Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens

MRSA -världen Rapporter fr. Wales/USA: S aureus-bakteriemier: 50 % är MRSA! MRSA ofta multiresistenta→vankomycin enda alternativet Då MRSA endemiskt→ändrad empirisk terapi (isoxzolylpc→vankomycin) →↑ risk för selektion/spridning av VRE →↑ risk för MRSA förvärvar vankomycin-resistensgen→ selektion/spridning av VRSA

MRSA-Sverige Utbrott på och utanför sjukhus Hittills endast enstaka allvarliga infektioner Däremot: stor andel KNS på svenska sjukhus (ssk intensivvårdsavd) förvärvat multiresistens utom för vankomycin→ ökad empirisk användning av vankomycin→ ökade kostnader (Ex Lund: 50-80 % MRSE beroende på typ av avdelning)

Effekter av antibiotikaresistens Holmberg et. al. Rev. Inf Effekter av antibiotikaresistens Holmberg et.al.Rev.Inf.Dis 1987; 9:1065-78 175 publ studier och CDC-rapporter om utbrott av bakteriella infektioner mellan 1971 och 1980 Jämförde kliniska data och kostnader för infektioner orsakade av känsliga respektive resistenta bakterier Diverse olika bakterier, ffa G- och S aureus

Effekter av antibiotikaresistens Holmberg et. al. Rev. Inf Effekter av antibiotikaresistens Holmberg et.al. Rev.Inf.Dis 1987;9:1065-78 Pat infekterade med resistenta bakterier hade i genomsnitt 2 ggr Förlängd sjukhusvistelse Ökad mortalitet Ökat behov av sjukhusvård Dessutom innebar infektion med resistenta bakterier högre kostnader Ofta små studier, ofta dåligt justerade för confounders

Inadekvat empirisk antibiotikabeh. > 600 IVA-vårdade pat med nosokomiala/samhälls-förvärvade infektioner 26 % fick inadekvat empirisk ab-beh > 2 ggr högre mortalitet för pat som fått inadekvat beh Logistisk regression → inadekvat ab-beh var den viktigaste bidragande orsaken till mortalitet Främsta anledningen till inadekvat ab-beh. var infektion med resistent stam Liknande resultat då studerat IVA-vårdade pat med bakteriemi Kollef et al, Chest 1999;115:462-74 Ibrahim et al, Chest 2000;118:146-55 Valles et al, Chest 2003;123:1615-24

Mortalitet-MRSA bakteriemi 1990-2003: flertal publ. studier av mortalitet i MRSA/MSSA bakteriemi Fortfarande ofta ganska små studier Matchning/justering för confounders på många olika sätt Vissa→inga skillnader, men flertal→1,5-3 ggr ökad mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA 2 meta-analyser (9 resp. 31 studier): både poolade resultat och analys av subgrupper→ ca. 2 ggr högre mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA Whitby et al, Med J Aust 2001;175:264-7 Cosgrove et al, Clin Infect Dis 2003;36:53-9

Mortalitet-MRSA Crowcroft et al, BMJ, 325: 1390-1 England/Wales-studie av dödsbevis: Antal dödsbevis där infektion med S aureus angavs som den primära dödsorsaken ökat 1993-1998 Infektion med MRSA stod för hela ökningen

Räkneexempel mortalitet S aureus-bakteriemi, Sverige Förutsättningar: Ca 1800 S aureus bakteriemier/år Konstant incidens S aureus bakteriemier 20 % mortalitet A) Dagens läge 0 % MRSA B) Vid 50 % MRSA a) 0,2*1800=360 dödsfall/år b) 0,2*900+0,4*900=540 dödsfall/år Dvs. 180 extra dödsfall orsakade av MRSA/år

Varför ökad mortalitet av MRSA ”i sig”? Inga hållpunkter för att MRSA i sig själva är mer virulenta än MSSA. Vankomycin ej lika effektivt stafylokockmedel som isoxazolylpc. Studier visat sämre utläkning/ökad mortalitet hos vankomycin-behandlade pat med allvarliga S aureusinfektioner. Inadekvat empirisk antibiotikabehandling.

Kostnader-komponenter A) Patientrelaterade Dyrare antibiotikabehandling Dyrare preparat, kombinationsbehandling Förlängd vårdtid ↑ behov av IVA-vård, kirurgi, eftervård på institution mm Uteblivna/fördröjda behandlingsresultat ↑ kostnader för odlingar och resistensbestämning

Kostnader-komponenter B) Kostnader för att begränsa spridning Isolering Smittspårning Stängda vårdavdelningar/vårdplatser Ökade vårdhygienresusrser

Exempel på ökade kostnader Sjukhus USA: 4 000 US dollar dyrare att behandla EN MRSA-bakteriemi jmf motsv. MSSA pga ↑vårdtid, dyrare antibiotika, isolering Engelskt räkneexempel, sjukhus: ökad empirisk vankomycin-användning pga hög frekvens MRSA→ fördubbla sjukhusets antibiotikabudget USA: Kostnader för åtgärder vid ett sjukhusutbrott med MRSA= halva kostnaden för att behandla EN MRSA-bakteriemi

Perspektiv Sjukhusperspektivet av hälso- och sjukvårds-konsekvenser av antibiotika-resistens-endast en del av problemet: Vård av pat på sjukhem, rehabkliniker, äldreboenden Infektioner som behandlas i öppen vård Konsekvenser för samhället i form av sjukskrivningar, bortfall av arbetskraft etc.

Sammanfattning Finns tillräckligt med dokumentation på att antibiotikaresistens leder till ökad mortalitet och ökade kostnader Därför i Sverige lönsamt att vidta alla tänkbara åtgärder i och utanför sjukvården för att förhindra en utveckling mot den situation med resistenta bakterier som redan råder i många andra länder idag