Lyftselar (del av lyftrutin, ej internkontroll) Kontrollera: 1. Produktetikett Maxlast, produktnamn, artikelnummer, serienummer och tvättråd Kan utläsas från etiketten 2. Tyg Tyget inte har hål, är tunt eller slitet. Det inte har uppstått förslitning eller hål i tyget längs med kantbanden. Tyget under styrhandtagen är intakt. 3. Kantband Kantbandet inte är skadat 4. Bandöglor/Avlatsningsband/ Upphägningsband Banden inte skadats av lyftbygeln, det visar sig oftast i form av synliga trasiga trådar Detta är inte en del av internkontrollen utan en del av lyftrutinen. Ska kontrolleras inför varje lyft.

Lyftselar 5. Styrhandtag Sömmarna på styrhandtagen är intakta förstärkningssömmar = tränsar Trådar och sömmar är intakta 7. Lattor Är eventuella lattor på plats? Selen har en ofullständig funktion om lattorna saknas Spänne Om selen har ett spänne - lås spännet, drag i skärpet och se till att spännet inte öppnar sig. Tränsar inringade

Frihetsberövande? Detta innebär ett frihetsberövande: Låsa bromsarna på rullstolen för en person som tar sig fram i sin rullstol på egen hand men som inte kan låsa upp bromsarna själv. Att ställa rollatorn för långt borta från någon som klarar att gå själv med rollator. Har ni andra exempel? – släng ut frågan, ge exempel

AT/SG Mål Rörelse Aktivitet Vad gör arbetsterapeuten och vad gör sjukgymnasten? Målet är det samma Tex brukare med benbrott, målet är ... Arbetsterapeuten tränar… Sjukgymnasten tränar… Gemensamma områden kan vara hjälpmedel, bedömningar i förflyttningar, arbetstekniska hjälpmedel, fallprevention.

Ser du försämringar hos brukaren? Rapportera vidare till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska på SÄBO Ligger och sitter mer än tidigare Klarar inte påklädning som tidigare Vågar inte göra saker pga. rädsla för att ramla, t.ex. duscha Går osäkert Snubblar till Tar felsteg Tar tag i möbler Osäker/otrygg uppresning Om din arbetsmiljö är tung och riskfylld Glömmer att bromsa och att använda sitt hjälpmedel Förändringar hos brukaren som är viktiga att rapportera vidare till arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska på SÄBO Det är förändringen som är viktigt, när brukaren förlorat/håller på att förlora en förmåga. Hjälpmedel – kommer brukaren ihåg att låsa Säbo - hemtjänst, vem tar ni kontakt med? Sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska? Hjälpmedel - ta alltid direkt kontakt med AT/SG, vänta inte. foto: Bildarkivet.se 5

Så här kan en ordination ut se ut. Var hittar du dokumentet? Överföring av en HSL uppgift.

Så här ser en signeringslista ut Var hittar du dokumentet? När du utfört en ordination ska du fylla i signeringslistan. Du ska även fylla i om du inte utfört ordinationen och av vilken anledning.

Så här ser baksidan på signeringslista ut Var hittar du dokumentet. Vad är skillnad på ordination och delegering?

Så här ser en komplettering till genomförandeplan ut Var hittar du dokumentet? Komplettering i genomförandeplan är en instruktion om hur något ska genomföras. SOL.

