Det politiska tänkandet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om människosyn och etik
Advertisements

Livsåskådning och religion
Liberalism Konservatism
Demokrati & diktatur.
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
UPPLYSNINGEN.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Demokrati och diktatur
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Lena Halldenius Those rules, by which properties, rights, and obligations are determin’d, have in them no marks of a natural origin, but many of artifice.
”Existensen föregår essensen!”
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Rättighets- kontraktsetik
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Varför tror människor.
Antikens Grekland Frågan lyder: Vad vet du om Antikens Grekland?
Hobbes och Locke: Naturtillstånd, naturrätt och samhällskontrakt
Så styrs Sverige.
Judendom Läran.
Realism Makt, dvs förmåga att kontrollera andra, är centralt.
Empirismen 1600-talet. En ny tid Avståndstagandet från skolastiken Ord och ting Nya sätt att söka kunskap: - rationalism - empirism.
Vetenskap och sekularisering
Etik- Modet att välja!.
Inför provet.. Här får du lite hjälp med vad du ska träna på och vad du kan ha med på din stödlapp. Provet är till för att mäta dina kunskaper om hur Sverige.
..den epok som följer Medeltiden
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Medeltiden.
Ideologier Att jämföra.
MORIA: Medeltiden. Medeltiden (ca 400 – ca 1500 Teodicéproblemet Naturrätt Moralens natur (Dygder, plikter, sinnelag) Fri vilja.
Demokrati och diktatur
Vad, hur och varför vi jämför politik
UPPLYSNINGEN ca
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Bör staten styra skolan?
Del 1 – mellanösterns bokreligioner
”All offentlig makt utgår från folket”
Ideologier.
Religion?.
Ideologin om Individens frihet
Ett kort möte med renässansen och 1600-tal.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Kulturen och politiken. Ett omstörtande sekel Den västerländska kulturen har genomgått de mest djupgående förändringarna under 1900-talet Det går en gräns.
M ACHIAVELLI Niccolò Machiavelli. M ACHIAVELLI ”Den onde Machiavelli”…
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I HISTORIEN. ORIENTALISKA RÖTTER f kr Mesopotamien (runt Eufrat och Tigris ”Om en bra åsna föds åt någon av kungens undersåtar.
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Definition En handlingsfrihet för den enskilde att, utan otillbörlig inblandning kunna kommunicera med sin omgivning och med allmänheten oavsett sätt och.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Religionskunskap Att undersöka tro.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Religion och vetenskap
Olika teorier om yttrandefrihet
1800-talet Filosofi.
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
En introduktion till politisk filosofi
Ideologier.
Ideologin om Individens frihet
Rättigheter = s. 20.
Religion.
UPPLYSNINGEN ca
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

Det politiska tänkandet Makt och territorium

Förändringar Likheter med naturfilosofin och religion: mekanisering, individualisering, differentiering Politiken—alltmer ett mekaniskt system Organisation

Niccolò Machiavelli (1469-1527) Försvarare av republiken och medborgardygden Skolastikens politiska filosofi: den ideale fursten; Machiavelli: ett pragmatiskt perspektiv En genre: Furstespeglar Il Principe/Fursten (1513)

Virtù Dygd: dådkraft, hjältemod, realism Fursten beskriver ”tingens verkliga tillstånd” (jf Robert Boyles ”matters of fact” och Newtons ”vera causa”) Politik är möjligheternas konst: att visa ”virtù” för att behärska ”fortuna”/ödet/det nyckfulla Den mest grundläggande tanken: människorna själva formar sitt öde

Jean Bodin (1530-1596) Nytt begrepp—suveränitet: den abstrakta makten och dess ansvar inom ett bestämt territorium Grundfråga: kan/bör makten vara delad? Sex böcker om staten (1576): makt kan inte delas; absolutismens princip vilade på en gudomlig lag

Johannes Althusius (1557-1638) Suveränitetens odelbarhet men makten kan bara utövas på folkets mandat människosyn: social varelse; principen om sammanlevnadband, föreningardifferentieringolika roller konstitutionell terori där Althusius urskiljer två områden för det civila gemenskapen: hushållet och den profesionella gemenskapen; tre för det offentliga: staden, provinsen och det allmänna (res publica) som lagstiftar

Hugo Grotius (1583-1645) Kritik av Aristoteles—deduktiv metod Guds vilja är lag; mänsklighetens samlade överenskommelse är lag för människorna; den enskilda människans vilja är lag för henne; De kristna stoikernas idé om självbevarelsedriften

Grotius Grundprinciper för naturrätten: - ”Det skall vara tillåtet att försvara sitt eget liv och att avstå från sådant som hotar att vara skadligt”. - ”Det skall vara tillåtet att förvärva för sig, och att behålla, de ting vilka är användbara för livet”. Naturliga rättigheter ges till individer Äganderätten kan hävdas till sådant som brukas (den egna jorden) Överföring av makt måste ske med individernas samtycke

Thomas Hobbes (1588-1679) Leviathan—staten - naturtillståndet; ”allas krig mot alla” (människosyn); individerna upprättar staten och överlåter sin naturrättsliga makt, staten övertar olika befogenheter (skydd, säkerhet, bestraffning) - fördrag mellan staten och individen: samhällskontraktet

Hobbes Ingen åsiktsfrihet Staten kan slå ned uppror; om ett uppror lyckas då har fördraget blivit ogiltigt. Legitimiteten Makt är härledd ur mekanikens principer

John Locke (1632-1704) Två avhandlingar om styrelseskicket - all legitim makt vilar på fördraget mellan folket och styrelsen - rätt till uppror; rätt till att säga upp kontraktet - privat egendom - rätt till självförsvar - naturlig rätt till en vis åsiktsfrihet (men se synen på katolicismen) - människan föds fri—hon har en plikt och rätt att utnyttja sin frihet och sina personliga egenskaper

Locke Arbete: centralt begrepp - rätt att kolonisera andra länder (jämförelse mellan Europa och Amerika under 1600-talet): moralisk rätt (rättfärdigandet av kolonialismen)