Globalisering, Postkolonialism och Migration

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ett transnationellt perspektiv på global migration
Advertisements

Om mänskliga rättigheter
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Staten och det civila samhällets organisationer
Hot, våld och förtryck i heders namn
Politiska ideologier.
Den Sociala Kontexten: politisk kultur och socialisation
Feminism Grundläggande antaganden:
Ledarskap och arbetsliv
LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och.
Vägledningens potential inom utbildningssektorn
Perspektiv på arkitektur
”Genus och miljö” Manligt och Kvinnligt Kultur och Natur
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Det svenska politiska systemet: Introduktion
”Vilka borde vi vara, då?” Johan Wickström. ”DEN ANDRE – VEM ÄR DET? Vem skapar bilden? Varför? På vilka sätt? När? Var? Vem är då den förste/ene? Hur.
Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)
I transit – ensamkommande barn berättar
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Fantastisk litteratur: skräck och den gotiska berättelsen
Demokrati och Demokratiska politiska system
Demokrati och diktatur
Vad, hur och varför vi jämför politik
Moria: Tidig feminism.
Nationalitet och etnicitet
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Välfärd och Ideologier
Moria: Tidig feminism.
Demokrati och diktatur
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Institutioner och aktörer
Globalisering.
Att jämföra - jämförelsen som vetenskaplig metod
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Andra perspektiv på historia
Ideologier.
Genus och Kön.
Begreppet Var i begreppets begynnelse ett nedsättande ord. Feminist var en person som inte anpassat sitt beteende och uppförande till de normer som ansågs.
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Demokrati Representativ demokrati – rösträtt, val som höjdpunkt. Deliberativ demokrati – kommunikativa processer, kollektiv beslutfattning.
A1 Kulturantropologi Föreläsning 6 Nationalism Kulturmöten och antropologin (förr och nu)
SOCIOLOGI I GLOBALISERINGENS TID Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning I, Malinda Andersson, doktorand
SOCIOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ POLITIK OCH IDENTITET Samhällsvetarprogrammet, delkurs 2 föreläsning 2, Malinda Andersson, doktorand
FL 4 Den moderna världens ursprung. Globaliseringen fram till ca 1900 Marks Etnocentrism – tolka världen utifrån sin egen Eurocentrism: Europa, centrum.
Kapitel 7 Kulturgeografi. Kulturers komponenter Kulturella egenheter (traits) – Objekt, tro, attityder, språk Kulturella grupper (complex) – Universella.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 Etnicitets-begreppet och Etnisk identitet.
Genusmedveten affärsrådgivning Anders W Johansson Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
Genusperspektiv Genusforskning inom kulturgeografi Feminism and Geography – An introduction.
Vi och dem?! Klyftan mellan politiker och folket
Genus och religion.
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Internationella relationer
Psykologi Introduktion.
Ideologierna uppkomst
Risk Management.
Politiskt deltagande: sammanfattning
Re-visioning world politics
Politiskt deltagande: Introduktion
Sociologi Introduktion.
Moderna tider Inledning.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Intersektionella perspektiv på olikhetskapande
Geografi / samhällskunskap
Presentationens avskrift:

Globalisering, Postkolonialism och Migration Catarina Kinnvall

Översikt Postkolonialism: huvudpunkter Chatterjee och Bhaba - nationen Postkolonial feminism Multikulturalism och diasporapolitik Fanon, Mudimbe, Bhaba Imaginary identifications Postkolonialism och globaliseringsdebatten diskussionsfrågor

Postcolonial Analysis Kritik av eurocentrism och universalism Kritik mot postmodernism och västerländsk feminism imperialismprocess dominansförhållande

Partha Chatterjee Homi Bhaba Kritik av Benedict Anderson –imagined nations Kritik av Saids Orient Kritik av västerländsk feminism och deras ’articulation of difference’

Postkolonial Feminism Judith Marcus Föreställning om kvinnan – den essentialiserade andra Diskursiv och sociologisk betydelse Gendered female orient Gayatri Spivak Can the subaltern Speak Kategorin ’kvinna’ – det ociviliserade Öst Objektifiering av kvinnan – saknar röst

Chandra Mohanty Den ideologiska konstruktionen och konsolideringen av vit maskulinitet som normativ Effekterna av koloniala institutioner och politik Uppkomsten av feministisk politik och medvetande i historisk kontext

Multikulturalism och diaspora politik Vilar på konceptet: homogena enheter Politics of recognition (särartspolitik) Översättning, tredje rummet, hybridisering Neo-rasism Medborgarskapsdiskurser

Fanon, Mudimbe, Bhaba Negritude – stolthet i att vara svart Raskonceptet Imitationens ironi The imaginary process of identification Kritik av psykoanalytiska perspectiv

Imaginary identifications (föreställda identifikationer) Konstruerar identiteter genom betydelsefulla andra och kollektiva narrativ Den civiliserade Europeens identitet kan inte existera utan den ociviliserade andra – missionerande rasism

Globaliseringsdebatten Utgångspunkter Implikationer för social förändring Påverkan på mänskligheten Policyrespons c.f. Scholte

Utgångspunkter Kamp om definitioner: internationalisering eller någonting annat? Olika inställning till spridning: globalism eller skepticism? kontrasterande kronologier: gammal eller ny? Olika förklaringar: materialistiska eller idealistiska, individualistiska eller strukturalistiska?

Implikationer för social förändring gammal kapitalism, ny kapitalism eller postkolonialism? statisk eller poststatisk governance? homogenisering eller heterogenisering av identiteter? Kunskapsproduktion – gammal eller ny? Fortsättning av modernitet eller begynnelsen av postmodernitet?

Påverkan på mänskligheten Mer eller mindre säkerhet? Mer eller mindre social demokrati? Ökad eller minskad demokrati?

Policyrespons neoliberal tilltro till marknadskrafter? Rejektionistisk tilltro till det lokala? reformistisk tilltro till offentlig politik? transformistisk tilltro till social revolution?

Diskussionspunkter Hur passar det postkoloniala perspektivet in i globaliseringsdebatten? Hur sklijer sig postkolonialism från andra kritiska perspektiv? Postkolonialism – styrka och svagheter?