Grundläggande ledvård innebär att Anna och Per får tid att utföra aktiviteter på egen hand, sträcka ut morgonstela leder, stå en stund extra och sträcka i höfter och knän allt efter egen förmåga och/eller med stöd av personal. Du som personal vet när du ska ta kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska vid frågor om ledvård. Om Anna och Per är rullstolsburna får de hjälp med att vila en stund i sängen och sträcka ut höfter och knän minst en gång per dag. Ledvård är en del av vardagsrehabilitering. På vilket sätt kan den här bilden vara ledvård? Fler bilder Här är exempel på tillfällen när brukaren har möjlighet att i vardagssituationer ta ut rörligheten i sina leder: Tvätta håret och kamma sig - rörlighet i axlar och armar Ta på/av tröja - rörlighet i axlar, finmotorik i händer Ta på/av strumpor och skor - rörlighet i axlar, armar höfter Stå - belastar skelettet, rörlighet i höfter, knän, fotleder, stärker ryggmuskler, bra för blodtryck, cirkulation, matsmältning och lungfunktion Gå - se ovan. Smörja lederna vilket medför minskad smärta. Viktigt att bibehålla gångförmågan så längs som möjligt. Ta ut rörligheten i hygiensituationen Vila i säng - brukare som sitter mycket ska dagligen vila en stund i säng för att sträcka ut i höfter och knän. Undvik kuddar i knän p.g.a. risk för kontrakturer. Växla mellan ryggliggande och sidliggande för att avlasta stjärten och undvika sittsår. Minskar tonus. Använd fotstöd – motverkar spetsfot, töjer vadmuskler och ger bättre stabilare sittställning. OBS! Glidningsrisken i mobila duschstolar. Rullstolens fotstöd används för att motverka spetsfot.

Nära Rakt Stabilt Ergonomi Här har vi tre cirklar. I dom ska vi ska fylla i viktiga ergonomiska grundprinciper. Gör praktiska övningar till varje cirkel Nära Ställ er bakom stolen, lyft den med raka armar. Hur kändes det? Varför? Armarnas egen tyngd är stor. Bara att hålla ut dem är jobbigt. Ex på aktiviteter där Ni jobbar med armarna utåt! Stabilt En person står med fötterna ihop, den andra puttar från sidan. Vad ska hon göra för att bli stabilare? (Bredare mellan fötterna) Stå nu bredare mellan fötterna, går ändå flytta på Finns det mer man kan göra? (låg tyngdpunkt=böja knäna) Prova nu putta personen framåt. Hur kan personen stå stadigare? (Gångstående) OBS! Stabila skor, viktigt! Stor understödsyta Tyngdpunkten Ett ben där jag är, ett dit jag ska Rakt Istället för att vrida på ryggen – flytta fötterna och använd benen. inga vridningar och böjningar belasta symmetriskt böjda knän fälla i höften flytta på fötterna

Naturligt rörelsemönster Vid en förflyttning ska man sträva efter att få det så likt ett naturligt rörelsemönster som möjligt. Hur gör du när du ska ställa dig upp från en stol eller kliva upp ur sängen? Vikten av att stimulera ett naturliga rörelsemönster! Stimulera rörelseminnet. Om Anna på bilden inte klarar att resa sig upp själv. Hur skulle du då kunna hjälpa henne? Praktisk övning: Prova att resa er upp från sittande till stående – blunda och känn efter hur ni gör! Vad händer först? Hur långt fram behöver ni luta er innan rumpan lättar från stolen? Hur är fötterna placerade

Hur får vi brukaren med oss? Förflyttningar När en förflyttning blir tung är det ofta för att vi inte har brukaren med oss. Hur får vi brukaren med oss? När någon är svår att förflytta – fundera kring detta! Var finns hindren – i brukarens rörelseförmåga, i er teknik, i samarbetet med brukaren, i samarbetet mellan personal? Ett bra bemötande underlättar förflyttningen. Vad förmedlar jag när jag kommer till brukaren? Stress/trygghet? Kroppsspråket är viktigt. Förbered brukaren genom tydlig information innan förflyttningen och försök försäkra er om att brukaren är med på noterna och vet vad som ska hända. Prata inte samtidigt som ni handlar. Prata färdigt före. En del brukare har behov av att ”pratas” igenom förflyttningen. Viktigt med ögonkontakt med brukaren. Invänta brukarens egna initiativ, följa hans/hennes hastighet. Hur tar jag i brukaren. Grepp. Hur kan jag styra brukaren med mina händer och min kropp. Praktiska övningar: Gör en förflyttning med en person som spelar en brukare som är med på vad som ska göras och en som inte är det. Exempel på en hemuppgift: Välj ut två brukare hemma som ni hjälper med förflyttningar en brukare där förflyttningarna fungerar bra och en där förflyttningen känns tung Fundera på varför det fungerar bra respektive känns tungt. Hur kan ni göra föra att den tunga förflyttningen ska bli bättre? Ta kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast inom två veckor för att diskutera de båda förflyttningarna