Nyvaldutbildning för ledamöter i miljö- och byggnämnder

Program för dagen 9.30 kaffe 10.00 arbetet i en miljö- och byggnämnd 12.00 lunch 13.00 lagstiftning , mm 14.30 kaffe 15.00 forts 16.00 slut

Vad är samhällsbyggnad Fysisk samhällsbyggnad Byggnader Planering Infrastruktur Parker/grönytor Cykel-/gångvägar Service Kultur Mm Miljö Näringsliv Sysselsättning/arbete Omsorg/skola Allt som berör oss som människor

Historisk tillbakablick 60-70 talet Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd Miljonprogrammen – urbaniseringen – stark tillväxt – stark tilltro Sanitär olägenhet – boendemiljön i fokus Bygglov med detaljerade bestämmelser om utförandet Miljöskyddslagen kommer 1969 och naturvårdsverket ser dagens ljus Bostadsdepartementet bestämmer byggandet Kommunal renhållning blir viktig – kommunalt ansvar 1970

Fortsättning 80-talet Teckomatorp och andra miljöskandaler Fokus på punktkällor Byggandet fortsatt intensivt Ny plan- och bygglag 1987, efter 20 års utredande Hälsoskyddslagen 1984 – ökat kommunalt ansvar för miljö och hälsa Miljöfrågorna allt viktigare Miljö- och hälsoskyddsnämnden heter det nu FN och WHO pekar på miljöfrågornas internatoinalisering Brundtlandkommisionen 1987 taxefinansiering

Fortsättning 90-talet Bygg- och miljönämnder bildas byggandet fortsatt intensivt PBL revideras 1995 – BN slutar besiktiga – KA och kontrollplaner införs Fukt och mögel i byggnader Miljöfrågorna viktiga och svårhanterade Agenda 21 –Rio 1992 Byggsektorn dör mot slutet av 90-talet Miljösektorn på högvarv Mijö- och byggnämnder heter det nu Industrins ser miljö som business Miljöbalken kommer 1999 Livsstilsfrågorna dominerar

Fortsättning 2000-talets början Miljö en självklarhet i vårt samhälle EU ger nya spelregler Sopsortering - javisst Energi och varor i fokus Klimatproblematiken uppenbar Byggandet lågt Staten ” delegerar” till kommunerna Ökat statligt styrande PBL och MB samordnas bättre ? Ökat krav på planering av mark och vatten Bostadsdepartementet saknat av alla

Fortsättning 2000-talets början Byggandet tar fart (2005--- xxxx) Strandskyddslagstiftningens ändras 2009 – allt blir lättare ? Klimatsmart ska det vara ÖP blir kommunens utvecklingsinstrument Ny PBL 2011 – kommunala tillsynen återupplivas Naturkatastroferna allt vanligare Trähus och lågenergi Bilen blir miljöcertifierad Klimatfrågan och uthållighet i alla komuner

Miljö och byggnämnden Vad är det för nåt

Miljö- och byggnämndens uppgifter Tillståndgivande myndighet Tillsynsmyndighet Naturvårdsorgan Energirådgivning GIS-ansvariga kartansvariga Kommunstyrelsens verktyg i fysisk planering Kommunens expertorgan i div frågor (kulturmiljö) Div annat (konsument, räddning, trafik) Däremot inte Fixare åt den sökande eller kommunens egna verksamheter Konsult – men kanske rådgivare För inte kommunens talan – såvida det inte finns en ök eller ett uppdrag Hur ska ni som politiker hålla isär de olika roller som nämnden har ????????

”Den kommunala tratten” Livsmedel, bensinstationer, norrbotniabanan Vindkraft, mm Flygplats Biltestning Gruva mm Industrietableringar bostäder, deponi ,fritidshus, mm jmiljö- och byggnämnden Tillsyn inspektion Tillstånd, bygglov detaljplaner, mm Besvikna människor, företagare,mm Glada människor, företagare, mm

Fastna inte i detta – se framåt myterna Vi har inte tillräckligt med resurser Den politikern / tjänstemannen är inte riktigt……… Kommunledningen vill inte ha en fungerande mbn Lagstiftningen gör att vi inte kan…………… Jag ska se om inte jag kan…………. Det är länsstyrelsens fel Detaljplanen säger att……………… XX-partiet är mot allt Fastna inte i detta – se framåt

Varför vara politiker i mbn Intresse för frågorna Vad vill du åstadkomma Vet du hur en mbn fungerar Vad har du för politiskt mandat Utvecklar du eller avvecklar du Har ditt parti en uttalad tanke med mbns verksamhet Varför har du tagit på dig detta uppdrag ?

