Bevara arter för genetisk prospektering *Ett vanligt argument är att biodiversitet är viktigt som en källa för framtida mediciner – genetisk prospektering. *I USA innehåller nästan 25% av receptbelagda läkemedel aktiva ingredienser från växter. *Som en källa till ledtrådar i jordbruks- och medicinsk forskning och inom vissa andra områden är naturliga organismer mycket svåra att ersätta. I den meningen finns det helt enkelt inget substitut för biodiversitet som helhet. *Men i allmänhet står vi i beslutssituationen inför en marginell avvägning – skall en marginell hektar regnskog bevaras för genetisk prospektering eller inte? I en sådan situation är det inte det astronomiska värdet av all biodiversitet i tropikerna som är intressant utan värden och kostnader av biodiversitet för genetisk prospektering på marginalen.

Vägledande principer för reservatsnätverk Komplementaritet. Med begränsade resurser för inrättande av reservat bör nya reservat väljas så att de kompletterar redan existerande. Reservat i bergsregioner kan kompletteras med reservat i skogslandet, reservat i norra delen av ett land kan kompletteras med reservat i södra delen, osv. Tillsammans fångar därigenom reservaten upp alla naturtyper i landet. Flexibilitet. Ofta kan flera olika platser uppfylla samma biodiversitetsmål. Man bör därför inte vara låst vid att en specifik plats i, säg, fjällregionen, skall väljas om det finns andra substitut som ger samma skydd av biodiversiteten i samma region. Oersättlighet. Vissa områden kan vara oersättliga i ett reservatsnätverk, exempelvis i den meningen att vissa hotade arter endast finns i ett visst område. För dessa områden finns alltså inga substitut och en fullständig täckning av alla hotade arter (i den meningen att de finns representerade i reservatsnätverket) kan inte uppnås om de inte väljs.

*Problemet - kallas the Maximum Coverage Problem (MCP): Hitta en uppsättning reservat som ”fångar” så många arter som möjligt på en så liten yta som möjligt (MCP1). Maximiera antalet ”fångade arter inom en given budget där åsidosättandet av olika områden kostar olika mycket (MCP2). *Informationsbehov:-MCP1:En geografisk artdatabas. -MCP2:Som i MCP 1 + en geografisk markvärdesdatabas.

Ovanlighetsalgoritmen ger hög vikt till ovanliga arter. Det finns inte bara en optimal lösning utan 144(!). 19 av de 23 områdena återkommer i alla 144 lösningarna och är m.a.o. oersättliga i ett reservatsnätverk. Att finna den optimala lösningen tog 23 minuter på en 486 PC.