Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk 60.000 Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Advertisements

Geografi Henrik Carlsson.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Internationell Utblick
Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Svavelgödsling.
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Jordbrukspolitiken 2014 – 2020 Utfallet av politisk överenskommelse juni 2013 Fredrik von Unge - LRF Mjölk Bollnäs 4 september 2013.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Bredbandsutredningen1 Uppdraget Direktiv: –Regionalt nät; Medel och villkor –Ge förslag på nationellt infrastrukturprogram –Tidplan; 1 mars 2000.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Minskat svavelnedfall
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Ökade arbetsmarknadspolitiska satsningar
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 10 %, Median och 90 % sannolikhet källa: Svensk Energi.
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
EUs jordbrukspolitik CAP
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Flera års fröskörd av engelskt rajgräs? Medelskörd = kg/ha.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Föreläsning 1 Procent Matematik. Olika sätt att tänka 5 % av 900? 900/100 = 9 5 ∙ 9 = 45 5% av % = 90 5% = 45.
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Presentationens avskrift:

Danmark

Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%

Lantbruksproduktion Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber, tobak o.dyl.

Produktion Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber, tobak o.dyl.

Spannmålsproduktion Källa: FAO, 2001

Miljötillstånd Hög kväveutlakning över 70 kg N/ha i medeltal Kort avstånd till havet och lätt jord Hela landet definierat under nitratdirektiviet Höga nitratvärden i 25% vattenprover från brunn och vattenverk Hög fosforhalt i över 10% av åkerarealen Stor P förlust Rotzonsutlakning minskat med 25% från 985 till 2001

Miljölagstiftning Vandmiljøplan I infördes 1987 Mål att minska utlakning från till ton N före 2003 Vandmiljøplan II infördes 1998 Styr de flesta av miljöreglerna i dansk lantbruk

Miljöregler - dokumentation Växtodlingsplan –Gårdar över 10ha. –1 sept. info om vinterbevuxen mark –31 mar övr. grödor, areal, jordart, förfrukt, areal med fånggröda, kvävekvot, samlad kvävekvot, planerat anv. av kväve, fosforbehov, skiss. –Behålls på gården i 5 år och skickas in på begäran Gödselräkenskaper –N-kvot utifrån jordart, ev. bevattning, gröda, förfrukt (ev. förförfrukt), använd typ stallgödsel, N-min –Skickas in 31 mars efterfölj. År –Över kvot = Avgift på 10kr/kg N (-20kr/kg N)

Gödselräkneskaper N-kvot som summa av kvot för enskilda skiften N-kvot på skiften utifrån jordart, ev. bevattning, gröda, förfrukt (ev. förförfrukt), använd typ stallgödsel, N-min Beräknat som 10% underoptimal giva Stallgödseleffektivitet Andel kväve som ska ingå i gödselplan och gödselräkenskap 2002/2003 Svinflyt75 procent Nötflyt70 procent Djupströ45 procent Övrig stallgödsel/urin65 procent Rötat biomassaEnligt råvara eller 75 procent

Gödselräkneskaper exempel Kvot enligt tabell (8,3 ton skörd)193 kg N/ha Korrektion för N-min på våren+5 kg N/ha Korrigerat skörd (+1,5kg N /100kg skörd)+6 kg N/ha Proteintillägg+25 kg N/ha Proteintillägg för ökad skörd (+0,2 kg N /100kg skörd)+0,8 kg N/ha Summa kvävekvot229,8 kg N/ha Beräknat tillförd svinflyt (120kg N/ha * 75 procent)-90 kg N/ha Kvar att tilldela med mineralgödsel (229,8 kg N/ha -105 kg N/ha)139,8 kg N/ha Höstvete till bröd (kontrakt finns!) på lerjord, förfrukt spannmål (förförfrukt ej blandvall). Låg N-min. Medelskörd 5 år 8,7 ton/ha. 100kg N/ha svinflyt

Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark –65% grön mark (höstspannmål, höstraps, majs, vall, kontinuerlig gräsareal, lupin, betor, industripotatis, kummin, solros, div. fröproduktion, grönsaker, frukt och bär, julgran och klippgrönt samt jämförbara gröna grödor. –Grödorna får inte vara nedbrukat före 20 oktober. –Nedmyllat halm 1,6 ha = 1 ha grön mark (max. 20% av grönmarksarealen) Fånggröda – 6% av arealen odlat med ettåriga grödor (spannmål, raps, ärt och träda). Brytas eft. 20 okt. Kantzon – 2 meter odlingsfri kantzon mot vattendrag

Miljöregler Lagring av stallgödsel Minimum 6 mån. (i praktiken 9 mån pga spridningsregler) Fyllning under täcke Krav på täckning Flytgödsel Svämtäcke, täckduk, eller annan tät täckning. Vid användning av svämtäcke måste månatlig kontroll ske och loggbok föras) UrinTak eller lock Fastgödsel (utan daglig tillförsel) Täckning (täckduk eller lufttät täckning f.o.m )

Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Generellt Max 140 kg N/ha som stallgödsel (1,4 DE - 1 DE= 100 kg N/ha) Nöt dock 1,7 DE/ha DjurAntal tillåten/ha Årsko mjölk (tung ras)1,45 Årssuggor med smågris6,44 Producerat slaktsvin42 Producerat slaktkycklingar 45dgr.3570 Spridningförbud flytgödsel: skörd – 1 februar (utom till vall och raps) Fastgödsel spridning: skörd – 20 okt. (vinterbevuxen mark) Fast och flyt ska nedbrukas inom 6 timmar Flytgödsel spridas med slangar eller direktnedmyllning

Miljöstöd Åtgärd Ersättning (DKK/ha) Minskat kvävetillförsel (kvävekontrakt)Max 950 Minskat kvävetillförsel 60% 400 ( inom SFL-omr) Gröna räkenskaperTotalt 3000 kr eller 6000kr Rajgräsetablering i spannmål (fånggröda) 250 ( inom SFL-omr) Skötsel av gräs- och naturareal genom betning/röjning/höskörd / / Odling utan bekämpningsmedel Sprutfri kantzon1,65 /meter Extensiv vallodling Nivå 1) Får gödslas med max 80 kg N/ha Nivå 2) Får ej gödslas. 1) )

Miljöstöd Åtgärd Ersättning (DKK/ha) Våtmarker Uttag av åkermark (20år) Vall utanför växtföljden (20 år)1500 DemonstrationsprojektUpp till 100% Ändrat dräningeringdjup