Yngre skolbarns kamratkulturer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Genusperspektiv i förskola/skola
Advertisements

Kultur för alla – gäller det mig
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Dept. of Design Sciences, Lund University
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
SET Social Emotionell Träning
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Vilka berättelser berättas?
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Socialpsykologi.
Utvärdering av BBIC på Södertörn
Sociologi.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Läroplansträff fritidshem
Läroplansträff fritidshem
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Vardagsliv och boendestöd
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Elevdemokrati i praktiken
En arena för lek och kompisskap
Ledarmöte Innehållsförteckning 1.Övergripande – Vår policy i stort 2.Att vara ledare inom SGoIF 3.Barnfotboll, upp till 12 år 4.Ungdomsfotboll,
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
Miljöundervisningens traditioner Ph.D Per Sund, Member of The Institute for Research in Education and Sustainable Development, IRESD Uppsala.
Hur kan vi förstå begreppet?
Betydelsen av kompisar och öppna mötesplatser -
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Ett Arvsfondsprojekt i Åre kommun Målgrupp är alla barn1-9 år + deras personal.
Förskoleklassen Jonstorpsskolan Förskoleklassens verksamhet Förskoleklassverksamhetens syfte är att ge barnen en trygg övergång mellan förskola och grundskola.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Politiskt deltagande: Ideal och normer för politiskt deltagande
Från Kalix till Ystad observationer på folkbibliotek
Välkomna till styrd helpdesk
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
LPP – rörelse Lekar och spel
Samhället och individen
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Tilde i mobilen Morgonkoll
Aktiva skoltransporter
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Lärande (i) organisationer
Presentationens avskrift:

Yngre skolbarns kamratkulturer Ann-Carita.Evaldsson@ped.uu.se

Yngre skolbarns kamratkulturer -teoretiska utgångspunkter och metodval i kamratgruppsstudier -empiriska exempel och möjliga analyser teoretiska och praktiska implikationer

Teoretiska utgångspunkter Barn är aktiva sociala agenter (Corsaro, 1997) Språkliga och fysiska aktiviteter är meningsskapande handlingar/verktyg vilka används för en rad praktiska syften Barn konstruerar identiteter, värderingar, normer och ett språkbruk samtidigt i vardagliga aktiviteter med kamrater (spel, lekar, skämt, skvaller, etc.) (Kyratzis, 2004) Barns aktiviteter är inte speglar av eller isolerade från vuxnas aktiviteter, utan responderar på, utmanar och omformar vuxenvärlden, institutioner, ideologier, etc.

Metodval krav på deltagande (fältarbete) i barns vardagsliv noggrann dokumentation (AV-inspelningar) och samtalsanalys att som forskare/observatör försöka förhålla sig neutral

Gemensamma drag i yngre skolbarnskamratkulturer Delaktig i sociala relationer Delta i aktiviteter med jämnåriga Skilja ut sig själv från andra Utöva makt Pröva och utveckla fysiska förmågor Forma identiteter (genus, etnicitet, klass, ålder, etc) och gemensamma normer (delvis utmanar etablerade synsätt) Testa och utmana vuxenvärlden Återkommande aktiviteter; argumenterarande, skvaller, förolämpningar, skämt och retningar, förfrågningar, etc. / regellekar och spel

Lek och spel som situerad aktivitet spel och lekar har inte statiska egenskaper utan regler förhandlas och tolkas under spelets gång. pojkar och flickor kan inte tillskrivas vissa egenskaper på basis av vad de leker, dvs. könsidentiteter konstrueras under lek och spel. spelandet sker i ett socialt sammanhang både i relation till deltagarnas historia och skola uppmärksamma vem som leker och var och hur spelet är organiserat i verkliga situationer

Könsskillnader och regellek Konkurrens Stora grupper Komplexa regler Fysiska prestationer Tar upp plats Direkt tilltal Utdragna konflikter och bråk Samförstånd Små intima grupper Enkla regler Rim och ramsor Lite plats Indirekt tilltal, beröm Slutar leka vid konflikt

Avslutande diskussion Detaljstudier visar att yngre skolbarns språk och fysiska aktiviteter förändras beroende av deltagare, aktivitet och sammanhang. Barn omprövar normer, identiteter, kroppsliga uttryck och ett visst språkbruk under aktiviteters gång Pojkar och flickor både befäster, utmanar och överskrider könsstereotypier, och skapar nya könsrepertoarer. Stora inomgruppsliga variationer i pojk-resp. flickgrupper och överlappningar i pojkars och flickors repertoarer Formande av genus är relaterat till etnicitet, social klass, skolans organisation, etc. Pekar på begränsningar i studier baserade på statiska antaganden om yngre skolbarns (flickors och pojkars) språk, fysiska aktiviteter och identitetsarbete

Litteraturtips Kyratzis, A. (2004). Talk and interaction among children and the co-construction of peergroups and peerculture. Annual Review of Anthropology, 33: 625-649. Corsaro, W. (1997). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press. Evaldsson, A-C. (2000) Interaktion (verbal och kroppslig) i regelleken boll i fyrkant. Nordisk pedagogik, 2: 65-79. Lindblad, S. & Sahlström, F. (utg), Interaktion i pedagogiska sammanhang. ss. 74-90. Stockholm: Liber. Cromdahl, J. & Evaldsson, A-C (utg). (2004). Ett vardagsliv med flera språk: Om barns och ungdomars samspel i flerspråkiga skolmiljöer. Stockholm: Liber.