Klimatanpassning i den fysiska planeringen Presentation Samordnare ledningskansliet

Klimatanpassning Arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat Klimatförändringar vi ser idag och klimatförändringar som inte kan undvikas i framtiden Undvika negativa kostnader och konsekvenser Nyttja nya möjligheter Lite repetition av vad klimatanpassning är HINDRA/LINDRA NYTT UPPDRAG TVÄRSEKTORIELLT MÅNGA KONSEKVENSER ANPASSNING FÖR ATT ÖKA VÅR BEREDSKAP OCH MINSKA VÅR SÅRBARHET

Länsstyrelsen har samordningsansvar Länsstyrelsen ansvarar för att samordna det regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Det innebär bland annat att förmedla kunskap, förse kommunerna med planeringsunderlag och att utöva tillsyn över kommunernas planering.

Klimatförändringar för Kalmar län Det blir betydligt varmare Det blir blötare Det blir kanske blåsigare Havsnivån höjs Minskade flöden i vattendrag Risken för ras och skred ökar Risken för erosion ökar TEMP: årsmedeltem + 2 grader för 30 års sikt, + 4-6 grader för 100 års sikt. Mest på vintern, mindre snö. Fler o längre värmeböljor. Torrare somrar med mindre nederbörd BLÖTT: årsmedelnederbörd, + 5-10 % kort sikt, 10-15 på lång sikt. Mindre i inlandet. Mest ökning på vintern + 60 %, regn, ej snö. Sommaren + 40 %. Extrem nederbörd (10 mm/dygn) ökar tydligt på lång sikt. BLÅSIGARE: Osäkert. Trend till ökande. Blåsigast i Kalmar län är Öland. HAVSNIVÅN: Varierande. Liten förändring kort sikt, pga landhöjing. 1900 talet:1,77 mm/år, efter 1998 3,1 mm/år. Ca 1 meter. Högsta vattenstånd 144/164 till 255/266 cm. Nedre beredskapsläge 2,5 m över havsnivån. RAS/SKRED: främst i norra länet. Kombination av kuperat landskap och förekomst av lera. Även dalgångar längst våra större vattendrag, Emån, Silverån, Lyckebyån. FLÖDEN: Pga avdunstning, mindre mängd snö/vårflod, minskade flöden. 10-25 % på kort sikt, 10-30 % på lång sikt.

Klimatrisker som väntas öka Översvämning i små och stora vattendrag i kustområden till följd av nederbörd Erosion Ras/skred spontana till följd av ändrade flöden Skyfall Värmebölja sårbara grupper, samhällsverksamhet Torka brand Dricksvattenpåverkan (nya) Sjukdomar, storm (?)

Kommunens ansvar klimatanpassning Planera, förebygga, åtgärda Fysisk planering - mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål de är mest lämpade för… - hänsyn ska tas till klimatförändringar - i detaljplanen kan skyddsåtgärder antas för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion Obs! Lagstiftningen behöver ses över för befintlig bebyggelse Räddningstjänst och förebyggande beredskapsarbete, Skydd mot olyckor, Åtgärder inför och vid extraordinära händelser Allmän service, skola, vård, omsorg, vatten och avloppsnät mm Kommunens verksamheter och kommunens geografiska yta kommer påverkas på många olika sätt. Kommunerna har det operativa ansvaret för planering, förebyggande arbete och konkreta åtgärder PBL skärptes 2008 och igen 2011, båda gångerna lyftes klimatfrågorna fram.

Vad behöver kommunen göra? Förankra klimatanpassningen i kommunledningen & i hela kommunen Hitta ett förhållningssätt/en organisation för arbetet Skaffa/Ha en aktuell risk- och sårbarhetsbild utifrån klimatförändringar: Vad tror vi kommer hända och vilka effekter har klimatförändringarna i vår kommun? Handlingsplan (eller liknande) utifrån risk- och sårbarhetsanalysen: Vilka åtgärder ska genomföras, när och av vem? Vem följer upp utförda åtgärder? Processen för klimatanpassning kan se ut på olika sätt och ske i olika forum, beslutsgrupper etc Förankring är viktig Tvärsektoriellt synsätt Organisation. Många har frågan kopplad till kommunledningskontoret. Kontaktpersoner på alla kommuner är jättebra. Risk och sårbarhetsbild Handlingsplan, åtgärdsplanering, genomförande, uppföljning Några kommuner som kommit långt: Sundsvall: Klimatsäkring bidrar till vår framtida tillväxt och attraktivitet. Det sker genom planering, underhåll och investeringar i infrastruktur Kristiansstad: Vår kommun behöver därför – som alla andra aktörer i samhället – börja inventera vilka förändringar som är sannolika och hur man kan förhålla sig till dem.

Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsegemensam rapport med vägledning kring klimatanpassning i den fysiska planeringen. En uppslagsbok för planering i olika skeden

Rapportens innehåll Klimatförändringar i Sverige Värden och system som påverkas Långsiktigt hållbar samhällsplanering Hur gör man i praktiken – före, under och efter planarbetet enligt PBL - referens till lagparagraf och - idékatalog över möjliga åtgärder

Ansvarsfrågor Länsstyrelsen - ska upphäva detaljplaner som är uppenbart olämpliga - ska förse kommunerna med planeringsunderlag och ger råd till kommunerna Kommunen - har skadeståndsansvar 10 år - har möjlighet att upphäva eller ändra befintliga detaljplaner och anta nya som är bättre ur klimatsynpunkt Den enskilde ansvarar för att skydda sin egendom

Kommunala åtgärder/ställningstaganden, några exempel från länet Västerviks kommun har haft en kommunal klimatanpassningsworkshop och gör en klimatanpassningsplan till översiktsplanen. Borgholms kommun ska göra en kartering över vattenflöden i kommunen utifrån nya höjddatat och bl. a. identifiera lågpunkter i landskapet Vimmerby kommun upphandlar detaljerade flödeskarteringar för Stångån Ölandskommunerna ska starta projektet ”Hållbar Turism ” som både ska belysa begränsad klimatpåverkan och klimatanpassning. Flera kommuner uppdaterar skyddsområden för dricksvattentäkter, däribland Högsby och Hultsfred. Oskarshamns kommun har på förslag en övergripande strategi för klimatanpassning i översiktplan för Oskarshamns stad där bl. a. lägsta färdiga golvnivå är satt till 2,7 m Exempel på vad som händer i Kalmar län. Axplock.

Kontakt Elvira Laneborg elvira.laneborg@lansstyrelsen.se 0480-821 35 Kerstin Ainouz kerstin.ainouz@lansstyrelsen.se 0480-822 11 Christian Forssell christian.forssell@lansstyrelsen.se 0480-822 01 www.lansstyrelsen.se/kalmar/klimat www.klimatanpassning.se Tack.