(Underlaget till dessa bilder är hämtade från OH- bilder från regeringskansliet, socialdepartementet) Finansiell samordning inom rehabiliterings-området Proposition2002/03:132 Betänkande2003/04:SfU4 Lag2003:1210

Motiv och syfte Finansiell samordning mellan olika aktörer inom rehabiliteringsområdet ska underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Och hur skall detta gå till?

Välfärdsvinster för individ och samhälle Finsam :Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-och sjukvård ( ) Socsam: Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-och sjukvård och socialtjänst ( ) Frisam: Samverkan inom rehabiliteringsområdet (sedan 1998) ?-sam: Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (fr.o.m. 2004)

Förutsättningar för finansiell samordning Fyra parter Frivilligt Permanent och rikstäckande Socsam-lagen som utgångspunkt

Målgrupp Människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Cirka 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Medverkande parter En försäkringskassa En länsarbetsnämnd Ett landsting En eller flera kommuner Alla fyra måste vara med

Åtgärder Finansiering av insatser inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde med syfte att återställa eller öka den enskildes funktions-och arbetsförmåga. Viktigt att även förebyggande åtgärder kan komma till stånd inom ramen för den finansiell samordning

Exempel på åtgärder Struktur av rehabiliteringsaktiviteter: Kartläggning och inventering Utbildnings-och informationsinsatser Bedömarteam (gemensam individuell handlingsplan) Särskilda insatser och projekt (samlokalisering) Personalförstärkningar Uppföljning och utvärdering (Se ”Vad görs i SOCSAM? En aktivitetskatalog” RFV & SoS 2001)

Vad är finansiell samordning? Allmänna kriterier: 1.Tillskapas ekonomiskt utrymme för samordnade insatser 2.Införs en gemensam besluts funktion

Samordningens omfattning Omfatta de resurser som skall användas för att finansiera samordnade insatser för den aktuella målgruppen. Parterna bestämmer hur stora resurser som skall ingå i samordningen. De samverkande parterna skall bidra med lika stora andelar. Försäkringskassan får disponera högst 5 procent av sjukpenninganslaget. Dessa medel skall täcka såväl försäkringskassans som länsarbetsnämndens medverkan.

Räkneexemplet Hallstahammar Sjukpenningkostnader2001: tkr Försäkringskassans disponibla medel: tkr(5 %) Utgör statens samlade andel(FK + LAN) Lika andelar: FK och LAN bidrar med tkr vardera K och L bidrar också med 2 739tkr vardera Finansiell samordning kan omfatta max tkr (Se Ds 2003:2 “Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet”)

Ledningen för den finansiella samordningen En gemensam och självständig beslutsfunktion: Samtliga parter är representerade (medlemmar i förbundet) Fattar beslut i eget namn Kallas Samordningsförbund

Samordnings förbundets uppgifter Besluta om hur tillgängliga medel skall användas Besluta om mål och riktlinjer Finansiera de rehabiliteringsinsatser som de samverkande parterna tillhandahåller Stödja samarbetet mellanparterna Svara för uppföljning och utvärdering Upprätta budget och årsredovisning Ej fatta beslut som avser myndighetsutövning.

Samverkansparternas uppgifter Beslutar om insatser till enskilda personer. Samverkansparterna behåller sitt rehabiliteringsansvar för den enskilde. Myndighetsutövningen ligger kvar på respektive part.

Samordningsförbundets sammansättning Kommunen: Politiker ur fullmäktige Landstinget: Politiker ur fullmäktige Försäkringskassan: Politiker ur styrelsen eller socialförsäkringsnämnd Länsarbetsnämnden:Ledamot ur styrelsen eller tjänsteman Mandatperiod: 4 år Parterna avgör antalet representanter

Revision av finansiell samordning Samordningsförbundets verksamhet skall granskas av en revisor för varje medlem i förbundet. Är räkenskaperna rättvisande? Bedrivs verksamheten ändamålsenligt? Frågan om ansvarsfrihet prövas av resp. medlem.

Uppföljning och utvärdering Skall göras på både lokal och nationell nivå Lokalt: Ger de åtgärder som samordnings-förbundet finansierar avsett resultat? Nationellt:Är finansiell samordning ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser? Stödja de lokala utvärderingarna. Kontrollstation efter 4 år.

Behovet av lokal uppföljning och utvärdering ”Hur har det gått för Kalle och Stina?” Bedöma genomförda insatser Värdera utifrån de gemensamma målen Skall ske löpande Angeläget att det planeras från början Integrerad del av verksamhetenÅterkoppling för att kunna se nyttan på handläggarnivå Fristående expertis önskvärd

Behovet av sektorsövergripande metoder för uppföljning och utvärdering Uppdrag till AMS, RFV och SoS: Utforma ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan och finansiell samordning. Systemet skall även kunna utgöra en riksomfattande struktur för lokal uppföljning (dvs. stödja de lokala utvärderingarna). Systemet skall vara infört senast den 1 januari 2005.

”Det blir vad man gör det till” Lag (SFS 2003:1210) + förarbeten (prop. 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU4) Avtal och förbundsordning (vad vill samverkansparterna uppnå och hur vill man gå tillväga?)