Missbruk Borås 070509 Bo Söderpalm Sahlgrenska akademin och Beroendekliniken/SU

Beroendesjukdomar – politikberoende?

Beroendesjukdomar – politikberoende?

Alkoholberoende Alkoholproblem är mycket vanligt förekommande. Stora befolkningsundersökningar i USA har visat att 10-15 procent av alla män och cirka 5 procent av alla kvinnor har ett kroniskt alkoholberoende. Av dessa är ungefär en fjärdedel i en fas av aktivt missbruk. ”A chronic relapsing disorder”

Narkotikaberoende Missbruk och beroende av narkotika är mindre vanligt än alkoholmissbruk men inte desto mindre allvarligt. De vanligast använda narkotiska preparaten i Sverige är amfetamin, cannabis och heroin. Samtliga kan ge upphov till psykiska problem, oro och depression och vissa preparat kan även ge långvariga eller obotliga störningar i hjärnan. Under senare år har flera andra substanser utvecklats vilka felaktigt framställts som tämligen oskyldiga droger.

Sociala konsekvenser av missbruk De samhällsekonomiska kostnaderna för missbruk och beroende av alkohol och narkotika har uppskattats i olika studier i flera länder. Uppskattningsvis mellan 2-8 procent av BNP (30-120 miljarder kronor per år i Sverige) Den missbrukande individen och familjen beräknas svara för nästan hälften av dessa kostnader. Detta pekar på den sociala och mänskliga katastrof som missbruket orsakar även för de anhöriga.

Behandlingens inriktning Beroende av alkohol och narkotika är ofta ett kroniskt tillstånd även om det är vanligt med långa perioder av nykterhet Den beroende kan ofta också ha flera, såväl kroppsliga som psykiska sjukdomar Behandlingen måste därför inriktas på både beroendetillståndet och samtidiga sjukdomar och kan behöva upprepas för att förhindra återfall och för att minska skadorna För såväl korrekt diagnostik som optimal behandling är det oundgängligt att få kunskap om den faktiska drogkonsumtionen med hjälp av droganalyser och markörer

Psykisk samsjuklighet Ca 40% av männen, ca 60% av kvinnorna Psykossjukdom Bipolär sjukdom (OBS! flera varianter) Depression Ångestsyndrom (OBS! social fobi) Personlighetsstörningar Neuropsykiatriska störningar, ssk ADD/ADHD!

Definition av beroende Enligt DSM-IV, skall 3 av 7 kriterier vara uppfyllda under ett års tid för att ett beroende kan anses föreligga: 1. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 3. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget.

Definition av beroende… 5. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. 6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. 7. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

Hur kan det bli så här tokigt? – hur verkar drogerna? Nikotin via nikotinreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer Amfetamin/kokain via blockad av dopamintransportören/indirekt via dopaminreceptorer Heroin/opiater via opiatreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer Cannabis via cannabisreceptorer/indirekt via dopaminreceptorer Etanol?…sannolikt indirekt via glycin-, nikotin- och opiatreceptorer, och indirekt via dopaminreceptorer

Självadministrering av alkohol (och andra droger) ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen

Även förväntan ökar DA frisättningen

Det livsviktiga, motiverande mesolimbiska dopaminsystemet byggs om vid kronisk drogexponering!

Alkoholberoende, diagnostik Det kan vara svårt att vid en konsultation märka om en patient missbrukar alkohol Använd speciella intervjuformulär eller screeningskalor (AUDIT, CAGE) Att fråga detaljerat kring alkoholvanor är en viktig åtgärd i sig, för att hjälpa en patient med riskabelt högt alkoholintag

Biokemiska markörer för alkoholmissbruk Begränsat värde för upptäckt, men stort värde för att följa förlopp när man vet att patienten har en alkoholdiagnos Låg sensitivitet vid hög-konsumtion Vanligast är: ASAT, ALAT, g-GT och MCV Mest specifikt är CDT, dock låg sensitivitet hos kvinnor

Behandling mot alkoholberoende Målet för behandlingen måste vara individuellt och patientens motivation sättas i centrum I första hand bör patienten avgiftas, bl a för att kunna identifiera ev. samsjuklighet. Om sådan föreligger skall bägge tillstånden behandlas!

Behandling för att förebygga återfall Farmakologisk behandling, Campral, Revia, Antabus Psykosociala behandlingsmetoder som 12-stegsmodellen (Minnesota-modellen) Kognitiv beteendeterapi/motivationsstödjande samtal/coping skills etc, specifika metoder! Frivilligorganisationer, Länkarna, AA

Behandling av heroinabstinens Abstinensbehandlingen kan genomföras med läkemedel som används mot högt blodtryck (klonidin) eller med morfinliknande preparat som metadon och buprenorfin

Psykosociala behandlingsmetoder mot narkotikamissbruk Forskning visar negativa resultat för stödjande terapi och positiva resultat för omlärande behandling av heroinmissbrukare i metadonprogram Effekterna av olika psykosociala behandlingsmetoder mot cannabisberoende har studerats. Ingen av de prövade metoderna hade någon säkerställd behandlingseffekt Det finns ingen randomiserad, kontrollerad studie av psykosociala behandlingsmetoder mot beroende av amfetamin

Läkemedelsbehandling av heroinmissbruk Metadon visar sig i flera studier ha klart positiva effekter i förhållande till en obehandlad kontrollgrupp Buprenorfin har jämförts med placebo i endast en studie. Den visar en klar positiv effekt Metadonderivatet levoacetyl metadol (ORLAAM). Detta läkemedel har dock inte utvärderats i förhållande till placebo Metadon och buprenorfin förefaller likvärdiga i jämförande studier

Långtidsbehandling med läkemedel Långtidsbehandling av kokainberoende Över 40 studier har värderat effekten av läkemedel mot kokainberoende. Ingen effekt har dokumenterats i dessa studier (utom möjligen disulfiram!) Långtidsbehandling av amfetamin- och cannabisberoende Det finns inte någon studie som kan demonstrera att något läkemedel är effektivt mot beroende av amfetamin eller cannabis.

FIN

Definition av missbruk ett av följande 4 kriterier uppfylls under ett års tid, enligt DSM-IV: 1. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem.

Alkoholabstinens Livshotande tillstånd som kan ge svåra komplikationer som delirium tremens, krampanfall och dödsfall Thiaminbrist kan ge neurologiska skador-Wernicke-Korsakoffs syndrom. Thiamin skall alltid ges, helst parenteralt Behandlas med bensodiazepiner

Akut alkoholintoxikation Kräver övervakad tillnyktring LOB Sjukvårdsinsatser kan ges vid särskilda tillnyktringsenheter, eller i allvarliga fall på medicinsk klinik