Det politiska tänkandet Makt och territorium
Förändringar Likheter med naturfilosofin och religion: mekanisering, individualisering, differentiering Politiken—alltmer ett mekaniskt system Organisation
Niccolò Machiavelli (1469-1527) Försvarare av republiken och medborgardygden Skolastikens politiska filosofi: den ideale fursten; Machiavelli: ett pragmatiskt perspektiv En genre: Furstespeglar Il Principe/Fursten (1513)
Virtù Dygd: dådkraft, hjältemod, realism Fursten beskriver ”tingens verkliga tillstånd” (jf Robert Boyles ”matters of fact” och Newtons ”vera causa”) Politik är möjligheternas konst: att visa ”virtù” för att behärska ”fortuna”/ödet/det nyckfulla Den mest grundläggande tanken: människorna själva formar sitt öde
Jean Bodin (1530-1596) Nytt begrepp—suveränitet: den abstrakta makten och dess ansvar inom ett bestämt territorium Grundfråga: kan/bör makten vara delad? Sex böcker om staten (1576): makt kan inte delas; absolutismens princip vilade på en gudomlig lag
Johannes Althusius (1557-1638) Suveränitetens odelbarhet men makten kan bara utövas på folkets mandat människosyn: social varelse; principen om sammanlevnadband, föreningardifferentieringolika roller konstitutionell terori där Althusius urskiljer två områden för det civila gemenskapen: hushållet och den profesionella gemenskapen; tre för det offentliga: staden, provinsen och det allmänna (res publica) som lagstiftar
Hugo Grotius (1583-1645) Kritik av Aristoteles—deduktiv metod Guds vilja är lag; mänsklighetens samlade överenskommelse är lag för människorna; den enskilda människans vilja är lag för henne; De kristna stoikernas idé om självbevarelsedriften
Grotius Grundprinciper för naturrätten: - ”Det skall vara tillåtet att försvara sitt eget liv och att avstå från sådant som hotar att vara skadligt”. - ”Det skall vara tillåtet att förvärva för sig, och att behålla, de ting vilka är användbara för livet”. Naturliga rättigheter ges till individer Äganderätten kan hävdas till sådant som brukas (den egna jorden) Överföring av makt måste ske med individernas samtycke
Thomas Hobbes (1588-1679) Leviathan—staten - naturtillståndet; ”allas krig mot alla” (människosyn); individerna upprättar staten och överlåter sin naturrättsliga makt, staten övertar olika befogenheter (skydd, säkerhet, bestraffning) - fördrag mellan staten och individen: samhällskontraktet
Hobbes Ingen åsiktsfrihet Staten kan slå ned uppror; om ett uppror lyckas då har fördraget blivit ogiltigt. Legitimiteten Makt är härledd ur mekanikens principer
John Locke (1632-1704) Två avhandlingar om styrelseskicket - all legitim makt vilar på fördraget mellan folket och styrelsen - rätt till uppror; rätt till att säga upp kontraktet - privat egendom - rätt till självförsvar - naturlig rätt till en vis åsiktsfrihet (men se synen på katolicismen) - människan föds fri—hon har en plikt och rätt att utnyttja sin frihet och sina personliga egenskaper
Locke Arbete: centralt begrepp - rätt att kolonisera andra länder (jämförelse mellan Europa och Amerika under 1600-talet): moralisk rätt (rättfärdigandet av kolonialismen)