Sven-Erik Hansén Professor Åbo Akademi

 Globalisering  Nya föreställningar om världen – om ekonomi, politik osv.  IKT – centralt medel  Ekologisk kris - Hållbar utveckling  Homogeniseringsprocess  Strukturell harmonisering, jfr Bolognareformen, kultur, politik  Liberalisering – radikalisering (jfr nyliberala strömningar)  Trygghetssystem monteras ner  Kommersialisering av utbildningen  Privatisering (eliter avgränsas, friskolor, skräddarsydda lärarutbildningar)  Individualisering (individuella studieplaner)  Universitet som gemenskap (de lärdas samfund) uttunnas  Extremism (grupper, individer)  “Två slag av medborgarskap”  Nationell  Supranationell  Kvalitetssäkring --- marknadsorienterad redovisningskultur  Styrning via evaluering och resultat  Auditering, certifiering, ackreditering

Delar traditioner Stort samhälleligt intresse för lärarutbildningen Lärarna centrala i konstruktionen av det moderna välfärdssamhället  Läraren som ”nationsbyggare”  Förtroende bland allmänheten och den politiska makten  Läraren med status och auktoritet Delar dagens kontextuella villkor Starkt politiskt intresse för skola och lärarutbildning Utifrån och inifrån kommande press på lärarutbildningen Välorganiserade homogena utbildningssystem Reorganisering av lärarutbildningar (Bolognaanpassningar)  Kamp om innehåll (pedagogik, ämnesdidaktik, teori, praktik osv.)  Fokus på utvärderingarVariationer I visioner I reglering (jfr Rammeplanen i Norge) I orientering I tolkningar och tempo I organisatoriska lösningar Nordisk arena - delar traditioner och kontextuella villkor

Danmark (2001)2006 Finland (Bologna) Island Norge Sverige

Rekrytering Generell trend i Norden och i Västeuropa: Fallande söktal till lärarutbildningar Fallande kvalitet på sökande Flykt från yrket: Tilltagande upplevelse av stress i arbetet och flykt från yrket Siffror som 20-30% vanliga i stora urbana miljöer Undantag Finland: Lärarutbildningen attraktiv Förtroende bland allmänheten och den ekonomiska och politiska eliten

Norge: Differentierad fyraårig grundskollärarutbildning: Trinn undervisnings- ämnen (minst) Norsk, matematik obligatoriska 30sp 1 fag 60sp Stadieanpassat innehåll Trinn undervisn.fag 60sp var 30sp skolrelevant fag Specialisering; real, språk, praktisk-estetiska fag Breddkompetens: Stabila och trygga vuxenkontakter Syn på elevens tillväxt Läraren följer eleverna under flera år i flera ämnen Många små skolor ”Klasslärare” Djupkompetens: Krav på fördjupning och specialisering i undervisningsämnen ”Ämneslärare”

Breddkompetens Djupkompetens Finland 9 (10) årig grundläggande utbildning, 3 år andra stadiets eller gymnasial utbildning Åk (1-6) Huvudämne pedagogik ( sp) Undervisningsämnen och ämnes- helheter sammanlagt 60-70sp Specialisering, fördjupning i s.k. biämnen: korta (35sp) långa (minst 60sp) (ny behörighet) Åk (7-9;10-12) Huvudämne, undervisningsämne ( sp) Biämnen: långa (minst 60sp) korta Behörig- het Behörig- het

 Förskollärarexamen (210hp)  Grundlärarexamen (240hp)  Inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans åk 1-3  Inriktning mot arbete i åk 4-6  Inriktning mot arbete i fritidshem  Ämneslärarexamen  Inriktning mot arbete i åk 7-9 (270hp) 3 ämnen  Inriktning mot allmänna ämnen  Inriktning mot allmänna ämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen  Inriktning mot yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen  Inriktning mot praktiska och yrkesämnen  Inriktning mot arbete i gymnasieskolan ( hp) 2 ämnen  Yrkeslärarexamen  Speciallärarexamen  Ges på avancerad (fördjupad nivå) nivå, som en magisterexamen

