Proteinmetabolism.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Cellen.
FENYLKETONURIA - PKU Petra Båth KEM 060 Biokemi 1 Elin Johansson
METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Intermolekylära krafter
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Introduktion till metabolismen
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Cellen.
Handlar om flödet av materia och energi i levande organismer.
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:
Lektion 3 – 7C - celldelning
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Cellen.
Maten.
Blodet Blodet har många uppgifter
Kolhydrater och metabolismen
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Matspjälkning.
Proteinmetabolism Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Nikolaus Mukeba
Hjärtat och blodomloppet
Cellen och dess delar.

Celler, organ och organsystem
Genomgång Kroppen Högre betyg.
Näringsämnen i kroppen
Från druvsocker till pyruvat
Fotosyntesen.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
En liten pp om vårt energisystem
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Biologisk kemi, 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Cellen.
Mikrobiologi.
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Introduktion till metabolismen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Kataboliska cellprocesser
Cellen och dess beståndsdelar
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Blodet Blodtransport.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
Cellen.
BIOLOGI - Människokroppen
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Skelettet och musklerna
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
- En livsnödvändig funktion
Syns inte men finns ändå
Lösta molekyler och joner
Näringsämnen i kroppen
En cell är den minsta levande enheten.
Presentationens avskrift:

Proteinmetabolism

Aminosyrapool http://www.elmhurst.edu/~chm/vchembook/images/630nitrogenpool.gif

Transaminering S. 864 I Mastering Chemistry

Glutamatdehydrogenas (Oxidativ deaminering) S. 865 I Mastering Chemistry

NH3 Urea Urin Ureacykeln Ureacykeln är den process i kroppen som omvandlar skadlig ammoniak NH3 till urea som sedan kan lämna kroppen via urinen. Det är en del av kvävemetabolismen där aminosyrorna som är proteinernas beståndsdelar bryts ner. NH3 Urea Urin

Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat och arginin. Ureacykelns steg: Ammoniak inträder I ureacykeln genom att slås ihop med koldioxid och ATP och bildar Karbamoylfosfat. Karbamoylfosfat innehåller en amingrupp och slås ihop med ornitin och bildar citrulin. Citrullin får ytterligare en amingrupp från aspartat genom sammanslagning till argininosuccinat. Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat och arginin. Argininet spjälkas I sin tur till urea och ornitin. 1 2 3 Själva ureacykelns steg: Ammoniak, NH3, inträder i ureacykeln genom att slås ihop med koldioxid och ATP och bilda karbamoylfosfat. Karbamoylfosfat innehåller en amingrupp och slås ihop med ornitin och bildar citrullin. Citrullin får ytterligare en amingrupp från aspartat genom sammanslagning till argininosuccinat. Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat (som är en intermediär i citronsyracykeln) och arginin. Argininet spjälkas i sin tur till urea och ornitin. 5 4

Hur kan kväve utsöndras? I form av urea d.v.s. genom ureacykeln Genom urinsyra Genom fria ammoniumjoner NH4+

Vad händer vid urinsyrautsöndring? Ombildningen av kvävet i aminosyror till kväve i urinsyra är mer komplex än ureacykeln, många fler steg. Kräver mer energi Tar längre tid Fördel: - Kräver inte mycket vatten.

Fåglar utsöndrar inte urea utan urinsyra Urinsyra är hydrofobt och flytande vid normala temp. behövs inte lösas i vatten för att utsöndras Fåglar slipper bära runt på vattendepåer blir lättare mindre energi krävs för att flyga

Långvarigt fysiskt arbete

Kreatinkinas Varför kontrollerar man mängden kreatinkinas? Fosforkreatin + ADP  Kreatin + ATP Man kontrollerar mängden kreatinkinas för att upptäcka muskelskada.

ASAT Varför kontrollerar man mängden ASAT? Förhöjd nivå I blodet tyder på nedbrytning av celler I någon av dessa organ: hjärt- och skelettmuskulaturen. ASAT Aspartat + a-ketogluterat  Oxaloacetat + glutamat

Andra transaminaser ALAT – Alanin transaminas Glutamat + pyruvat  a-ketoglutarat + alanin Alanin bildas för att bilda glukos via glukoneogenesis.

Syftet med transaminering Syftet med transaminering är att kunna flytta en aminogrupp från en aminosyra som inte behövs till en ketosyra, som blir till en en ny aminosyra som kroppen behöver.

Syntes av Serotonin http://www.onnit.com/serotonin/

Adrenalin (Epinephrine) Producerar katekolaminer - Adrenalin, dopamin etc.