Rollen som politiker Privatperson – politisk företrädare för väljarna Kommunens bästa eller ”grannens” intressen Miljö- och byggnämndspolitiker – allmänpolitiker för kommunens bästa Miljöfrågor- byggfrågor exploatering – bevarande och skydd Politiker – tjänstemän Skilja sak och person

Rollen som tjänsteman Kommunens tjänare Nämndens tjänare Miljö och / eller byggs tjänare Egen tjänare Objektiv och politisk (ej partipolitisk) Skilja sak och person

Tjänstemannaorganisationens brottningsmatch finns det från nämnden en klar målbild om förvaltningens roll Kunna väga olika intressen inom förvaltningens olika verksamheter Tillväxt kontra hållbar utveckling – kulturen och kulturbärarna är viktiga En bra fungerande verksamhet kräver att ordförande – tj.man vill varandras väl Politiker måste skilja på egna intressen och politikerrollen -vem företräder du ? Myndighetsutövning en viktig del i samhällsutvecklingen – det ”allmännas” röst yrkessstoltheten En politiker ska inte vara tjänsteman – och en tj.man inte politiker

Arbetet i en miljö- och byggnämnd Myndighet med ett 100-tal lagar och förordningar Objektiv och opartisk – men ej opolitisk Pålitlig eller opålitlig Ramlagar – ej ignorera lagen – men nämndens ambitionsnivå bestämmer nämnden Politiken styr – ej politikern (Konsekvent eller inkonsekvent)

Nämndsarbetet forts Vad är viktigast Att göra rätt Att göra rätt saker Prioriteringar Att uttala vad som är viktigast Att uttala vad som inte är viktigt (och inte ska göras) Att ta ett beslut – även om det kan bli fel Att låta bli att ta beslut (återremiss, bordläggning)

Nämndsarbetet - arbetsformer Kommer allas röst till tals Är besluten i koncensus eller hur gör ni Har ni ”rätt” beslutsunderlag – ej för mkt eller för lite Nyttjar ni den moderna tekniken Är kommunmedborgaren delaktig i era beslut Talar ni om och marknadsför ert arbete De kommunala revisorerna, SLV, länsstyrelsen reviderar er

Politiska målsättningar Går det att ha politiska målsättningar i myndighetsutövning ? Finns det sådana Hur ser de ut Hur har de tagits fram Är det den nationella/ lokala politiken som kommer till uttryck eller ????? Följer ni upp de politiska målen Hur i så fall

Fråga att diskutera Vad tycker ni ska utmärka det ”perfekta” samarbetet mellan politiker och tjänstemän Diskutera i grupp Utse en redovisare och en protokollförare

Det perfekta samarbetet, politiker- tj.män Rollfördelningen utklarad Respekt för varandras roller och arbete Rak kommunikation Ta hjälp av varandra Olika spelplaner En bra politiker behöver en bra tjänstemän – och tvärtom Fastna inte i detaljer och småaktigheter

verksamhetsplanering Mål Verksamhetsplan Uppföljning

VEP - styr ni verksamheten eller styr verksamheten er ? Grunden för att kunna prioritera och nyttja resurserna ( personalen) på bästa sätt Visa på resultat och brist på resultat / resurser Krav på verksamhetsplanering inkl resursutredning i miljöbalk och livsmedelslag – kommer i nya PBL Kunna höja blicken och kunna ta långsiktiga inriktningsbeslut för nämndens arbete Omvärldsbevakning Prioritering av vad som INTE ska göras – koncentrera arbetet på vad som är viktigt för kommunen Måste integreras i kommunens stora planeringsprocess Roller i verksamgetsplaneringen Målen en politisk fråga Verksamhetsplaneringen en tjänstemannafråga Uppföljningen en gemensam fråga Planeringsmodell080109.pdf

Vem betalar verksamheten

Finansiering av verksamheten Skattefinansiering Avgifter Bidrag och stöd ( EU, Länsstyrelsen, boverket, SNV) Fonder lokala och andra (t ex naturvårdsfonder, kulturmiljö) Konstruktion av taxan Normalförslag tas farm av SKL Bygger oftast på en timavgift och en faktor baserad på tillsynstimmar Timavgiften ger möjlighet att ta betalt för verksamhetens SAMTLIGA kostnader PBL –taxan bygger som princip på del av prisbasbeloppet , samt ett antal faktorer – krånglig taxa