Principer för finländsk lärarutbildning ► Akademisk professionsutbildning på mastersnivå (3 + 2) bekräftas (Den grundläggande modellen från 1979 gäller)  Utbildning som förenar olika lärargrupper ► Pedagogik (allmändidaktik) ansvar för lärarskap, ”teacherhood” ► Pedagogik huvudämne i utbildningen av lärare för (0) 1-7 ► Specialpedagogik huvudämne för speciallärare ► Vetenskapliga discipliner huvudämnen för ämneslärare ► Ämnesdidaktikens betydelse poängteras ► Direktantagning (strävan) ► Statliga övningsskolors bibehålls  Underställda pedagogiska fakulteter  Förstärker relationen ”teori och praktik” i utbildningen  Utveckla utvecklings- och forskningsverksamhet, särskilt kring handledningen Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Lärarutbildningen 2020, 44: 2007 Promemoria, Undervisningsministeriet

Subject-matter Teacher Education Master 300ECTS Language and communication 25 ECTS Huvudämne Main subject ECTS ”Långt” Biämne Extended Minor subject ECTS Bachelor180 ECTS Pedagogiska Lärarstudier Educational Studies ECTS Valfria Studier Free choice

Barnträdgårds- lärarutbildning Grundskol- lärarutbildning årskurs (0) 1-6 Ämneslärar- utbildning årskurs 7-9: 1-3 Special- lärarutbildning Yrkeslärar- utbildning P e d a g o g i s k a l ä r a r s t u d i e r

För den individuella utvecklingen: Att utveckla ett kritiskt medvetande  Att träna analysförmågan: att bryta ner och bygga upp  Att utveckla lärare till goda konsumenter av forskning Att gynna individens intellektuella och personliga utveckling  Att reflektera är gott i sig själv: livskvalitet För den kollektiva utvecklingen (relationell pedagogik): Att gemensamt lösa pedagogiska problem  Att utsätta uppfattningar för en kollektiv granskning  Att kollektivt utveckla en avsiktlig, målinriktad arbetsprocess  Att disciplinerat och systematiserat tänka tillsammans  Att utveckla ett kollektivt fungerande professionellt språkbruk Att utveckla insikten om att vetenskaplighet är en ”open ended inquiry”  Att ”eviga sanningar” blir temporära; att söka svar men inte svaret  Att gemensamt reflektera gynnar kvalitet och professionalism Vad betyder en forskningsbaserad lärarutbildning?

1. Standardbaserad utbildningspolitik o Resultat och ökad kvalitet knyts till processer för ackreditering, befordran, sanktioner, finansiering (Popham, 2007) Centralt fastställda läroplaner (”standards”) o Fokus på effektivitet o Prov- eller testbaserad kunskapsredovisning, resultatansvar o Detaljerade och ambitiösa resultatmål

2. Ökat fokus på basämnen Ämnen lyfts upp som primära mål och mätare av effektivitet (läsning, skrivning, matematik och nat.vet.) o Fokus på säkert ämnesstoff  Förbereder elever för proven (Au, 2009).  Ju större betydelse provresultaten har, desto mindre frihet i klassrum för kreativitet och experiment PISA, TIMSS, PIRLS styr nationella läroplaner o Kort sagt: Vi kan slå fast at den norske skolens formål (syfte) i praksis er erstattet med indikatorer og rangeringer fra OECD-eksperter og fra PISA-prosjektet. (S. Sjöberg, 2012) o Jfr projektet No Child Left Behind i USA: Ingen får misslyckas  Undervisningstid ”stjäls” från andra ämnen, speciellt SO- ämnen, bild och musik Global Education Reform Movement (GERM) (Sahlberg, 2011)

3. Modeller från näringslivet Etiska mål för personlig utveckling kombineras med o hegemonisk styrning o ekonomisk vinst (jfr privatskolor) Näringslivsmodeller begränsar o nationell politisk skolutveckling o utbildningens inneboende förmåga till förnyelse (Levin, 1998) o lärares och skolors försök att lära av varandra o kollegial kompetensutveckling som energikälla för varaktiga förbättringar i skolan Konsulter från näringslivet köps in; (jfr Sverige 2012)

