Rehabiliteringsgarantin

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Vad innebär val av vårdenhet?
Arbetsförmågebedömning och Rehabilitering mot arbete
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Är det väl använda pengar?
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom 2010 Sammanfattning av riktlinjerna Demenssjuksköterska Lena Tronnler Arbetsterapeut.
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off Birgitta Grahn Docent, forskningsledare.
Sjukgymnastik för äldre personer
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
S E N I O R A L E R T Team: Särkivaaragården, Övertorneå
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Erfarenheter från Beroendecentrum Stockholm
Beroendecentrum Värmland
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Medicinsk Vårdplan.
”En livsförvandlande resa” ”En livsförvandlande resa” Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Stressrelaterad.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
FÖRSÄKRINGS-MEDICINSK UTBILDNING FÖR REHABTEAM
Multimodal rehabilitering
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Lidköping Rehabilitering i natur och trädgård
Teamarbete Furunäsets vårdcentral
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Utveckling av instrument för att bedöma indikation för multimodal rehabilitering samt följa resultat av multimodal rehabilitering i primärvård
Utveckla sjukskrivnings-processen inom hälso- och sjukvården
Samarbete med Försäkringskassan
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
1 Välkomna! Praktiska detaljer Resultat Skånerapporten, BackUpp Ingemar P Uppföljningsverktyg – Ulf Revisioner och avvikelser – Anja Forskningsprojekt.
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Anders Johansson ST-läkare, teamledare Malin Lithberg, distriktssköterska Lisbeth Axell, KBT-terapeut Charlotte Gyllensten, enhetschef ETAPP Effektivare.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011”
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Neurorehabilitering i Primärvården
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Psykosocial ohälsa till rätt vårdgivare i rätt tid
Samtalsterapeut direkt
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
En tjänst för ökad tillgänglighet
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Rehabiliteringsgarantin Vilka omfattas? Icke specifik smärta i rygg, nacke, axlar Har långvarig smärta (minst 3 månaders varaktighet) från nacke/skuldror och/eller ländrygg eller generaliserad smärta (tex fibromyalgi. Lätt eller medelsvår psykisk ohälsa Ångestsyndrom Depression Stress Patienten måste inte vara sjukskriven Personer i yrkesför ålder dvs 16-67 år

Vad ingår i Rehabiliteringsgarantin? Garantin ska avse tillgänglighet i följande steg: 1. Medicinsk bedömning och ställningstagande till om patienten skulle vara betjänt av medicinsk rehabilitering enligt ovan. 2. Påbörja och genomföra behandling/rehabilitering. Ersättning utgår för steg 2 för 2009-2010.

Tidsgränser Så fort som möjligt. Åtgärderna omfattas av den generella vårdgarantin vilket innebär att de ska vara påbörjade senast inom de tider som anges i vårdgarantin (kontakt samma dag, läkarbesök om så behövs inom 7 dagar, specialistbesök inom 90 dagar, behandling inom 90 dagar). Målsättningen är att berörda patienter ska få behandling/rehabilitering inom 6-8 veckor från sjukskrivningens början.

Rehabiliteringsgarantins förhållande till Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen gäller. Personer i åldern 16-67 år har inte förtur utan den som har störst behov av vård ska få det först.

Ersättning för 2009-2010 Kognitiv beteendeterapi ska erbjudas för patienter med lättare/medelsvåra depressioner och ångest. För smärta i axlar, nacke och rygg ska multimodal rehabilitering erbjudas, efter att hälso- och sjukvården gjort en medicinsk bedömning och utredning. 10 000 kronor utgår/påbörjad eller genomförd kognitiv behandlingsserie vilket omfattar ca 5-20 behandlingar. 40 000 kronor utgår/påbörjade eller genomförd multimodal rehabiliterings åtgärd vilket omfattar oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor. Sedan tillkommer ytterligare 25 % som bonus dvs. 2500 kr för KBT och 10 000 kr för multimodal rehabilitering. Bonusen ska användas för att vidta åtgärder för att utöka tillgångarna på KBT och multimodal rehabilitering.

Kriterier för multimodal rehabilitering Multimodal rehabilitering innebär ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid och kräver att personalen arbetar i team och är tränade att arbeta i team. Teamen kan bestå av olika yrkesgrupper men vanligtvis ingår t ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt en läkare.

Ett bio-psykosocialt synsätt. Viktiga egenskaper i det multimodala rehabiliteringsprogrammet enligt SBU-rapport 2006 Ett bio-psykosocialt synsätt. Tillräcklig intensitet (oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor; kan innebära olika hemuppgifter för patienten). Välplanerade och synkroniserade åtgärder i form av : Genomtänkt psykologiskt förhållningssätt och insats. Fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet Undervisning t ex. om smärta, dess konsekvenser och hanteringsstrategier

Kriterier för Kognitiv beteendeterapi För att få ersättning inom ramen för Rehabiliteringsgarantin krävs utredning och behandling individuellt eller i grupp genomförs av: 1. Leg psykolog med KBT-inriktning. 2. Leg psykolog med annan inriktning men som använder KBT-metoder eller IPT. 3. Behandlare som har adekvat grundutbildning som t ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, pedagog med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT som motsvarar steg 1. 4. Behandlare som har adekvat grundutbildning som t ex sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT med omfattning av minst 7.5 hp eller psykolog under utbildning. Dessa behandlare ska ha kontinuerlig handledning, minst 2 ggr/månad av handledarkompetent psykolog.