Avgifter Typer av avgifter Tillstånds- och tillsynsavgifter (bygglov, VA-tillstånd, sopdispenser, industritillsyn, mm) Kontrollavgifter (livsmedel, läkemedel, tobak) Avgifter för livsmedelsprovtagning Uppdragsavgifter föreläsningar, provtagning, mätningar Grundprinciper Taxan antas av KF och tillämpas av MBN avgiften får inte vara högre än kostnadstäckning Tillsynsavgifter ska finansiera tillsyn – ej annat Nedsättning/ höjning av avgifter ska ha sakliga skäl och ha stöd i taxan Kommunen bestämmer själv om avgifter ska tas ut och hur mycket

Fortsättning Avgifter Är bygglovavgiften för hög ? Är miljötaxan m fl för höga ? Ser ni över taxorna regelbundet ? Tar ni ut svartbyggeavgiften ? Låter ni bli att ta ut avgifter ? Avgifter för tillsyn av kommunala verksamheter ? Får en nämnds verksamhet vara affärsmässig i vid bemärkelse ? Självfinansieringsgrad Miljösidan 30-45 % Byggsidan 60- 100 % Piteå 40-45 % på totalen

Viktiga lagar för en mbn

lagstiftning Miljöbalken inkl strandskyddet PBL med följdförfattningar Livsmedelslagstiftningen Läkemedelslagstiftningen tobakslagstiftningen Fastighetsbildningslagen renhållningslagstiftningen Lag om allmänna VA-anläggningar M fl Kommunallagen Förvaltningslagen Delgivningslagen Sekretesslagstiftningen

Plan och bygglagen

Nya Plan och bygglagen Träder i kraft 2 maj 2011 Stora administrativa förändringar i bygglovhandläggningen – mer arbete Tillsyn införs Bygglov vinner laga kraft Kvalitetsansvarig blir kontrollansvarig Begreppet mindre avvikelse kvar med samma innebörd Begreppet samlad bebyggelse blir sammanhållen bebyggelse med delvis andra regler Ny taxa Krav på planprogram försvinner Utställning blir granskning

portalparagraf I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhållsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och god långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer (1:1§)

lokaliseringsprincipen Mark som bebyggs ska vara från allmän synpunkt lämplig för sitt ändamål (2:4§) Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet Människors hälsa och säkerhet Jord, berg- och vattenförhållanden Möjligheter att ordna trafik, VA avfallshantering, elektronisk kommunikation och samhällsservice Möjligheter att förebygga vatten- och luftföroreningar och bullerstörningar Risken för olyckor, översvämningar och erosion (2:5§) Miljökvalitetsnormerna i 5 kap Miljöbalken ska följas (2:10§)

Det kommunala planmonopolet Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag (1:2§) lusthusbacken

miljöbalken

Övergripande miljömål som riksdagen slagit fast ” Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen är lösta”

Miljökvalitetsmålen - bakgrund April 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Det 16:e miljömålet beslutades i juni 2005. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. För att konkretisera miljöarbetet har riksdagen fattat beslut om 71 delmål på vägen till miljömålen. Delmålen anger riktning och tidsperspektiv.

Sexton miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Sexton miljökvalitetsmål 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Miljökvalitetsmålens koppling till MB MB:s syfte är att främja en hållbar utveckling. De nationella miljömålen ger ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär.

Balkens mål styr – MB 1:1 MB 1:1 är styrande för tillämpningen av alla bestämmelser i miljöbalken. Prövning, tillsyn, verksamheter, åtgärder – tillämpa MB på det sätt som bäst främjar miljöbalkens mål. Vid tveksamhet – välj det som mest sannolikt gynnar en hållbar utveckling.

