Jan Nordling, huvudprojektledare IVA 18 juni 2012 Ett energieffektivt samhälle Jan Nordling, huvudprojektledare IVA 18 juni 2012

Vision för Ett energieffektivt samhälle Utveckla Sverige – med 50 procent effektivare energianvändning till 2050

IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle Varför nu? Energieffektivisering är en nationellt strategisk fråga EU-kommissionen har beslutat om ett nytt direktiv med långtgående krav på energieffektivisering Den tekniska utvecklingen på energianvändningsområdet är snabb Stigande priser på vissa energislag gör energieffektivisering lönsammare än tidigare Varför IVA? Bland sina medlemmar och i sitt nätverk förenar IVA teknisk och ekonomisk kompetens med praktisk erfarenhet I IVA-projektet Vägval Energi, som avrapporterades 2009, identifierades energieffektivisering som ett prioriterat framtidsområde

Vägval energi tog fram fem områden – vägval:   Vägval 1. Prioritera energieffektivisering som det övergripande energipolitiska instrumentet Vägval 2. Satsa på de åtgärder som ger mest klimatnytta Vägval 3. Satsa på elbilar och laddhybrider för att reducera mängden koldioxid Vägval 4. Fortsätt att utnyttja kärnkraft Vägval 5. Förbered Sverige för ett varmare klimat

Bra och mindre bra energieffektivisering Åtgärder som reducerer energianvändningen och är lönsamma vid priser som reflekterar relevanta kostnader, inklusive miljökostnader Bra energieffektivisering gör att hushållens/företagens kostnader sänks, vilket har positiva effekter på realinkomster respektive konkurrenskraft Mindre bra energieffektivisering Åtgärder som reducerar energianvändningen men vars lönsamhet är beroende av varaktiga subventioner och/eller andra stödformer Mindre bra energieffektivisering leder i slutändan till samhällsekonomiska kostnader

Några observationer Vid given produktion leder ökad energieffektivitet till lägre energianvändning Men ökad energieffektivitet är en del av den produktivitetsökning som gör att produktionen ökar Om energianvändningen skall bli 50 procent mer effektiv fram till 2050 så måste energieffektiviteten förbättras med i genomsnitt 1,8 procent per år mellan 2012 och 2050 Under den lika långa perioden 1972 – 2010 förbättrades energieffektiviteten i Sverige (total energianvändning i förhållande till BNP) med i genomsnitt 1,3 procent per år

Mål för projektet Projektet ska: Identifiera möjligheter och hinder, och föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. Identifiera nya affärsmodeller och affärsmöjligheter som stimulerar till energieffektivisering, samt föreslå konkreta åtgärder. Identifiera möjligheter till energieffektivisering med hjälp av smarta energisystem, samt föreslå konkreta åtgärder. Skapa en bredare syn på begreppet energieffektivisering. Genomföra en internationell jämförelse och sammanställa goda exempel på energieffektivisering.

Det praktiska genomförandet ska ske i de olika sektorerna Bebyggelse Stora förväntningar på energieffektivisering. Transporter Kraftfulla åtgärder krävs. Industri Måste förändra processer, effektivisera energianvändningen och använda förnybara råvaror. Skog- och jordbruk Hanterar/producerar förnybara energiråvaror. Stor potential. Marknadsmässiga lösningar? Tjänstesektor Förväntas skapa nya näringar som är mindre energiberoende. Bebyggelsen och transporterna är ju här och nu – åtgärder krävs. Industrin: måste för att vara konkurrenskraftig även på lång sikt, kortsiktigt kan de flytta till andra länder… Jord- och skogsbruk: Stor potential men svårt att hitta marknadsmässiga lösningar. Biogas, energiproducenter, ny teknik ger nya möjligheter. Behöver stöd. Den tunga industrin, ex. skogsindustrin är under omvandling – från massa/papperstillverkning till Bioenergikombinat. Stora förväntningar om omställning. Stora investeringar krävs hos alla

affärsmöjligheter och affärsmodeller Projektorganisation och rapportering Styrgrupp 2012-2014 Förprojekt, bemanning av styrgrupp, arbets-grupper och experter Insamling, analys och presentation av erfarenheter från Norden, Nordeuropa och Internationellt tjänstesektor Ordförande, projektledning Ordförande, projektledning skog- och jordbruk Ordförande, projektledning transporter Ordförande, projektledning industri bebyggelse Ordförande, projektledning affärsmöjligheter och affärsmodeller Ordförande projektledning smarta energisystem pågår Ordförande projektledning policyunderlag Projektledning

Projektets målgrupp Industrin Konsumenter Fastighetsbolag Energibolag Tjänsteföretag Finansiärer (riskkapitalister) Politiker och myndigheter 2017-04-06

Styrgruppen i projektet Lars Bergman, rektor HHS, ordförande Tommaso Auletta, ABB Stina Blombäck, Billerud, skog &jordbruk Jöran Hägglund, Vattenfall Kjell Jansson, Svensk energi Urban Karlström, Fortifikationsverket, transporter Fredrik Lagergren, KTH Executive School, tjänster Andres Muld, Energimyndigheten Bo Normark, Power Circle, smarta energinät Göran Persson, Siemens Birgitta Resvik, Fortum Per-Arne Rudbert, Humlegården, affärsmodeller Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, industri Per Westlund, IVAs avd. Samhällsbyggnad, bygg Magnus Breidne, IVAs projektchef Jan Nordling, huvudprojektledare IVA

Ett energieffektivt samhälle Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA i samverkan med ABB, Elforsk, Energimyndigheten, Fortum, Humlegården, Ångpanneföreningens- forskningsstiftelse, SBUF, Siemens, Skanska, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Vattenfall

Almedalen: Egen energi till varje pris? När: Torsdag 13:30-14:30 den 5 juli med efterföljande mingel Var: Företagarnas lokaler på St Hansgatan, i Payex gamla tryckeri. Moderator: Åsa Söderström Jerring Lars Bergman, ordf Björn O. Nilson, IVA Hannes Carl Borg, pol. sak Bo Normark, Power Circle Tommaso Auletta, ABB Per Holm, Sabo Paul Westin, Energimyndigheten Maria Sandqvist, Teknikföretagen Maria Sunér Fleming – Sv N-liv Kjell Jansson Svensk Energi Jakob Eliasson, Villaägarna Ulrika Jardfelt, Svensk fjärrvärme Isadora Wronski, Greenpeace