”Jag kan känna igen symtom på PTSD”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
“Tänk över det här...” Klicka med musen för att se bildspelet...
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Men det här är väl ingenting nytt?
Kriser Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg –
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Hälsa och Kondition.
Muntligt Jag kan….
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Konsten att leda sig själv
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Falck Healthcares krisstöd
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Vara brottsoffer eller vittne
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hantera en kronisk sjukdom
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Hälsa och Kondition.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Förändring – hot eller möjlighet?
Attraktiv Hemtjänst Deluppdrag Införa välfärdsteknologi Max Domaradzki.
Socialpsykologi.
Barn och stress.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Barn som växer upp i familjer med våld
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
En lärarhandledning från MÄN
Bemöta personer som reagerar på trauma
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Tänker och känner? Hör? Ser? Säger och gör? Svårigheter Framgångar.
”Sockerdricka trädet”
Psykiskt funktionsnedsättning
Barn som närstående.
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
Exempel från verkligheten
Depression.
Tips för bättre kommunikation
Depression.
Presentationens avskrift:

När stormen inte bedarrar - Om långvariga reaktioner och andra vågens insatser

”Jag kan känna igen symtom på PTSD” ”Jag har förstått principerna vid psykologisk behandling av PTSD och långvariga krisreaktioner”

Tre viktiga faktorer för utveckling av långvariga reaktioner: Påfrestningens intensitet Individens motståndskraft Individens tolkning/ upplevelse av hot

Påfrestningens intensitet Mild, moderat: Dödsfall (ej i familjen), ekonomi-, hälso- och äktenskapsproblem, arbetslöshet eller utbildnings- problem Allvarlig: Dödsfall hos närstående tidigt i livet Extrem: Olyckor, katastrofer med dödshot Katastrofal: Våld, våldtäkt, sexuellt utnyttjande, systematisk misshandel, gisslan, krig, rån (dödshotet skall vara påträngande)

Psykisk traumatisering innebär: En extremt påfrestande händelse/situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser. (Van der Kolk, 1996)

Påfrestningens intensitet Starka och långvariga sinnesintryck Hög grad av upplevd dödsfara

Terror Naturkatastrofer

Individens motståndskraft Socialt skyddsnät Bemötande, adekvat krishjälp Trygg anknytning och sårbarhet Tidigare obearbetade trauman

Individens tolkning/ upplevelse av hot

Osårbarhetsillusionen ”Det händer inte mig. Världen är förutsägbar, rättvis, meningsfull, trygg.” Ändamålsenligt i vardagen Skyddar oss från konstant oro

Bilder om det har poppat upp inom mig Jag har tänkt på det utan att jag ville det Jag har drömt om det Jag har svårt för att somna eller att sova Jag har haft vågor av starka känslor av det

Jag har hållit mig borta från sådant som har kunnat påminna mig om det Det har känts overkligt, som om det inte har hänt Jag undvikit att prata om det

Akut stressyndrom Intrusion (invadering) Tid Denial (bortträngning)

PTSD Intrusion (invaderande) Tid 1 månad Denial (bortträngning)

PTSD Undvikanden Överspändhet Återupplevelser

Återupplevelser Påträngande minnen av händelsen (flashbacks), mardrömmar och sensoriska återupplevelser Superminnets verk!

Återupplevelser forts. Stark ångest när man blir påmind om traumat. Inre påminnelser Yttre påminnelser En känsla Tidningsnotis

Undvikanden Aktivt undvikande av tankar (bilder) och känslor som förknippas med traumat

Att vara i kamp med sina inre upplevelser Rädsla Sorg

Undvikanden forts. Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller samtal som framkallar minnen av traumat Oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen

Undvikanden forts. Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor Begränsade affekter (t.ex. oförmåga att känna kärlek) Känsla av att sakna framtid (t.ex. inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra)

Överspändhet Insomningssvårigheter, sömnrubbningar,

Överspändhet forts. Irritabilitet eller vredesutbrott Koncentrationssvårigheter Lättskrämdhet Överdriven vaksamhet

Fyra teman i traumabearbetning Hot => Ångest, rädsla Ansvar => Skuldkänslor Förlust => Sorg Kränkning => Skam

Krisreaktioner är normala reaktioner på onormala händelser

Emotionell första-hjälp Hitta en tidpunkt och en plats där man kan tala utan att bli avbruten eller störd Acceptera känslomässiga reaktioner och frånvaro av desamma. Tvinga ingen att prata. ”Jag finns här” Lyssna och bekräfta upplevelsen Bekräfta att denna typ av stress kan ta tid att hantera Var ärlig, förneka inte verkligheten Förmedla korrekt och viktig information – ge fakta om detaljer

Emotionell första-hjälp Underlätta alla former av socialt stöd Medverka inte till jakt på syndabockar Avstå från att uttrycka förväntningar eller omdömen Var inte obefogat optimistisk – undvik att utgå från att du ”vet” hur drabbade tänker om det inträffade Tala om förväntade reaktioner efter katastrofer och bra bemästringssätt Utgå från att man kan återhämta sig Erbjud att avsätta den tid som behövs Sälj inga rationaliseringar Uppmuntra meningsfull aktivitet

Detta kan hjälpa i vardagen Att tala med en annan person för att få stöd och vara tillsammans med andra Ta del i positiva, avledande aktiviteter som sport, hobby, eller läsning Få rimliga möjligheter till vila och att äta nyttig mat Försök att upprätthålla vanliga rutiner och aktiviteter Planera trevliga aktiviteter Ta pauser Tänka på en när anhörig som omkommit och ägna sig åt goda minnen Fokusera på praktiska saker som man kan ägna sig åt direkt för att hantera situationen bättre Använda sig av avslappningsmetoder, andningsövningar, meditation, tala lugnande till sig själv eller lyssna på skön musik Delta i stödgrupper Motionera rimligt Skriva dagbok Söka hjälp vid behov

Vad man bör undvika när man ger socialt stöd Tidigt säga att det blir bra eller att individen ska försöka komma över händelsen Tala om egna upplevelser istället för att lyssna på den drabbade Hindra individen att tala om vad som oroar denne Markera att individen är svag eller överdriver för att denne inte hanterar situationen så bra som du själv gör Ge råd istället för att fråga vad som fungerar för den drabbade Säga att de kan vara nöjda med att det inte var värre

När ditt stöd inte räcker Du kan behöva informera individer om att experter anser att undvikande och isolering kan öka besvären medan socialt stöd underlättar återhämtningen Man kan också uppmuntra den drabbade att delta i en stödgrupp med andra som har liknande erfarenheter Uppmuntra drabbade att söka professionell hjälp hos distriktsläkare, religiösa företrädare, stödgrupper eller samtalsterapeuter och erbjud dig att följa dem dit Man kan också hämta mer hjälp från andra i sitt sociala nätverk så att alla kan hjälpa till med stödet för den drabbade.

Detta bör man undvika som drabbad Använda alkohol eller droger för att bemästra situationen Dra sig undan från familj och vänner Äta för mycket eller för lite Inte delta i trevliga aktiviteter Arbeta för mycket Ilska eller våld Göra riskfyllda saker, till exempel att köra omdömeslöst, missbruk, inte ta adekvat hänsyn Skylla på andra Extremt undvikande av att tänka på eller prata om händelsen eller den omkomne Inte ta hand om eller vårda sig själv Överdrivet TV-tittande eller överdriven användning av datorspel

Den professionella hjälpen Gå igenom händelseförloppet i detalj – exponering imaginärt eller i verklighet Uttrycka tankar och känslor