Hänsynsreglerna kap 2

Bevisbörderegeln 1§ verksamhetsutövaren ska visa att miljöbalkens hänsynsregler följs Skall redovisas vid prövningar – tillstånd, anmälan, dispenser Gäller alltid vid tillsyn av verksamhet – kan innebära upplysningsskyldighet och undersökningsskyldighet för verksamhetsutövaren

Kunskapskravet 2§ Du ska ha erforderliga kunskaper om din verksamhets / åtgärds påverkan på miljön och människors hälsa – gäller även dig som privatperson Kunskap om påverkan och erforderliga skyddsåtgärder Kunskapen är en färskvara Verksamhetens omfattning och påverkan avgör hur långt kunskapskravet sträcker sig

Försiktighetsprincipen 3§ Den grundläggande hänsynsregeln Alla som bedriver eller avser at bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall vidta skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Blotta RISKEN utgör grunden för skyldigheten att vidta skyddsåtgärder Bästa tänkbara teknik BAT, Förorenaren betalar PPP kunna redovisa hur man gjort bedömningen att man beaktat principen

Produktvalsprincipen 4§ Syftet är att minimera användning av produkter som innebär risker för miljön och människors hälsa Risken vägledande för ditt val gäller dig som verksamhetsutövare och privatperson Byte produkt mot mindre farlig produkt, Byte farlig produkt mot alternativ mindre farlig metod

Hushållningsprincipen/ kretsloppsprincipen 5§ Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas Skall tillämpas i ALLA led – från vaggan till graven

Lokaliseringsprincipen 6§ För verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark eller vattenområden annat än helt tillfälligt skall bästa plats väljas Den indirekta påverkan vägas in (transporter, energiförbrukning, mm)

Stoppregeln 9§ en verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas om den befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnads förhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt Stoppregeln gäller inte för verksamheter som tillåtlighetsprövats av regeringen enl 17 kap 1,3,4,4a §§

Dispens från stoppregeln 10 § Regeringen kan ge dispens från stoppregeln om verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt. Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen.

Tillsyn 26 kap Vad är tillsyn? Tillsynen skall säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Rådgivning Tillsyn av icke tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet Tillsyn av att beslutade tillstånd efterlevs Tillse att rättelser sker Åtalsanmäla överträdelser

tillsynsmyndigheter länsstyrelsen - naturvård, områdesskydd vattenverksamhet, beslut som rör MKB, tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enl A och B, täkter, tillstånd och anmälan för transport av avfall, 12:6 samråd, förorenade områden Kommunens miljö- och byggnämnd – anmälningspliktig och övrig miljöfarlig verksamhet, strandskydd, avfallshantering inkl nedskräpLning, hälsoskyddsfrågor, dricksvatten och vattenskyddsområden, kommunala naturreservat, förorenade områden, 12:6 samråd

Påtryckningsmedel enl miljöbalken Förelägganden med eller utan vite § 9 Förbud § 9 Verkställighet på den försumliges bekostnad Kronofogdemyndigheten §17 Annan av myndigheten anlitad §18 Skyldighet att åtalsanmäla överträdelser § 2

Egenkontroll § 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverkan på miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar

Miljörapport § 20 Alla verksamheter som har tillstånd enl Mb eller är tillståndspliktiga enl 9 kap har skyldighet ett årligen (senast 31 mars) till tillsynsmyndigheten inlämna en miljörapport

Tillsynsavgifter 27 kap Tillsynsmyndigheterna har rätt att ta ut tillsynsavgift för tillsynsarbete (27 kap §1) Skall högst motsvara själkostnaden Fasta tillsynsavgifter och sk timavgift Kräv alltid redovisning av upparbetad arbetstid – inläsning, viss del av restid, konsultation, beslut i nämnd , mm är avgiftsgrundande God egenkontroll, miljöledningssystem, mm är i sig ingen grund för nedsättning av tillsynsavgiften

tillgänglighet

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antogs av FN - 13 december 2006 50 artiklar Kommunikation, icke- diskriminering, skälig anpassning, jämlikhet, kvinnor, barn, tillgänglighet, rätten till ett liv, likhet inför lagen, frihet och personlig säkerhet, inte utsättas…., personlig integritet, fri rörlighet, självständighet, information, respekt.., utbildning, hälsa, arbete, levnadsstandard och trygghet, fritidsverksamhet. Sverige ratificerade 4 december 2008 Staterna följer FN:s regler om mänskliga rättigheter och säger ja till att de också gäller för personer med funktionsnedsättning

Sveriges och regeringens nationella arbete 2000 Nationell handlingsplan Prioriterade åtgärder för tillgänglighet 2007 Beslut att påskynda arbetet genom strategi för hur målen i nationell handlingsplan ska nås Strategi Enkelt avhjälpta hinder Tillgänglig kollektivtrafik Tillgänglig statsförvaltning

