MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
1.Tar ansvar för skolans inredning och material så vi får en trivsam skola utan klotter, skadegörelse och nedskräpning. 2.Använder inte snus, tobak eller.
Den svenska förskolan.
Nye analyseteknikker (DNA) för kontroll av mikroorganismer
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Emma, 78 år.
Omsorg Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Pojke Föräldrar Infektion, hypoglykemi, hypotermi
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Protopic Takrolimus ATC-kod: D11AX14 Godkänd:
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Infektioner i förskolan
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
MRSA och smittskyddslagen
Frånvarorutin i förskolan
SKOP Rapport till Vara kommun om Barnomsorgsundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S22MAR11 Kvänums förskola.
Hygienrutiner i förskolan
Uppdrag: Att utarbeta förslag till riktlinjer för barn med språkstörning för att tydliggöra uppdrag och ansvarsgränser Syfte: Att kartlägga hur många och.
Behandling vid impetigo
Hur begränsar vi smittspridning?
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Urinvägsinfektioner hos barn
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Vårdhygien vid virusgastroenterit Vad är nytt 2015?
SKOP Rapport till Vara kommun om Barnomsorgsundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S22MAR11 Familjedaghem.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Otto Cars, Strama: Inledning
COPE – föräldrautbildning Erfarenheter från Linköping 1999 – 2003
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Vad är smittskydd? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Utbildning av hemtjänstpersonal i Stockholms stad Kerstin Mannerquist Hygiensjuksköterska SMI Sundsvall den 23 oktober 2007.
Utbildning av hemtjänstpersonal i Stockholms stad Kerstin Mannerquist Hygiensjuksköterska SMI Norra Latin 21 november 2006.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Riktlinjer för godkännande och bidrag Gemenamma riktlinjer – men specificerade för respektive verksamhet: Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg Grundläggande.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och Strama. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset.
Förhindrande av Tuberkulos smittspridning i röntgensjuksköterskans arbete Samir Alic, Tatiana Fedorova.
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Drop-in mottagning för provtagning
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Svenska Hygienpriset 2007 Priset tillfaller organisation/företag/arbetsplats eller enskild person som gjort betydande insatser inom hygienområdet. Därigenom.
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Presentationens avskrift:

MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö Ingegerd Hökeberg Barbro Isaksson Anna Hougaard Kerstin Mannerquist Gudrun Lindh

Riktlinjer för barn med MRSA i barnomsorg Barn utan riskfaktorer med bärarskap av MRSA oavsett lokal får vara på förskola

Förhållningsregler Bärar/behandlingskort MRSA-PAL bedömer riskfaktorer och när barnet kan vara på förskola Näs- och/eller svalgbärare - hemma vid ÖLI Aktiv hud eller mjukdelsinfektion/sår - hemma Klinisk infektion - hemma

Omhändertagande av barn med MRSA i vården MRSA-PAL Försök att eliminera riskfaktorer Atopiska barn med MRSA ska remitteras för optimal hudbehandling. Önskvärt med en kontinuerlig kontakt. Astmabehandling

”Problembarn” Alla barn har rätt till adekvat barnomsorg! Speciellt familjedaghem? Få och i övrigt friska barn?

Smittspårning Barn/personal med riskfaktorer odlas x 1 tidigast 2 veckor efter att indexfallet upptäckts Om ytterligare fall upptäcks ställningstagande till utvidgad provtagning av hela barngruppen, fler lokaler (näsa, svalg eventuellt perineum) Kan vi acceptera att vi kan missa ett barn utan riskfaktorer som är bärare av MRSA?

Smittspårning Hittills inga konstaterade fall av smittspridning inom barnomsorg i Sverige Behov av longitudinell studie

Smittspårning Odla hela familjen upprepade odlingar om riskfaktorer/riskyrke/utlandskontakt görs under kontrollerade former för att ge ökad kunskap Odla frikostigt vid infektioner i familjen!

Information till förskola då MRSA fall konstaterats Smittskyddsenheten kontrollerar med föreståndaren om det finns barn med riskfaktorer i barngruppen. Om det finns barn med riskfaktorer i den aktuella barngruppen informeras personal och föräldrar. Odlingar tas.

Information till förskola då MRSA fall konstaterats Föräldrarna tar ansvar för att förhållningsregler efterföljs Förskolan har ingen rätt att få kännedom om vilket barn som är smittat

Krav på inrättningar/verksamheter God omsorg om MRSA-bärare God kunskap om hygienrutiner Minimera smittspridning Ändamålsenliga lokaler och utrustning samt utemiljö

Hur tillgodose krav på inrättningar/verksamheter? Genom att inrätta tjänst som hygiensjuksköterska inom barnomsorg/skola. Hygiensjuksköterskan ska ha ett övergripande ansvar och samarbeta med BVC och smittskydd.

Smittfriförklaring? Barn färre riskfaktorer? Små barn som smittats tidigt i livet svårare att bli odlingsnegativa? Risk olika i olika åldersgrupper?

Smittfriförklaring? Avsaknad av riskfaktorer Ingen positiv i familjen Minst 3 negativa odlingar i följd/år 1-2-3? år sedan senaste positiva odlingen Livstidsdom?

Ökad kunskap Evidensbas för handläggning genom forskning och utveckling smittfrihet smittrisk ålder som risk I rutinarbete skapa verktyg för utvärdering/kvalitetssäkring

Önskelista Möjlighet till hembesök - odla, hygien Samarbete distriktsjuksköterska och BVC- sjuksköterska Ruta i inskrivningsjournal