4. Högt resultatansvar av avgörande betydelse Framgång eller misslyckande avgörs genom o Standardiserade prov och externa utvärderingar o Endast begränsade delar av utbildningen i skolan fångas upp Race to the Top (RTTT) – lanserades 2009 av USA (4,35 miljarder dollar) o Uppmuntrar till konkurrens mellan stater och mellan skolor o Centralt – att även mäta lärares och ledares effektivitet genom standardiserade prov Tvång, påtryckningar, skam, toppstyrning, marknadsprinciper, konkurrens, standardisering, prov, lättare och snabbare utbildningsvägar för lärare, att stänga skolor med dåliga resultat, avskeda ineffektiva lärare och rektorer och sedan starta om med unga lärare och nyöppnade skolor – samma reformstrategier som har misslyckats kapitalt under två decennier i många anglosaxiska länder – håller på att återuppfinnas och genomföras på nytt och med ännu större kraft och beslutsamhet (Hargreaves, 2011)

Utbildningspolitiken i Finland – egen väg o Lösningar som avviker från en marknadsdriven policy o Få av strategierna från GERM (RTTT) har använts Bygger på o utbildningssystemets goda rykte o tillit från allmänheten o professionalism i skolan (lärarens autonomi) o lokala skolledare; i nyckelroll (lärare som undervisar) o delat ansvar i stället för: rigorous school-inspection, standardized curriculum, high-stakes assessments, test-based accountability and a race-to-the-top mentality o den kommunala skolan (få friskolor) Aktivt samarbete mellan utbildningssektor och näringsliv o Uppmuntrat skolor att experimentera kreativt o Främjat entreprenörsanda och en positiv attityd till arbete

Lärarnas arbetsstil och yrkesetik Finländska lärare skapar och håller distans till elever och föräldrar, - högre lärarauktoritet än i övriga nordiska länder - bättre arbetsdisciplin Eleverna blir - mer benägna att göra det läraren ålägger dem - mer benägna att anstränga sig; att inte ge upp inför svårigheter; Finländska elever får goda studievanor. -”Pupils learn even if they don’t want to. We make them learn” I jämförelse med övriga nordiska länder har Finland en generellt sett bättre lärarutbildning med djupare ämneskunskaper. Högre status för läraryrket i Finland än i övriga Norden Goda ämneskunskaper och god status --> andelen obehöriga lärare är låg. Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland’s Success in PISA. Oxford University. PISA reflektioner Endast för privat bruk © Hansén

Resultaten knutna till samhälleliga och kulturella förhållanden Läxor varje dag från och med årskurs 1 till skillnad från situationen i övriga nordiska länder. Betyg obligatoriska i årskurs 8, men ges redan tidigare (vanliga från årskurs 4) Kopierat Sveriges utbildningsreformer men kunnat undvika några av grannlandets misstag Det finländska samhället anses präglat av ett relativt auktoritärt samhällsklimat Har påverkat skolan Auktoritet och disciplin präglar skolan - ”Russian visitors think the Finnish schools have no discipline and the students are ill behaved, while the Swedish ’PISA tourists’ believe that Finnish schools have strict discipline and well-behaved students” (pedagogikprofessor). Chung, J (2009): An Investigation of Reasons for Finland’s Success in PISA. Oxford University. PISA reflektioner Endast för privat bruk © Hansén

 Paradoxer  Paradox 1: De goda resultat eleverna presterat i de framtidsorienterade PISA mätningarna verkar vila på det förflutna  På värden präglade av lydnad och underdånighet från ett svunnet agrart och förindustrialiserat samhälle  Paradox 2: Den politiskt och pedagogiskt sett progressiva reformen av den obligatoriska skolan ser ut att ha blivit införd av politiskt och pedagogiskt konservativa lärare (Simola, 2005)  Påstådd ”konservatism” - en tillgång?  ”En konservativ skola med konservativa lärare”  ger goda resultat i framtidsorienterade mätningar  Vad är konservatism? PISA reflektioner Endast för privat bruk © Hansén