Sveriges och regeringens nationella arbete Arbetet inriktas på Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. - Skapa förutsättningar för självständighet t och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning Mål i nationell handikappolitik En samhällsgemenskap med mångfald som mål. Utformning av samhället så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämställdhet mellan män/pojkar och kvinnor/flickor med funktionsnedsättning. http://www.handisam.se/movies/Player.aspx?MovieName=tillganglighet

Handisam-myndigheten för handikappolitisk samordning Arbetar för att påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga

Tillgänglighetsområden - Handisam Styrande dokument för tillgänglighets arbetet Ansvarsfördelning (samordnare och nyckelpersoner på förvaltningarna) Budget Rutiner/checklistor för inköp (t.ex. bostadsanpassningar, hemtjänst, assistans, färdtjänst och inläsningstjänst). Samverkan med handikapporganisationer och medborgare Fysisk miljö (EAH, ny- och ombyggnad, dokumentation, planarbetet, vallokaler) Information och kommunikation (webb, lättläst, inläst, besöksinformation) Kommunen som arbetsgivare (rekrytering, utbildning, arbetsmiljö)

kommunallagen

kommunallagen Nämndernas uppgifter •Beredande •Verkställande •Beslutande (enligt specialförfattningar, frågor som rör förvaltningen, efter delegation)

Kommunallagen forts Nämndernas ansvar KL 6:7   Nämndernas ansvar KL 6:7 Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet lämnats över till någon annan

Förtroendevalda och tjänstemän Kommunallagen innehåller inte några föreskrifter om rollfördelning mellan förtroendevalda och anställda. Respekt Förtroende Tillit Tydlig rollfördelning Dialog

Krav på de förtroendevalda God ekonomisk hushållning Målinriktat arbete Tillräcklig styrning och kontroll Systematisk uppföljning och utvärdering Tillfredsställande intern kontroll

förvaltningslagen

Förvaltningslagens syften Värna den enskilde medborgarens rättssäkerhet i dennes relationer med förvaltningsmyndigheten säkerställa att myndigheterna upprätthåller en viss (lägsta) servicenivå i förhållande till allmänheten

serviceskyldighet •Lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör den egna verksamheten •Lämna hjälp i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov samt myndighetens verksamhet •Besvara frågor från enskilda (”så snart som möjligt”) •Vänder sig enskild till fel myndighet, ska myndigheten hjälpa honom till rätta

Serviceskyldigheten forts •Ta emot besök och telefonsamtal från enskilda •Myndighet ska hålla öppet minst två timmar varje helgfri måndag-fredag •Myndighet ska lämna hjälp till andra myndigheter

ärendehandläggning Allmänna krav på handläggningen: •Så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts •Myndighet ska inhämta upplysningar och yttrande från andra myndigheter om det behövs •Språket ska vara lättbegripligt och tydligt •Tolk bör anlitas vid behov

beslut Underrättelse om beslut – om det går mig emot (kommunikation) Beslutsmotivering – skäl som avgör beslutet Hur man överklagar Mottagningsbevis eller inte Skriv så att alla förstår Folk läser oftast bara början av ett beslut och / eller det man vill läsa – ej det finstilta

Jäv - vad är det

Jävig eller ej Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv Ställföreträdarjäv Ombudsjäv tvåinstansjäv Delikatessjäv avser handläggning och beslut (politiker och tjänstemän) Kan bortses ifrån, om det uppenbart saknar betydelse för utgången av ärendet Regel När du känner dig jävig – delta ej

Offentlighet- och sekretesslag

offentlighetsprincipen ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmän handling”. (Tryckfrihetsförordningen 2 kap 1 §)

Varför offentligt •Insyn i och kontroll över myndigheter •Främja rättssäkerheten •Effektivitet i förvaltningen •Främja den samhälleliga debatten

Offentlighetsprincipens grunder •Allmänna handlingars offentlighet •Yttrandefrihet för tjänstemän m fl •Meddelarfrihet för tjänstemän m fl •Offentlighet vid domstolsförhandlingar •Offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden

Handling – vad är det Handling Allmän handling Upprättad handling Offentlig handling Sekretessbelagd (hemlig) handling Upprättad handling När den har expedierats När ärendet handlingen tillhör har slutbehandlats hos myndigheten

Vad räknas som handling •Framställning i skrift eller bild vars innehåll omedelbart kan uppfattas med synsinnet (pappersdokument, fotografier, ritningar m m) •Upptagning vars innehåll endast kan uppfattas med tekniskt hjälpmedel (IT-upptagningar, ljudband, mikrofilm m m)

När blir en handling allmän ”Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt TF 2 kap, 6 och 7 §§är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.”

