning & avslutning Pernilla Kvarmo.
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Energikollen växthus Elin Einarson Rådgivarkurs Energikollen växthus, Nässjö 24 okt 2012.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Att representera Greppa Näringen Stina Olofsson
Det lyser i grannens stuga – eller? analys av biologisk behandling i Sydost Avfallsplaner med stora ambitioner Miljömål med större ambitioner Alla är små….litet.
Underlagsmaterial gruppträff 21A del 2 Lantbruk Framtaget av Rådgivarna- David Hårsmar, Karin Eliason.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Klimatkollen i rådgivningen
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Ekonomisk foderoptimering
Sveriges första anläggning för flytande biogas
Tekniska verken i Linköping
El- och värmeeffektiva installationstekniska lösningar i flerbostadshus Lennart Jagemar Docent Installationsteknik Energi och Miljö Chalmers Göteborg Docent.
Samordningsförbundet
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Arbete för ett fortsatt Greppa Näringen Ett fortsatt nära samarbete med LRF är viktigt Projektet ska nå fler än målgruppen för rådgivning God kontakt med.
Vad händer på F? Stadsingenjörsdagarna Aktuella frågor Leveranstidsprojektet Kompetensförsörjningen IM till Lantmäteriet En myndighet Frans och.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Anna Green, Miljöenheten.
UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD.
Triage i Region Skåne 25 november 2011.
Informationsträff om Åkerströmmen Markims församlingshus 6 oktober 2010.
Erasmusstatistik 2011/2012. Antal utresande och inkommande Erasmusstudenter
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Administrativa systemet Maria Fermvik, Jordbruksverket Introduktionskurs Uppsala
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Med socker i blodet och en vilja av järn diabetesdebut maj 2010 till ”ironwoman” aug 2011.
Elåret 2012 Finsk Energiindustri
Klimatpåverkan från djurproduktion
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Underlagsmaterial gruppträff 21A del 1
Agrovästs FoU-program Mjölk Kött Nöt & Lamm HUSKEU-projekt PIG Precisionsodling Sverige POS Energigården BioM EU-projekt Biomap EU-projekt Djur & människors.
Välkomna! Agroväst 8 Februari Vår vision Västra Götaland är en blomstrande och hållbar livsmedelsregion, där företag inom den gröna näringen är.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatkollen i rådgivningen
Kurser och underlags-material för rådgivare
Jordbruket i Sverige är klimatsmart
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Utgödsling • Val av utrustning och system • Koppling till biogas • Värmeåtervinning. Greppa Näringen, Energikollen grundkurs 9-10 maj 2012, Linköping David Hårsmar, Rådgivarna i Sjuhärad david.harsmar@radgivarna.nu 0325-618 685

Utgödsling Mjölkproduktion uppbundna kor, 21 besättningar, Källa: L Neuman, LRF Konsult, 2009 Medel mjölkproduktion, Källa: Hörndahl, 2007

Linutgödsling och hydraulik Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Linutgödsling och hydraulik Bild från: www.tunamaskin.com Bra uppgifter att få med i kartläggningen (för att kunna jämföra mot liknande): Hastighet, meter per minut? Antal motorer som går i taget? En gång i timmen? Olika under året? Ex vid betesdrift? Bild från: www.ydre-grinden.se Bild från: www.tunamaskin.com David Hårsmar, Rådgivarna, 0325-618685

Utgödsling Energiaspekt: Gångar Tid för utgödsling Linutgödsling Hydraulisk Traktor Gångar antal och bredd Tid för utgödsling elföbrukning/djurhälsa Bild hämtad från: www.delaval.com Undvik traktorn för att skrapa rent gångar i stall. Lindrift har som regel lägre energiförbrukning än hydrauldrivna skrapor. (I) Låt skraporna gå tillräckligt för att hålla en bra djurmiljö men inte mer. Vid planering av nya byggnader för djur gör så få och raka skrapgångar som möjligt för att minska ner på antalet motorer för utgödslingen. (I) Planera för självflyt i kulvertar om förutsättningar finns (I) Planera för självflyt till gödselbehållaren om förutsättningar finns (I)

Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Gäsene 2011 1. Värmekabel i gödselrännor och tvärkulvert (kall lösdrift) – Utgödsling utgör 14% av total energianvändning 5. Två stallar, långa gångtider (hydromat + linutgödsling) – 9% 7. Traktordriven utgödsling (liten fiat) – 14% Bjälkared (värmekabel i kall lösdrift) – 14% Jonagården (två stallar, lång gångtider hydromat + linutgödsling) – 9% Lida (traktordriven – liten fiat men dock) – 14% David Hårsmar, Rådgivarna, 0325-618685

Varaktighetsdiagram – temp Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Varaktighetsdiagram – temp Elvärme, urinrännor 360 m Elvärme, tvärkulvert 80 m Elvärme, skrapgång (yta 1,5m in fr tvärkulvert) 99 m Räknar med 90 dagar 2160 h drifttid på värmekabeln (termostatstyrda) = 11 650 kWh/år Källa: www.temperatur.nu (beräkning utifrån hämtade data för Borås 2010) David Hårsmar, Rådgivarna, 0325-618685

Tips vid kartläggning Ta in uppgifter Finns värmekablar installerade? Antal gångar Bredd och längd Styrskåp med aktuell ström (A)? Mängd gödsel som hanteras Finns värmekablar installerade? Används el för pumpning till lager?

Pumpa gödsel Strömningsförluster vid höga flöden. Rördimensionen ska passa till pumpen Undvik tomgångskörning Traktor kontra eldrift Hur är bäst att pumpa? En gång med mycket eller flera duttar? (källa Kalle Svenssons presentation, Regensjö) Hur är bäst att pumpa? En gång med mycket eller flera duttar? Strömningsförluster vid höga flöden. Rördimensionen ska passa till pumpen Undvik tomgångskörning

Pumpa gödsel till fält ts-halt djurslag ledning diam kapacitet bränsle % m mm m3/h l/h l/ton kWh/ton kWh/tonkm Traktordrivna pumpar   5 - 6 burhöns 1500 102 120 15 0,13 1,25 0,83 10 dikor 800 127 135 25 0,19 1,85 2,3 7 mjölk/kött 1200 127+152 80 - 90 0,28 2,78 8 1300 160 200 22 0,11 1,1 0,85 Eldriven pump 3 - 4 suggor 300 150 100 7,5 kW 0,08 0,25 Källa: Robert Olsson, BYS, 2011. Gödselpumpning & matarslangsystem. Sammanställning av erfarenheter från praktiken.

Värmeåtervinning www.greppa.nu Foto: Gunnar Hadders, HS

Rådgivarkurs Energieffektivisering, Linköping mars 2011 Förbered för biogas Isolering av pumpbrunn och ledningar Tak? Bilder från Götene Gårdsgas / Sötåsen David Hårsmar, Rådgivarna, 0325-618685