Vad räknas inte som allmän handling •Arbetsmaterial. •Handlingar som tjänsteman tar emot i egenskap av annan ställning. •Myndighetsintern information. •Privat post/enskilda handlingar i offentliga arkiv. •Anbud först vid tidpunkt för öppnande. •Handlingar i bibliotek.

Offentlig handling En allmän handling som inte omfattas av sekretess enligt lagstiftning

registrering •När handling kommit in till eller upprättats hos myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål. •Datum, diarienummer, avsändare/adressat och ärendebeskrivning. •Offentliga handlingar behöver dock inte registreras om de kan hållas ordnade på annat sätt så att det utan svårighet kan fastställas om handling inkommit eller upprättats. •Handlingar som innehåller hemliga uppgifter ska alltid registreras. •All post, inkl. e-post, skall öppnas varje dag för att man skall kunna avgöra om det är en allmän handling  

Utlämnande av handling •Vem lämnar ut? •Hur ska handling tillhandahållas? •När ska handling utlämnas? •Den som begär att få del av allmän handling behöver inte uppge sitt namn eller syfte. •Myndighet får heller inte fråga eller efterforska namn eller syfte. •Undantag: om det är nödvändigt för sekretess-prövningen

Beslut och överklagande •Beslut att inte lämna ut handling skall vara skriftligt och innefatta besvärshänvisning. •Beslut måste fattas av ”myndigheten” (d.v.s. av nämnden eller tjänsteman på delegation). •Den som ”vårdar” handling skall vid förfrågan om utlämnande underrätta sökanden om möjligheten till överklagan, och ska efter dennes begäran hänskjuta frågan till myndigheten för beslut 

sekretess •Innebär förbud mot att röja vissa i sekretesslagen preciserade uppgifter och begränsar därmed offentlighetsprincipen. •Sekretess innebär förbud mot att röja uppgift, vare sig det sker:  muntligt -genom att handlingar lämnas ut -på annat sätt

Vem omfattas av sekretess •Myndigheten (t ex en nämnd eller styrelse) •Anställd vid myndigheten •Uppdragstagare hos myndigheten •Tystnadsplikten gäller även efter det att man lämnat myndigheten!

Mot vem gäller sekretessen Sekretess gäller i förhållande till: •enskild •andra myndigheter •självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet

Undantag från sekretess Sekretessbelagd uppgift får i vissa fall lämnas ut: •till andra myndigheter (t ex riksdag, regering, revisorer, polis, åklagare) •om det är nödvändigt för att det utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet •om intresset av att uppgiften utlämnas uppenbart har företräde för det intresse sekretessen avser skydda •om uppgifts-/anmälningsplikt föreligger.  

Undantag från sekretess forts Sekretess till skydd för enskild gäller inte: •i förhållande till den enskilde själv •om sekretessen helt eller delvis efterges av den enskilde själv •i förhållande till den enskildes förmyndare eller vårdnadshavare (huvudregel)

När tar nämndens ansvar slut ?

Vad/vem bestämmer när ansvaret slutar Hur långt ska en nämnd agera i ärenden – där nämnden används som slagträ – grannefejder, mm Har nämnden några principer - eller avgörs ärenden godtyckligt Hur många påminnelser innan ett kraftfullt beslut tas Vem har ansvaret Politiskt ansvar Tjänstemännens ansvar God ekonomisk hushållning Ekonomiskt ansvar Verksamhetsansvar

Fråga att diskutera Diskutera i grupper, de av dagens frågor, som ni anser vara de viktigaste för att få en väl fungerande mbn Utse en redovisare och en protokollförare i varje grupp

Hur går ni vidare i er nämnd Är era roller klara Är ni nöjda med era politiska målsättningar Har ert parti en uttalad ambition med er nämnds verksmahet Har ni ett gott och förtroendefullt samarbete med era tjänstmän Är ni respekterad” som nämnd” – ute på stan Har ni ett bra arbetssätt i er nämnd Följer ni politiskt upp era ambitioner /mål och ekonomi

Bara ni kan bestämma hur mbn ska fungera i er kommun Om inte ni bestämmer kommer andra att bestämma åt er